Högskolan i Halmstad:

Intervju 1, videosamtal via zoom med Rikard Ahlgren, 27 mars 2020.

Är det okej att vi spelar in samtalet och använder ditt namn i studien?

Ja.

Hur skulle du säga. Vad är det för historik i byggnader sedan tidigare?

Det har jag inte 100% kolla på men hela området har ju varit ett industriområde. Ica Maxi har ju varit en industri och verkstadsindustri jättelänge kan man säga. Men efterhand när de har flyttat ut så har ju högskolan växt kan man säga att man fattat beslut att flytta högskolan.

Jag är dålig på exakt historiker men jag tror man kan hitta på nätet. Det borde finnas någonting om det egentligen på nätet och sådant. Eller så kanske vi kan få tips att prata med en egentligen som har varit med i hela resan, som heter Göran Kristiansson som är projektledare och fastighetsägare till de nya hus-S.

Han kan ju hela historiken p å sina fem fingrar på det gamla campusområdet. Då han har jobbat här i 25 år.

Vi kan skicka hans kontaktuppgifter så ni kan reda på vad ni vill ha lite mer kött på benen.

Jag har egentligen bara kommit in och varit här i två och ett halvt år i högskolan. Jag kommer ifrån den kommunala värden. Först varit entreprenör i många år med anläggning och byggnation men sen har jag jobbat i kommunen i 14 år som projektledare och fastighetschef. Sen har jag varit på det kommunala bostadsförlaget och byggt lägenheter. Men det är samma där vi har Lundgrens Gjuteri, bland annat inte jag själv men, jag beställde det varje fall så har vi förberett med lägenheter där. Generellt sett flyttar man ju industrier från stadskärna och så där och bygger bostäder annat istället. Så det är lite den trenden.

Det pågår ett arbete här och har gjort längre, så fortsätter kommunens expansionsplaner för det här. Längre ut mot Andersberg är att man ska växla om och få väck tyngre industrier och kombinerade med arbetsplatser mindre verkstäder och bostäder.

49

Det står mycket om det i kommunens översiktsplan och vilka planer för hela detta område kan man säga.

När det gäller Hus-S, jag kom in så var kontakt redan signerat och sa att det skulle ske och så skulle jag vara med det lokala programmet.

Mitt stora jobb med att se till att det kommer in grejer, möbler och att vi projekterar efter och möblerar efter hur mycket vi kan. Så det är mer den fasen jag är i nu.

Vad har ni i högskolan satt för krav på byggnader?

Egentligen i hyreskontraktet är det inte ställt jättemycket krav. Man har ett energiavtal med hem som styr klimatet i byggnaden. Där förutsätter man temperaturen och luftomsättning.

Sedan har man inte ställt miljökrav eller annat. Det kom ju in i ett senare skede när jag kom. När jag kom in i bilden. Miljöfrågan är i kommunala bostadsbolagens miljö och energiförsörjning är viktigt att har koll på, att hålla nere så mycket som möjligt. Då börjar vi diskutera de här frågorna. Det var en fastighetsägare som hette INTEA

som köpte byggrätter eller bygget som också har en högst energi och miljömål. Så de beslutet väl så snabbt att det skulle sätta byggnaden som’ ’miljöbyggnad guld’’.

Även om det skulle innebära kostnader för fastighetsägarens del. Det har ju varit en målsättning i hela projekteringen. Det kom in ett lite för sent men i alla fall så kanske det kostar lite extra pengar.

Sedan är det ju lite av problemet med ”miljöbyggnad guld” att det är mycket fokus på inomhusklimatet och hur mycket dagsljus man får i och med att man bygger om en befintlig byggnad mot en annan. Vi visst från början att vi inte skulle klara av målen, men ville sätta ribban så högt som möjligt. Vi kommer kunna nå upp till ”miljöbyggnad silver”.

Hur mycket i era krav har ni tagit hänsyn till för och nackdelar med R-huset?

