Fallstudien har endast fokuserats på den nya konstruktionen S-huset. Det har inte tagits hänsyn till ihop byggnaden med befintliga R-huset eller av entrén. Undersökning och mätningar av köldbryggor, termiska komforten eller upplevelsen av utformningen har inte kunnat genomföras eftersom byggnaden inte hunnit börjats nyttjas innan studiens avslutades. Det har inte analyserats hur parterna påverkas ekonomiskt av projektet och inte hur transporterna kring projektet påverkar miljön.
3 1.7 Metodbeskrivning
Litteratursökning
Sökningar har gjorts på Diva, Biblioteket på Högskolan i Halmstads databas, Compendex och Google Scholar. Fakta har också hämtats från passande kurslitteraturer och kompendier.
Interjuver
Interjuver har genomförts med personal och studenter i hus R för uppfattning av arbetsmiljö och utformningen av hus R på Högskolan i Halmstad. Fastighetsansvarig på Högskolan i Halmstad, fastighetsägaren, arkitekt på Fredblads, konstruktör på Ottosson
& Wolrath Byggkonsult AB. och platschef på NCC har intervjuats för fallstudien. Av intervjuerna har det samlats information som behövts för att kunna besvara frågeställningen.
Platsbesök
Genom platsbesök har vi själva kunnat se hur lösningarna ser ut i byggnaden och fått tydligare förståelse för problemen som finns för industrilokaler men också en större förståelse för intervjuernas innehåll. För att enklare kunnat genomfört jämförelsen mot tidigare projekt och undersökningar.
4
2 Metod
2.1 Metodbeskrivning
Det har genomförts en fallstudie på projektet med S-huset på campus Högskolan i Halmstad och som har jämförts med ett antal olika tidigare projekt som också varit renovering av äldre fabriksbyggnader. Jämförelsen har byggts på en fördjupning inom området tillsammans med undersökningar, interjuver och platsbesök. Detta har bidragit till grunden för studien då datainsamlingar är en viktig del i forskning. Läsarna har i nedanstående avsnitt möjlighet att noggrannare följa upp hur projektgruppen tänkt med studiens metodiska val och tillvägagångssätt ur ett vetenskapligt perspektiv. För att kunna besvara frågeställningarna har vi tagit del av resultat från tidigare projekt tillsammans med fallstudien på pågående projekt av ombyggnaden på Högskolan i Halmstad genom den kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoden.
Den kvalitativa metoden går ut på att forskarna tolkar den informationen som har samlats in med hjälp av olika observationer eller intervjuer som tenderar att ha en mer djupgående information. Metoden arbetar främst med numerisk datainsamling via olika arkiv, intervjuer och enkäter. Informationen analyseras samt leder till någon form av genomsnittsmått, variation eller samband.
Generellt kan man säga att definitionen av kvantitativa metod är utformad för att samla in fakta i form av siffror, den data är strukturerad och statistisk. Med hjälp av siffrorna kan man dra allmänliga slutsatser till resultatet.
Definitionen av kvalitativa metoden är att data samlar in information som beskriver ett ämne istället för att mäta den. Man kan mäta intryck, åsikter eller synpunkter. En kvalitativ undersökning är inte strukturerad, utan syftet är att göra en grundlig undersökning av ämnet. Målet är att samla in information om människors motiv, attityder eller tankesätt. Detta leder till en större förståelse men däremot blir resultatet svårare att analysera.
2.2 Enkät
Det har delats ut enklare enkäter till elever och personal som idag befinner sig i hus R, hus är byggnaden bredvid fallstudiens projekt, som har en snarlik konstruktion. Detta har gett en uppfattning om hur trivseln och arbetsmiljön har fungerat trots att en stor del kontor endast har utsikt in mot lokalens mitt utan dagsljus och de flesta föreläsningssalar saknar fönster helt. Frågorna har berört upplevelsen av bristen av dagsljus i byggnaden samt hur upplevelsen av utformningen av arbets-/studiemiljön
5
upplevs i hör-/lärosalar respektive arbets-/studieplatser. Frågorna har tilldelats helt via mejl och studentkontakt via direkt meddelanden. Önskvärt hade varit att kunna prata med personal och studenter direkt på plats för en bredare bredd av insamling, men pga.
