Hemsidor/PDF - Examensarbete. Ombyggnad av industrilokaler. Byggteknik 15 hp. Byggingenjör 180

Arbetsmiljöverkets författningssamling (2018;5), Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmäna råd om arbetsplatsens utformning, Tillgänglig på https://www.av.se/

Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om arbetsplatsens utformning; beslutade den 23 september 2009. (Ändringar införda t.o.m. den 29 maj 2018.)

Andersson, T (2019). Gammal industribyggnad blir nutida mötesplats i Sickla. Svensk byggtidning fastigheter och projekt. 17 september 2019

Bentzel Johan (2018), Styrkeprov för strängbetong i unik högskolebyggnad, Strängbetong

Tillgänglig på:

https://strangbetong.se/aktuellt/montageinomhusfanan/?fbclid=IwAR1p4Lis0EyUQgA _vqPUBTgNCBbHqi74FLpT8Qdr0-aBnOqM7-hIc6excXQ (Hämtad 29-04-2020)

Besterman Beatrice, Överhem Ludwig. (2019) ”Konvertering av industrilokaler till

bostäder” Tillgänglig på:

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:1364882/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-02-18)

Borgström, Margaretha. (2004). Kompendium i Ombyggnad. Halmstad: Högskolan i Halmstad

Boverket (2019). Bestämmelser om skydd av kulturvärden och rivningsförbud.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om- PBL/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/skyddsbestammelser-och-rivningsforbud/ Hämtad 06-02-2020

Boverket (2017). Krav vid ändring av byggnader. https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/krav-vid-andring-av-byggnader/ [Hämtad 2020-03-15]

Boverket (2018). Om Boverkets byggregler, BBR. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/om-bbr/ Hämtad 2020-02-15.

Boverket (2017). Tillämpning av kraven vid ändring av byggnader.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/tillampning-av-kraven-vid-andring-av-byggnader/ [Hämtad 2020-03-15]

Boverket (2017). Ändrad användning. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/andrad-anvandning/

[Hämtad 2020-03-15]

Brandin. Blenda, Stanusoiu. Adriana, (2012) ”Bevara industribyggnader för att utveckla den hållbara staden. – Analysering av ombyggnationer till bostäder.”

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3044550&fileOId=

8961517 (Hämtad 23-02-2020)

Bruce, T. Zuo,J. Rameezdeen, R & Pullen,S. (2014). Factors influencing the retrofitting of existing office buildings using Adelaide, South Australia as a case study. Structural Survey, Vol. 33 Upplaga: 2, pp.150-166 (Hämtad 29-04-2020)

Bryman, A (2016) Samhällsvetenskapliga Metoder. Liber, 2016.

Forsåker (2015-02-15) ”Forsåker strukturplan” s.33 Tillgänglig på:

https://www.aspelinramm.se/wp-content/uploads/forsaker_strukturplan.pdf

Halvorsen, K (2007). Samhällsvetenskaplig metod - Teori, forskning, praktik. Lund, Studentlitteratur AB.

NCC bygger ut Högskolan i Halmstad [online], 2018-03-22, NCC Media

Pressmeddelanden. Tillgänglig på:

https://www.ncc.se/media/pressrelease/4e5f469236c69e4d/ (Hämtad 14-02-2020)

Nik, V. M., Kalagasidis, A. S., Kjellström, E., (2012). Statistical methods for assessing and analysing the building performance in respect to the future climate. Building and

Enviroment.Hämtad (11-02-2020) Tillgänglig:

https://doi.org/10.1016/j.buildenv.2012.01.015.

Petersson, Bengt-Åke (2009) Tillämpad byggnadsfysik, Studentlitteratur AB, Lund.

Petkovic´ Grozdanovicá, N. Stoiljkovic´, Branislava. Kekovic´, A. & Murgul, V. (2016). The possibilities for conversion and adaptive reuse of indutrial facilities into residential dwellings. Procedia Engineering, vol. 165, 1836-1844. DOI:

https://doi.org/10.1016/j.proeng.2016.11.931

Petkovic, N., Stoiljkovic, B,. Kekovic,A & Murgul, V. (2016). “The possibilities for conversion and adaptive reuse of industrial facilities into residential dwellings”, Procedia Engineering, Volym 165, p. 1836-1844. (Hämtad 29-04-2020)

Remøy, H. & Van der Voordt, T. J. M. (2014). Adaptive reuse of office buildings into housing: Opportunities and risks. Building Research and Information 42:3, mars, pp.