Vi äger fastigheten så kanske det blir någon hänsyn till det. Det jag vill säkerställa att vi får bra kontakt med mellan R-huset och S-huset. Att dessa byggnader sitter ihop på ett sätt. För vi minskar med 1700 kvadratmeter totalt sett. Det innebär ju att vi måste bli bättre på att använda ytorna på ett bättre sätt och det gör vi genom att, det är så nära.

Om man har tillhörighet till ett hus och läser i det andra kan man mycket väl ha lektioner och föreläsning i det andra byggnaden. Det ska kännas som samma byggnad. För mig har det varit viktigt att de ska hänga ihop och kännas som en och samma byggnad.

50

Konstruktionsmässigt har jag inga synpunkter överhuvudtaget mer än att det ska vara ett bra inomhusklimat.

Hur mycket ni tar hänsyn till vad studenterna och personalen synpunkter på R-huset idag, spelar den någon roll för den nya konstruktionen?

När vi projekterade S-huset lokala programmet hade vi med oss studentkårer eller studenter. Där diskuterades utformningen och salars storlekar, hur vi möblerar och allt sånt. Där har vi haft med oss studenten hela tiden, men det har varit mest fokus på behovet i det nya huset. Givetvis så tar vi de nackdelar som vi känner till, och finns det där så försöker vi inte att få med oss de till S-huset.

Vi försöker bygga det allra bästa huset, det kommer bli det senaste huset vi ska ha på Campus och det ska fylla alla våra behov lång tid framöver. Problematiken blir att R- huset kan komma att ha dåliga dagar då allting är mycket äldre. Jag har en plan för hur vi ska utveckla och förnya oss i det huset i stället. Förnya belysning och byte av stolar i hörsalarna och se till att det blir mer modernt och fräscht. Vi klarar inte att göra det samtidigt. Med det ligger i planeringen.

Du sa att ni har försökt att inte få med R-husets problem till S-huset. I och med att det är skillnad mellan konstruktionerna, tror du att det kan skapa problem med känslan av en stor byggnad?

Ja det är det givetvis. När du kom in i R-huset finns det mycket mer insides i lokalen med, S vill vi ha ett hålla lärosalarna ut så mycket som möjligt eller få in ljus på ett helt annat sätt än vad man gjorde när man byggde R-huset. Det kommer upplevas som två skilda byggnader men man ska röra sig röra fritt utan hinder. Men du kommer att märka skillnaden.

Vad har varit det största problemet i S-huset?

Det största problemet är att skapa lokal programmet tillsammans med personalen. Man hade ingen vision om hur man vill att framtidens, deras framtida arbetsplats skulle se ut.

Det viktigaste för dem var att de skulle ha den ytan. Deras behov egentligen speglar liksom beslutet att vi skulle minska våra ytor.

Den allra svåraste delen för mig är att kunna lärarna att förstå att de påverkar sin framtida arbetsplats. Att de är nöjda med hur vi har det får vi bara ett nytt kylskåp så är vi glada. Jag har fått driva mycket förnyelseprocesser och hur labb ska se ut.

Jag fick ju uppdraget av rektorn att göra framtidens lärande miljöer. Det är det projektet som vi klev fram och tittade på. Hur vi vill skapa vår framtida lärande miljö i högskolan.

Den har lagt till i efterhand och det har vi landat i linje med vad jag tycker.

51

Resultatet kommer att bli bra. Vi har lyckats tycker jag. Jag hoppas det men det var faktiskt. Lite förvånad då man inte hade mer visioner kan man säga. Tidigare har man haft tydliga visioner. Det är det här vi ska åstadkomma, vi ska bygga en ny skola söder om skolan eller biblioteket. Vad ska man se för att kommunen kan man se tydliga mål och visioner som man ville vill skapa. Tyvärr har de inte haft med den processen med lärarna när man fattat beslut.