Rådande situation med Covid-19 togs all kontakt genom mejl istället och samma svarsintresse var inte förväntas. Studenterna valdes utefter studentkontakter på högskolan men det har försökts att få en bredd av program för att maximera upplevelserna mellan olika studentgrupper. Sammanlagt har det tagits del av svar från två anställda på akademin för hälsa och välfärd, och fem studenter från Högskolan i Halmstad. Informationen som skickades ut till lärare och studenter är samma till samtliga för att kunna jämföra svaren så bra som möjligt.
”Vi är två studenter som båda läser till byggingenjör här på Högskolan i Halmstad och skriver nu vårt avslutande examensarbete. Studien berör ombyggnad av industrilokaler där vi analyserar problem och lösningar för en fungerande arbets- och studiemiljö. Studien görs genom en fallstudie på projektet S-huset.
Därför skulle vi uppskatta om ni som ofta befinner er i R-huset med studieplatser/föreläsningssalar som saknar direkt dagsljus eller berörs av lidande brist på dagsljus i er arbetsmiljö. Detta eftersom tillgången till direkt dagsljus kan enligt forskning ha hälsomässiga- eller/och mentala aspekter på människan.”
För att ta reda på hur åsikterna är angående R-huset sammanställdes en inledande information följt av tre frågor rörande ljusupplevanden och tre kompletterande frågor angående utformningen för att få ett så naturellt svar som möjligt. Texten och frågorna finns att läsa under kapitel 9.1.1 och har skickats ut till en mixad grupp berörande studenter samt en grupp personal från akademin för Hälsa och Välfärd som har sina kontor i byggnaden. Alla interjuver går att läsa under kapitel 10.1.1. Interjuver, R-huset.
2.3 Platsbesök
Det har utförts platsbesök av S-huset. Besöken har gjorts i syfte undersöka de konstruktionslösningarna som har utförts samt samling av bilder för studien. Besöken har också haft till syfte av att undersöka om det förekommer fel och brister som inte finns med på riktningarna av den nya konstruktionen.
2.4 Primär- och sekundärdata
I studien har primärdata och sekundärdata kombinerats för att få en fullständig bild av området. Sekundärdata används för analys av tidigare projekt där studenter i andra studier intervjuat och undersökt byggnader som är liknande med fallstudien i den här
6
studien. Studierna anses användbara och trovärdiga eftersom intervjuerna varit med kunniga inom området och berörande projekt.
Primärdata kommer från interjuver med berörande personer för projektet på Högskolan I Halmstad och från boverket för att benämna de krav och hänvisningar som finns.
2.5 Intervjuer
Majoriteten av informationsintervjuer har valts ut genom strategiskt urval (Halvorsen 2007). Då intresset främst låg i kvaliteten på informanterna strävades det därför för att intervjua personer som står för ansvariga för ombyggnaden. I detta fall berörda passande aktörer till arbetet som Högskolan i Halmstad, Fragerus Fastigheter AB, OWB, Fredsbalds och NCC. Val av företag kunde göras på ett enkelt sätt då studien skulle undersöka ombyggnaden av hus S.
Det har gjorts interjuver med följande personer:
❖ Rikard Ahlgren, Fastighetsansvarig, Högskolan i Halmstad
❖ Leif Jönsson, Arkitekt, Fredblads arkitekter
❖ Martin Albertsson, Konstruktör & delägare, Ottosson & Wolrath Byggkonsult AB (OWB)
❖ Mikael Johnsson, Platschef, NCC
Totalt genomfördes fem intervjuer, en med varje part och en uppföljande intervju med Rikard för att nå fullständigt material. Alla intervjuer går att läsa under kapitel 10.1 Intervjumaterial.