381-390. (Hämtad 29-04-2020)

Sweden Green Building Council (2021), Vad är MIljöbyggnad?

https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/vad-ar-miljobyggnad/ (Hämtad 2020-04-20)

Tan Y, Shuai C, Wang T. (2018) Critical Success Factors (CSFs) for the Adaptive Reuse of Industrial Buildings in Hong Kong. International Journal of Environmental Research and Public Health. vol. 15(7), 1546. DOI: https://doi.org/10.3390/ijerph15071546

U.H Graneheim, B, Lundman (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Doi:

https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Ulvdell August, (2017) ”Planeringsprocessen vid ROT-projekt En jämförelse av två

projekt.” Tillgänglig på:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1141069/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-02-18)

Yllefabriken (2016) ”Hållbart” Tillgänglig på: https://yllefabriken.se (Hämtad 17-04-2020)

Yllefabriken (2016) ”Om Yllefabriken-Historik” Tillgänglig på: https://yllefabriken.se (Hämtad 17-04-2020)

9.2 Bilder

Figur 1: Borgström, M. (2004). Nybyggnads- respektive ombyggnadsprocessen.

Figur 2: Taubner, H. (2015). R-huset på campus, Högskolan i Halmstad [fotografi]

https://www.flickr.com/photos/heltunik/17292098850/ [Hämtad 24-04-2020]

Figur 3: Hallberg, C. (2014). Hus R på Högskolan i Halmstad [fotografi]

http://forskarbladet.se/artiklar/fokus-pa-halsa-och-livsstil [Hämtad 13-04-2020]

Figur 4: Johansson, N. (2018). Spännvajrar och bågformade balkarna i taket [fotografi].

https://strangbetong.se/aktuellt/montageinomhusfanan/ [Hämtad: 30-04-2020]

Figur 5: Yllefabriken (2016). Yllefabriken i Norrköping. [fotografi]

https://yllefabriken.se/om-yllefabriken/laget [Hämtad 23-03-2020]

Figur 6: Johansson, N. (2018). Spännvajrar och bågformade balkarna i taket [fotografi]

https://strangbetong.se/aktuellt/montageinomhusfanan/ [hämtad: 02-05-2020]

Figur 7: Abdullah, N. (2020). S-huset, Högskolan i Halmstad [fotografi]

10 Bilagor

10.1 Intervjumaterial

10.1.1 R-huset

Mats Holmqvist, Dr. Arbetsvetenskap, 19-03-2020

Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus?

Tveklöst!

Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?

Jag får mindre energi, blir tröttare, tar mer pauser, jobbar kortare dagar och oftare hemifrån.

Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?

Ja, lite grann. Men inte tillräckligt.

Vid ombyggnad förslog jag att man skulle sätta in fönsterkupor, men det gjordes ej. Nu på andra sidan, där ETN ska flyta in, gör man det...

Sara Helmersson, Personal, Akademin hälsa och välfärd 19-03-2020

Jag har min arbetsplats på femte våningen i R-huset. Har jobbat på högskolan (om än deltid) i ca 2 år. Jag gillar i grunden lokalerna jättemycket. Jag tycker om rymden och ljuset från taket och den industriella känslan i huset. Jag tycker om att trappan är "första alternativet" (och inte hissen), den upphöjda delen med de gröna fåtöljerna och att lunchrummet ligger i mitten. Saken är den att jag bor utanför Lund, jobbar deltid och har en hel del forskning så jag jobbar således mycket hemifrån och tillbringar mycket liten tid på mitt lilla rum. De dagar jag är i Halmstad har jag ofta inplanerad undervisning eller möten och befinner på andra platser än mitt rum. Det är en lite konstig känsla att vara på rummet längre stunder eftersom man inte ser ut och bara får in dagsljus genom takfönstret. På sommaren måste jag stänga för takfönstret eftersom ljuset annars gör att jag inte kan läsa på datorskärmen + att det blir mycket varmt. Ett annat minus är att ljudnivån från studenterna på våningarna nedan blir ganska hög, mycket sorl helt enkelt viket gör att jag stänger dörren och kan känna mig lite instängd. Det kan också vara svårt att kommunicera lite snabbt med folk. Jag ser en kollega "på andra sidan" men det är svårt att prata/höra varandra och så får man springa över. Uppskattar dock att ha eget rum, om än lite instängt, och hade absolut inte velat sitta i kontorslandskap hur många fönster det än fanns.