När man har jobbat så länge som jag, vet man att bygger man som de säger så det blir ingen nöjd i framtid. Och så får man driva det som en förnyelseprocess med några som inte riktigt är intresserade. Nu ska det handla om skugga på lärarna. Det handlar mer om vad de har för förutsättningar att bedriva sin undervisning. De jobbar mycket och är duktiga på vad de gör men det blir som en extra arbetsbelastning. Vissa är ju engagerad naturen andra är inte mer än så.

Men det är viktigt. Man har en chans att göra det bra och det är nu. För mig är det superviktigt.

Finns det något rivningsskydd på byggnaden. Ni har valt att behålla den?

Det tror jag inte att det finns något bevarande till den delen. Jag tror att fastighetsägaren trodde att man skulle kunna återanvända mycket mer i byggnaden när man gick in i det här avtalet. Hela bottenplattan har också rivits allting blev mycket större.

Det är svårt att bygga i en befintlig byggnad för det är inte mycket man vet nästan. Det man vet är att det finns fler begränsningar och då måste man ju ha en passning. Skalet och taket var vår yttersta avgränsning och sedan allt innanför har blivit nytt.

Tror ni att ni hade fått en bättre studiemiljö om man inte hade några avgränsningar?

Jättesvårt att säga. Jag tycker att vi kommer få bra studiemiljöer.

Ibland kan faktiskt en viss begränsning vara positiv och man skapar fördelar med dem.

Men egentligen är det byggde nytt på en åker så det är alltid bättre förutsättningar att göra det allra bästa för ljuset och det absolut optimala sättet att göra det på ett optimalt sätt.

Det blir ju alltid bättre när du kan göra allting nytt från början. Det är sällan man behöver alltid göra anpassningar. Det handlar bara om att man göra kloka val under resans gång så det är något vi alla försöker göra.

Man kan tycka att kommunen är helt värdelösa på att driva fram detaljplan som begränsar hur Halmstad ska växa bara för att det är så många som ska tycka att man ska göra si eller så. Så att man behöver göra mycket undersökningar som inte ger någonting.

52

Är det någonting övrig som du själv kan komma att tänka på som är viktigt att lyfta från er sida?

Mina erfarenheter från projektet är ju egentligen att det hade varit önskvärt att de hade innan kontraktet hade gjort en mycket tydligare programhandling och var mycket mer överens om innehållet att man skulle vänta med att skriva avtalet ett halvår kanske jobbat fram projektet och innehållet. Alltså på ett tydligare sätt.

Nu har jag fått jobba mer parallellt med bygget.

Man blir stressad och fattar beslut väldigt tidigt på saker som man inte har haft en tanke på. Det kan ju vara så att du behöver gjuta om bottenplattan. Det kan vara helt tomt skal och det ska bli ett av bottenplattan. Och så har man inte ens funderat på vad ska finnas för plan. Det är sånt som gör att man fattar beslut utan att egentligen veta exakt. Eller så låser man sig efterhand som har fattat beslutet att lägga in saker som behöver vara inbyggt för Sveriges framtida behov. Då låser man sig i utformandet.

Annars så hade jag drivit det här projektet i dag så hade jag kanske ställt tydliga miljömål men det är bara för att jag är intresserad av det själv och kanske gjort en annan planering hur vi ska hantera avfall och sånt i byggnaden. Det hade man inte när man tog det stora hyresavtalet. Jag tycket att vi har löst det bra genom resans gång.

Vi har solceller på taket och sådana saker. Finns det avtal om saker är det svårt att ändra på dom. Finns det ett energiavtal med hem är det svårt att ändra på när man skapar begäran att ändra förutsättningarna på solceller. Vilket leder till att man behöver börja om från början i avtalet. Det handlar om att tänka till i förväg. Jag har aldrig jobbat såhär, för mig är det lite bakvänt.

Vad detta att det har skett under vägen gång, har det resulterat till högre kostnader av byggnaden än förväntningarna var?

Ja det har blivit.