På grund av omständigheterna under studiens gång har det inte varit lätt med kontakt med alla berörda parter. Fastighetsägaren på Fragerus har nåtts men intervjun fanns det inte tid för. Däremot hade en intervju med fastighetsägaren fått en positiv effekt på bland annat studiens slutsatser.
2.6 Reliabilitet och validitet
Bryman (2016) beskriver i sin bok att reliabilitet berör frågan om huruvida resultatet av en undersökning blir liknande om det skulle göras om på nytt eller om det blev påverkad av slumpmässiga eller tillfälliga företeelser. Användning av begreppet sker i samband med frågan om resultatet eller utfallet är konsistenta eller följdriktiga. Ett annat forskningskriterium som går ut på att bedöma om resultatet från en undersökning är sammanhängande eller inte är validitet. Genom att skapa intervjufrågor som är tydliga och konkret grundar sig i vår problemformulering men också genom teorier, har
7
vi strävat efter att utöka studiens validitet. Respondenterna har även få ett frågeformulär innan intervjuerna om så önskas, för att ge möjligheten att besvara frågorna utförligt med utrymme till betänketid.
2.7 Metodkritik
Den kvalitativa ansatsen kan ha fört med sig vissa risker för subjektivitet. Den människliga faktorn som kan haft en avgörande roll i tolkningen av verkligheten som en av riskerna. Enligt Bryman (2016) inriktas kritik mot subjektiva bedömningar av data vilket leder till att undersökningen inte kan replikeras. En nackdel med kvalitativ forskning är att det är svårt att ge en generell bild över fenomen det kan täckas upp av att använda både kvantitativ och kvalitativ forskning i en kombination. Intervjuerna har varit genomförda mestadels med öppna frågor, vilket eventuellt kan medföra svårigheter med bearbetning av den insamlade informationen på grund av hur svaren från respondenterna varierar. Eftersom frågorna var öppna har detta många fördelar vid utföring av kvalitativa studier. Det kan anses att det bidrar till svårigheter med bearbetning samt analys av transkriberings materialen. När respondenterna representerar diverse företag som de är verksamma i, kan en viss skepticism vändas gentemot graden av ärlighet i vissa svar. Särskilt om svaren på något sätt kan ge en negativ syn på företagen från allmänheten.
8
3 Ombyggnad
3.1 Ombyggnadsprocessen
Skillnaden mellan ombyggnad och nybyggnation föreligger i de olika skedena. Vid en ny byggnation finns det en tydlig gräns mellan utredningsskedet, projekteringsskedet samt byggskedet. Vid ombyggnader är dessa skeden inte lika tydliga, på grund av byggnadens utgångspunkt kan dessa skeden även korsa över varandra. Utredningsskedet kan pågå samtidigt som projekteringen och projekteringen kan pågå samtidigt som byggandet. Se bild nedan från Kompendium i Ombyggnad. På grund av exempelvis dolda delar av konstruktionen kan projektering behövas under ombyggnadsarbetet (Borgström, 2004).
Figur 1. Nybyggnads- respektive ombyggnadsprocessen. (M. Borgström, 2004)
9
Ombyggnader av befintliga industrilokaler speciellt då konstruktionerna är K eller q märkta måste dessa konstruktioner byggas om enligt ”byggnadens villkor”. Att bygga enligt villkoren innebär att man begränsar åtgärderna, och strävar efter en naturlig infogning av ombyggnad. Detta innebär att man inte får en drastisk förändring av byggnaden ursprungliga utseende. Vid projektering brukar det första steget vara att konstruktören genomför studier på gamla handlingar av beräkningar, beskrivningar samt eventuella besiktningar. Dessa studier görs i mån om att ändra så lite på originalen konstruktion som möjligt (Borgström, 2004).
Vid arbete med VVS, el, arkitektur eller konstruktion är det viktigt att tillsammans söka efter metoder för att minimera dess ingrepp på konstruktionen. Samtidigt som ingrepp på konstruktionen skall begränsas måste byggnaden säkerställa goda förutsättningar såsom god arbetsmiljö (Borgström, 2004).