44 Och som svar på era frågor:

1) Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus?

Svårt att säga eftersom jag tillbringar relativt liten del av min arbetstid just inne på rummet. Jag märker att jag hellre är i rum med fönster och föredrar även undervisningslokaler med fönster (som man kan se ut genom alltså). När jag jobbar hemma sitter jag helst i vardagsrummet, som är ett ljusatse rummet i mitt hem.

Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?

Kan inte säga på rak arm men jag tror att det gör att jag hellre sitter och jobbar i andra delar av lokalerna, t.ex. i de gröna sofforna.

Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?

Utan takglaspartierna vore det nog nästan omöjligt att verka i huset skulle jag säga. De gör ju att solen och ljuset kommer in jättefint, men jag känna ändå känna mig lite frustrerad att jag inte kan se ut på människor och byggnader utanför och att man inte vet riktigt hur vädret är. Det är lite som att jobba inne i en galleria.

Robin Brewitz, Hälsopedagogiska programmet HH, student 19-03-2020

Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus? Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?

Ja alltså alla våra föreläsningar/workshops/seminarier är ju i salar som saknar fönster och därmed något dagsljus överhuvudtaget. Att sitta där under långa föreläsningar blir ju utmattande och leder ibland lätt till att man blir ofokuserad osv. Sen har vi ju däremot vid egna studier stora möjligheter till att sitta vid ytor som släpper in mycket dagsljus vilket är skönt.

Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?

Om de ljusa mellanpartierna skulle göra någon skillnad för saknaden av ljus har jag inte direkt tänkt på men kan kanske ligga något i det

Louise Holm, Förskollärarutbildningen HH, student, 19-03-2020

Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus? Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?

Ja blir tröttare och tappar koncentrationen lättare.

Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?

Förstår inte sista frågan.

Sista frågan är om du upplever att takfönsterna gör någon större skillnad för att kompensera fönsterna?

Nej det tycker jag inte.

Josefin Åhman, Byggingenjörprogrammet HH, student, 23-03-2020

Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus?

Ja, jag upplever att när jag kommer in och sätter mig i sal R4129(den enda sal som vi använt) Att jag direkt håller på att somna. Ljuset där inne är endast från glöd/ledlampor vilket är ett varmt och inte tillräckligt stark ljus tycker jag. Det gör att jag har svårt att hålla ögonen öppna.

Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?

Blir väldigt trött och har då svårt att hålla mig aktiv och koncentrerad under föreläsningarna. Svårt att säga om detta beror på bristen på dagsljus i lokalen under de 2 timmar man spenderar där. Nu när det blir vår kanske man hinner få tillräckligt med sol för att överleva 2 h utan. (jag som person är väldigt lättpåverkad av allt, så sol eller regn gör väldigt stor skillnad på mitt humör)

Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?

Mm förutom lektionerna vi har i R4129 så spendera jag inte någon direkt tid i R, men den energiskillnaden som blir när vi tar rast mitt i föreläsningen är som natt och dag. På lektion 0% energi har knappt ork att lyfta pennan, dörren öppnas och solen lyser in genom glastaket = jag kan helt plötsligt springa ett marathon.

Kompletterande svar 27-04-2020, Josefin Åhman.

Hur tycker du att utformningen av hör- / lärosalar överlag fungerar? Är de optimala enligt dig?

1. Bänkarna är placerade på ett sätt så att man ser tavlan bra (endast ljuset som kunde vara starkare), akustiken är bra i de flesta salarna

Hur tycker du att utformningen av studiemiljöer fungerar? Är de optimala enligt dig?

2. Optimalt är det inte, men samtidigt har jag svårt att veta vad som skulle kunna göra det till optimalt. Sätter mig oftast i biblioteket.

Om du hade fått göra någon ändring på byggnaden, hade du gjort det och vilken/vilka hade det varit?

3. Hmm..Fler glaspartier som ger ljus, annars bra!

Julia Drott, Sjuksköterskeprogrammet, HH, student, 31-03-2020

Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus?

Det är ingenting jag reflekterat över faktiskt. När du säger det har de flesta lokalerna vi använder inga fönster med dagsljus. De har fönster ut mot korridorer eller andra klassrum, men inte fönster ”ut”. Jag själv tycker inte att mina studier har påverkats men som jag sa är det inget jag har tänkt på heller. Vi brukar ha raster mellan varje 45 minuter eller nåt sånt där, och då går många iväg så många får dagsljus ändå tror jag Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?