Vi har en dialog med fastighetsägaren om vem som ska betala vad för den resa. Vi gör ju mycket investeringar själva ändå då kanske jag köper grejer för kanske 25 miljoner för att inreda, utrustningar, försalsstolar och blockväggar. Alltså vår utrustning så att om man gör förändringar och ändrade så kostar det ju pengar i projektering och om projektering, det är onödigt. Med det är lättare att vara överens från början så att det inte blir extra kostnader.

Det man visste innan. Har vi fått konstaterat.

Sedan tycker jag också att det är konsekvensen för hus som vi pratade om innan. Det hade man också haft med sig tidigare. Då ska man också med så mycket tid jag tycker jag har haft en tydligare plan.

53

Vi har försökt lösa det och gjort planer ut efter hand. Skillnaden hade blivit så stor annars, det hade blivit två olika konstruktioner. Tanken för mig är att det ska bli som en byggnad.

Det vi hittar på nu framför är att vi vill fortsätta växa och inom våra befintliga lokaler. Vi har dåligt lokalutnyttjande om man hittar på statistiken. Vi vill ändra förutsättning på lokaler, förutsättning för schemaläggningen för att nyttjande av lokalerna ska ske på ett annat sätt. Om vi ska fortsätta växa ska vi försöka bygga ihop R-och S-huset tillsammans med I-och Q-huset. Det är vår kommande expansionsområdet egentligen. Det försöker jag riva fram med fastighetsägaren och kommunen. Då följer vi campus planen 2025, eller campus park som det då heter. Då får vi ett rätt så sammanhållet campus faktiskt.

Man märker ändå en ganska stor skillnad om man pluggar borta vid linjegatan som ni har gjort då eller om man sitter tillsammans. Det är stort avstånd mellan byggnaderna idag.

S-huset kommer få bra energiprestanda tror jag jämför med R-huset. Vi följer upp energin, nu har energiförbrukningen ökat kraftigt i R-huset. Det beror ju mest på att vi har haft så mycket gratis energi från industrin i S-huset. Det är rätt så stora och kalla ytor som varit väldigt varma tidigare. Så vi har haft ett värmeproblem tidigare och ny ett kylproblem.

Intervju 2, kompletterande frågor via mejl med Rikard Ahlgren.

Vid första ombyggnaden av R-huset, när skedde den och vad renoverades då?

SVAR RA: Det var en total ombyggnad på liknande sätt som man ny gör i hus S. Inte riktigt lika omfattande.

Jag kan inte hitta ett exakt år när den första ombyggnaden gjordes, bara att vi flyttade in i hus R och jag antar även gamla hus R 1999 - 2001. Kolla gärna med Göran Christiansson om ni vill veta exakt.

Vem var entreprenören vid första ombyggnaden?

SVAR RA: Vad jag vet så har Göran bara jobbat med NCC.

Vilken entreprenadform har använts till S-huset?

SVAR RA: Jag har bara ett hyresavtal med Frageus och sedan är det de som beslutar och tecknar entreprenadavtalet med NCC. Det borde vara en utförandeentreprenad då Göran anlitar konsulterna själv. Kolla gärna med Göran vad han kallar det.

54

Vilken prissättning har använts? (Löpande räkning, fast pris eller liknande.) Eftersom det har blivit oväntade utgifter, hade ni valt annan prissättning om ni haft bättre kunskap om byggnaden?

SVAR RA: Samma svar på den här frågan, vi har ”bara” ett hyresavtal med fastighetsägaren och har inte styrt vilken prissättning som skall gälla. Jag tror att man använder sig av typen löpande räkning då projekteringen skett parallellt med att arbetet pågår. Har svårt att se att det skulle vara möjligt med något annat med tanke på förutsättningarna. Det fanns helt enkelt inget att lämna ett fast pris på när projektet startade. Att kostnaderna ökat beror som jag ser det på att en kombination av byggnadens förutsättningar, dvs saker man inte vetat om i detalj när man började och medvetna beslut om förändringar och förbättringar som ger en bättre produkt i slutändan. Tex kom miljöbyggnadskravet in sent i processen eller att man valde att gjuta om hela golvet då all sågning för rördragning gjorde att golvet inte gick att behålla.