För att kunna framställa en funktionell projektstyrning är det viktigt att sätta upp tydliga mål tidigt i projekteringen. Ombyggnadsprocessen är ett mycket sammansatt projekt där svårigheterna föreligger i sammankopplingen mellan alla berörda partner.
Det är viktigt att arbeta under målbeskrivningar där generella ställningstaganden skall styra projekteringen. Ombyggnadsprogrammet ska kunna användas som underlag för kalkyl, myndighetsremis och beslut om projektering därför är det viktigt att det är väl genomfört (Borgström, 2004).
Första steget vid ombyggnad för att uppnå målsättningen’’ ombyggnad på byggnadens villkor’’ är den väsentliga förberedelsen inventeringsarbetet. Detta arbete kan i stor omfattning bli kostsamt utan att nödvändigtvis ge bra underlag för beslutsuppfattningen. För att undvika denna eventuella höga kostnaden skall inventering göras stegvist alltefter behov, då olika beslut behöver olika beslutsunderlag.
Inventeringen kan på ett förenklat sätt indelas i fyra olika kategorier (Borgström, 2004):
❖ Förberedande inventeringar arbetet med inventering kan äldre studier av intervjuer, arkivmaterial, uppmätningar, samt fotografidokumentation från platsstudier studeras. En utredning av om eventuella tomtmark besitter specifika egenskaper eller innehåll, ska tas speciell hänsyn för (Borgström, 2004).
Inför arbetet med inventeringarna är rekommendationen att de ska innehålla bedömningar om konstruktionens livslängd, och även bedömning av verksamhetens
10
planerade varaktighet. Underhållsarbeten inte ska vara nödvändiga under de första fem åren efter att ombyggnaden har färdigställts (Borgström, 2004).
3.1.1 Programarbete
För att utföra en verksamhetsbeskrivning behövs först en programutredning.
Utredningen ska innehålla funktionskrav där användaren eller andra personer med kunskap om konstruktionen, beskriver den tänka verksamheten. En verksamhetsbeskrivning för en ombyggnad skiljer sig från en beskrivning av nybyggnad.
Skillnaden beror på att vid en ombyggnad är inte endas den planerade verksamheten som är intressant utan även den befintliga (Borgström, 2004).
Program för ombyggnad är en sammanställning av förutsättningarna som man uppskattar att ett ombyggnadsprojekt har. Programmet ställs samman med lokalprogram, inventering och målbeskrivningen. När dessa är färdigställda gör man sedan en bedömning om projektet är genomförbart. Förutom att programmet ska innehålla tomtutformningen och ett lokalprogram, ska det även innehålla en genomförandeplan samt kostnader. Arbete ska utföras med stor noggrannhet då programmet ska användas som underlag vid projektets prisberäkning (Borgström, 2004).
Vanligtvis innebär ett ombyggnadsprojekt att grannar eller hyresgäster berörs på ett eller annat sätt. Därför är det viktigt att planeringsarbetet sker i nära kontakt med de berörda parterna och planeras så att arbetet orsakar så få störningar som möjligt (Borgström, 2004)
Med hänsyn till byggnaden är det viktigt med anordning av transportvägar och upplag för rivningsmassor och byggmaterial hindra eller utgöra risker för den befintliga verksamheten. Detta kräver planering och restriktioner som måste skrivas in i AF-delarna. Det ska också tas hänsyn till de delar som eventuellt behöver skyddas eller stängas av för att inte påverkas av arbetet. Här inkluderas både delar av byggnaden, närliggande byggnader och vegetation runt arbetsplatsen. (Borgström, 2004)
3.2 Villkor för ombyggnad
I Nederländerna gjordes en fallstudie på 15 olika ombyggnadsprojekt, där kontorslokaler har omvandlats till bostäder. Studien gjordes i syfta om att identifiera risker och möjligheter samt motivation till ett ombyggnadsprojekt. Enligt studien var motivationen till en ombyggnad den korta byggtiden, dock var tiden beroende av kvalitén på den existerande konstruktionens stomme och ytterskal. Ur den ekonomiska aspekten var det mer lönsamt med ett ombyggnadsprojekt än alternativet att riva och bygga nytt från grunden. Man kunde även bevisa att det är ett mer hållbart alternativ, då
11
det inte resulterar i lika mycket byggavfall, samtidigt som det krävde mindre materialåtgång och transporter. Genom fallstudierna kunde man även konstatera att risker med ombyggnad var enligt följande (Remøy & van der Voordt, 2014):
❖ Höga krav. Ombyggnadskostnaderna ökade med för höga krav på bland annat utseende eller komfort.