Jag själv är inte påverkad alls. Jag har inte heller hört någon annan student i min klass som kommenterat det. Såklart hade det varit trevligare med fönster ut! Men de gånger vi sitter på bottenplan och har fönster ”ut” (enda gången jag kan komma på att vi har det) så är det nästan ett störningsmoment för man tittar hela tiden på allt folk som går där eller om det är fint väder att man bara vill ut.

Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?

Jag vet inte riktigt vilka ljusa partier du menar?

Takfönsterna som finns i mitten av byggnaden för att släppa in ljus till de instängda delarna är tanken på sista frågan.

Aha, ja det gör mycket tycker jag! Tycker det upplevs som väldigt ljust i hela byggnaden i stort sett.

Kompletterande svar 17-04-2020, Julia Drott

Hur tycker du att utformningen av hör- / lärosalar överlag fungerar? Är de optimala enligt dig?

Jag tycker alla salar vi är i funkar bra. Det enda man märker skillnad på är typ inredningen och om de är uppfräschade eller gamla lokaler. Alltid trevligare att sitta i de som är fräschare! Men själva bygget har jag ingen kommentar på tyvärr..

Hur tycker du att utformningen av studiemiljöer fungerar? Är de optimala enligt dig?

Också bra! Det finns många olika grupp bord och sånt utplacerat som man kan sitta vid. I vår del, Health Lab, är det extra bra miljö att sitta och plugga i. Den delen är nyast och finns massa grupprum och bås.

Om du hade fått göra någon ändring på byggnaden, hade du gjort det och vilken/vilka hade det varit?

Nej jag har ingen idé på ändring faktiskt. Tråkigt svar men tyvärr.

Nyfiken eftersom vi aldrig varit i Health Lab. Vad är det som gör det till en bättre pluggmiljö förutom det du nämnde?

Nej men det är fräscht, nytt och finns många ställen att sitta på. Det är väldigt öppet också! Lite roligare färger!

Jasmin Bengtsson, Ekonomiprogrammet, HH, student, 19-04-2020

Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus?

Jag tappar snabbt fokus i det dunkla ljuset som är i R-huset, det kräver mycket tätare pauser för att orka hålla igång

Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?

Jag blir snabbt trött och tung i huvudet, eftersom det finns så få fönster känner jag mig lätt desorienterad och tappar tidsuppfattningen. Känslan i kroppen efter ett tag i R-huset är som om klockan är 20.00

Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?

Absolut inte, hela byggnaden invändigt känns gul, mörk, tröt och dyster. Interiören i dagsläget gör ingenting alls för avsaknaden av fönster/dagsljus.

Hur tycker du att utformningen av hör- / lärosalar överlag fungerar? Är de optimala enligt dig?

Fruktansvärda, det är dålig och torr luft i salarna och likaså här dålig belysning vilket sammantaget gör en väldigt trött och tung snabbt.

Hur tycker du att utformningen av studiemiljöer fungerar? Är de optimala enligt dig?

De är framförallt för få, det känns som att utrymmen inte alls är välplanerade. R-huset är stort men väldigt mycket yta försvinner till ingenting.

Om du hade fått göra någon ändring på byggnaden, hade du gjort det och

tycker man kan inspireras utav är DLC, även om där inte är fönster överallt så känns lokalen pigg och ljus.

10.1.2 Högskolan i Halmstad:

Intervju 1, videosamtal via zoom med Rikard Ahlgren, 27 mars 2020.

Är det okej att vi spelar in samtalet och använder ditt namn i studien?

Ja.

Hur skulle du säga. Vad är det för historik i byggnader sedan tidigare?

Det har jag inte 100% kolla på men hela området har ju varit ett industriområde. Ica Maxi har ju varit en industri och verkstadsindustri jättelänge kan man säga. Men efterhand när de har flyttat ut så har ju högskolan växt kan man säga att man fattat beslut att flytta högskolan.

Jag är dålig på exakt historiker men jag tror man kan hitta på nätet. Det borde finnas någonting om det egentligen på nätet och sådant. Eller så kanske vi kan få tips att prata med en egentligen som har varit med i hela resan, som heter Göran Kristiansson som är projektledare och fastighetsägare till de nya hus-S.

Han kan ju hela historiken p å sina fem fingrar på det gamla campusområdet. Då han har jobbat här i 25 år.

Vi kan skicka hans kontaktuppgifter så ni kan reda på vad ni vill ha lite mer kött på benen.

Jag har egentligen bara kommit in och varit här i två och ett halvt år i högskolan. Jag kommer ifrån den kommunala värden. Först varit entreprenör i många år med anläggning och byggnation men sen har jag jobbat i kommunen i 14 år som projektledare och fastighetschef. Sen har jag varit på det kommunala bostadsförlaget och byggt lägenheter. Men det är samma där vi har Lundgrens Gjuteri, bland annat inte jag själv men, jag beställde det varje fall så har vi förberett med lägenheter där. Generellt sett flyttar man ju industrier från stadskärna och så där och bygger bostäder annat istället. Så det är lite den trenden.

Det pågår ett arbete här och har gjort längre, så fortsätter kommunens expansionsplaner för det här. Längre ut mot Andersberg är att man ska växla om och få väck tyngre industrier och kombinerade med arbetsplatser mindre verkstäder och bostäder.

Det står mycket om det i kommunens översiktsplan och vilka planer för hela detta område kan man säga.

När det gäller Hus-S, jag kom in så var kontakt redan signerat och sa att det skulle ske och så skulle jag vara med det lokala programmet.

Mitt stora jobb med att se till att det kommer in grejer, möbler och att vi projekterar efter och möblerar efter hur mycket vi kan. Så det är mer den fasen jag är i nu.

Vad har ni i högskolan satt för krav på byggnader?

Egentligen i hyreskontraktet är det inte ställt jättemycket krav. Man har ett energiavtal med hem som styr klimatet i byggnaden. Där förutsätter man temperaturen och luftomsättning.

Sedan har man inte ställt miljökrav eller annat. Det kom ju in i ett senare skede när jag kom. När jag kom in i bilden. Miljöfrågan är i kommunala bostadsbolagens miljö och energiförsörjning är viktigt att har koll på, att hålla nere så mycket som möjligt. Då börjar vi diskutera de här frågorna. Det var en fastighetsägare som hette INTEA

som köpte byggrätter eller bygget som också har en högst energi och miljömål. Så de beslutet väl så snabbt att det skulle sätta byggnaden som’ ’miljöbyggnad guld’’.

Även om det skulle innebära kostnader för fastighetsägarens del. Det har ju varit en målsättning i hela projekteringen. Det kom in ett lite för sent men i alla fall så kanske det kostar lite extra pengar.

Sedan är det ju lite av problemet med ”miljöbyggnad guld” att det är mycket fokus på inomhusklimatet och hur mycket dagsljus man får i och med att man bygger om en befintlig byggnad mot en annan. Vi visst från början att vi inte skulle klara av målen, men ville sätta ribban så högt som möjligt. Vi kommer kunna nå upp till ”miljöbyggnad silver”.

Hur mycket i era krav har ni tagit hänsyn till för och nackdelar med R-huset?

Vi äger fastigheten så kanske det blir någon hänsyn till det. Det jag vill säkerställa att vi får bra kontakt med mellan R-huset och S-huset. Att dessa byggnader sitter ihop på ett sätt. För vi minskar med 1700 kvadratmeter totalt sett. Det innebär ju att vi måste bli bättre på att använda ytorna på ett bättre sätt och det gör vi genom att, det är så nära.

Om man har tillhörighet till ett hus och läser i det andra kan man mycket väl ha lektioner och föreläsning i det andra byggnaden. Det ska kännas som samma byggnad. För mig har det varit viktigt att de ska hänga ihop och kännas som en och samma byggnad.

Konstruktionsmässigt har jag inga synpunkter överhuvudtaget mer än att det ska vara ett bra inomhusklimat.

Hur mycket ni tar hänsyn till vad studenterna och personalen synpunkter på R-huset idag, spelar den någon roll för den nya konstruktionen?

När vi projekterade S-huset lokala programmet hade vi med oss studentkårer eller studenter. Där diskuterades utformningen och salars storlekar, hur vi möblerar och allt sånt. Där har vi haft med oss studenten hela tiden, men det har varit mest fokus på behovet i det nya huset. Givetvis så tar vi de nackdelar som vi känner till, och finns det där så försöker vi inte att få med oss de till S-huset.

In document Examensarbete. Ombyggnad av industrilokaler. Byggteknik 15 hp. Byggingenjör 180 hp (Page 47-0)