❖ Asbest. I äldre konstruktioner är det vanligt med material såsom asbest och PCB, vilket resulterar i höga saneringskostnader.
❖ Planprocessen. Kommunen kan ställa svåruppfyllda krav i detalj-och översiktskrav. När detaljplaner behöver justeras leder det till långa ombyggnadsprocesser vilket i sin tur påverkar lönsamheten.
❖ Ritningar. I äldre konstruktioner kan ha bristande ritningssamlingar som kan resultera i oväntade problem.
När en konstruktion åldras och inte används för sitt tänkta ändamål når den slutet på sin desigliv. För att fortsätta uppfylla ett syfte måste de anpassas efter nya standarder, en ombyggnad blir ett självklart alternativ. Ombyggnad omfattar multidimensionella tillvägagångsätt och behöver täcka varierande målsättning och syfte så som, tillgänglig kapital, hyresavkastning samt tillväxt av byggnadsvärdet. Det kan också kompliceras av ett brett spektrum av fysiska egenskaper. Då kontrolslokaler kan variera beroende på dess använda energikälla, ålder, storlek, karaktäristikabesittning, värme-och kylsystem, geografiska placering och konstruktionens ytterskal. Detta skapar svårigheter med att bestämma lämpliga lösningar för ett ombyggnadsprojekt (Bruce, Zuo, Ramwwzdeen, Pullen, 2014).
När det gäller ombyggnad finns det arkitektoniska aspekter som behövs tas hänsyn till.
De viktiga aspekterna är, ljusinsläpp, placering, spännvidd, samt den befintliga konstruktionen.
Ljusinsläpp
När industrilokaler ska byggas om är inte planlösningen alltid anpassad för att uppnå kraven för dagsljusinsläpp. Byggnader som tidigare har används för industriverksamhet är vanligvist för långa eller för djupa, vilket kan medföra dyra konstruktionslösningar ( Remøy , Van der Voort, 2014). För att kunna uppnå kraven för ljusinsläpp får inte konstruktionens djup vara mer än 17 m, samt 7,5 m för ett enskilt rum. Generellt sätt har industrilokaler större djup än 17 m. Lösningen blir då att placera funktioner såsom toaletter samt schakt i byggnadens mörka delar, eller genom att skapa ljusgård genom de centrala delarna (Petkovic, Stoiljkovic, Kekovic, Murgul, 2016).
Placering
I en studie visade att konstruktionen placering med avseende på närliggande fastigheter har påverkan på möjligheterna för ombyggnad. När konstruktionen tar upp mer än 60%
av dess area uppstår problematik gällande parkering, utemiljö, och tilläggsbyggnader (Petkovic, Stoiljkovic, Kekovic, Murgul, 2016).
12 Spännvidd
Vid långa spännvidder i bjälklagen i den befintliga konstruktionen möjliggör detta anpassningsbara planlösningar. Detta gör att ombyggnad av industrilokaler på sådant sätt är en fördel (Petkovic, Stoiljkovic, Kekovic, Murgul, 2016). Problem kan däremot uppstå om bjälklagen har utförts med prefabricerade element. Detta försvårar arbetet med håltagning för schaktning. Samtidigt som prefabricerade element har sämre ljudisoleringsförmåga i jämförelse med ett betongbjälklag som har gjutits på plats. Detta kan även medföra dyra lösningar (Remøy , Van der Voort, 2014).
Konstruktionen
Vid en ombyggnad är det en fördel att den bärande konstruktionen är i det skick att det inte behöver byggas om (Bruce, Zuo, Ramwwzdeen, Pullen, 2014). Om den ursprungliga konstruktionen har tjocka bärande väggar påverkar detta flexibiliteten i ombyggnaden, vid tillexempel tillbyggnad av balkonger (Remøy , Van der Voort, 2014). Vid bärande ytterväggar försvåras även förflyttning eller borttagning av fönster, vilket som också är viktig faktor vid ombyggnad (Bruce, Zuo, Ramwwzdeen, Pullen, 2014)
13
4 Boverkets byggregler
4.1 Krav vid ombyggnad och tillämpning
Boverket (2017) tar upp att vid ändring av en befintlig byggnad ska byggnaden uppfylla ett antal krav. Det ligger på byggherren att kraven tillgodoses.
Enligt Plan- & bygglag (2010:900) 8 kap 1,4,17§§ ska en byggnad vara lämplig för sitt ändamål, ha god form-, färg-, och materialverkan. Byggnaden ska också vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Ett byggnadsverk ska också enligt Boverkets (2017) plan- och bygglag uppfylla de tekniska egenskaperna som är väsentliga i fråga om;
❖ Bärförmåga, stadga och beständighet
❖ Säkerhet i händelse av brand
❖ Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön
❖ Säkerhet vid användning
❖ Skydd mot buller
❖ Energihushållning och värmeisolering
❖ Lämplighet för det avsedda ändamålet
❖ Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga
❖ Hushållning med vatten, avfall och bredbandsanslutning
Hit hör också de krav som ställs på kulturvärden angående förbudet mot förvanskning.
Se kapitel 4.1.1.
Utformningskraven och de tekniska egenskapskraven som gäller vid ombyggnad samma som vid nybyggnationen men får anpassas och tas avsteg från kraven. Detta med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet (Boverket 2017).
Vid tillämpningen av kraven ovan måste hänsyn tas till varje enskilt projekt för fastställning av vilka krav som gäller för befintliga byggnaden. Boverket tar upp i Plan- och bygglagen att vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven ovan anpassas och avsteg med hänsyn till byggnadens förutsättningar och bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning. Avsteg eller anpassning får enbart göras om ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard gör det omöjligt att uppfylla kraven. (Boverket 2017)
Vid uppförandet av byggnader i nyproduktion väljs material och lösningar som leder till att kraven uppfylls. Boverket (2017) tas det upp att vid ombyggnad ska det göras bedömningar om den befintliga byggnaden uppvisar brister i förhållande till kravet. Har
14
bjälklag varit stabila och starka i 100 år uppfyller det högst troligt kraven i fortsättningen gällande bärförmåga. Det får antas att om byggnaden sen tidigare inte visar brister i exempelvis bärförmåga eller fuktsynpunkt klarar den troligen kraven. I gamla byggnader kan det finnas tekniska skäl till att inte tilläggsisolera just av fuktsynpunkt fast att en tilläggsisolering hade gjort att kraven för exempelvis energi hade uppfyllts. (Boverket 2017)
4.1.1 Kulturvärden
Enligt Boverket kan byggnader med kulturella värden beskyddas enligt lagar och hänvisningar med förpliktelser i detaljplanen och särskilda bebyggelser kan även ges rivningsförbud. Enligt boverket får kommunerna införa enskilda bestämmelser om skydd för att bevara den värdefulla byggnadens kulturvärde. Bestämmelserna avser
Enligt Boverket kan byggnader med kulturella värden beskyddas enligt lagar och hänvisningar med förpliktelser i detaljplanen och särskilda bebyggelser kan även ges rivningsförbud. Enligt boverket får kommunerna införa enskilda bestämmelser om skydd för att bevara den värdefulla byggnadens kulturvärde. Bestämmelserna avser