Idag är det höga krav på alla byggnader, nyproduktion som ombyggnad vilket kräver hållbara lösningar. Vid ombyggnad kan projekten ofta gynnas av att analysera likande projekt för att se likheter och skillnader för att undvika eller underlätta problem och svårigheter.
Fallstudien visade att det hade kunnat sparats in på projekteringen och svårigheterna med att uppfylla kraven hade minskats om man haft tydligare krav från start. Hade det funnits tydligare kvar och mål för resultatet hade det sparat på både planering, kostnader. Noggrannare förundersökningar och mätningar för att upptäcka dolda fel tidigt i projekten hade också gjort stora insparningar. Kapitel 4.1 tar upp att Boverket ställer krav på bland annat bärförmåga, säkerhet, skydd, energi, lämplighet, tillgänglighet och hushållning. Detta med hänsyn till att den ändrade användningen innebär åtgärder på byggnaden enligt kapitel 4.2 om användningen innebär ökade laster, personantal och om ouppvärmda utrymmen tas i användning.
Eftersom vi i fallstudien inte kan ta del av resultatet av undersökningarna om S-huset uppfyller Miljöbyggnad silver men att det visades i studien om R-huset och SVT-huset att det fanns stora problem med köldbryggor och energibehovet i huset. Hade det gått att se tydliga skillnader i lösningen om resultatet funnits för S-huset. NCC lyfte att det fanns stora krav på lufttäthet och att man aktivt jobbade för att uppnå kraven som blev försvårade med att det var en gammalbyggnad. Detta är krav som kommer fortsätta att öka från BBR och dagens olika klassificeringar sidor och behöver arbetas aktivt med för att följa med utvecklingen. Problemen med ljusinsläpp som fanns från både Högskolan och miljöcertifieringen löstes med bra ljusinsläppslösningar från Fredblads.
Svårigheterna med bevarandekravet på huskroppen kunde lösas med hjälp av kunniga och problemlösande entreprenörer. Samarbetet med Strängbetong gjorde det omöjliga möjligt med att lyfta den nya stommen på plats inifrån byggnaden, utan någon större påverkan på huskroppen.
I projekt med ombyggnad av äldre fabriker är det en stor fördel välja pålitliga och kunna entreprenörer som drivas av att inget är omöjligt och är noggranna i sitt arbete för att få ett lyckat projekt. S-huset blev ett lyckat projekt som kunde hålla tids- och kostnadsplanen mycket tack vare att det fanns tidigare handlingar och dokument från det tidigare projektet. Den sammansvetsade arbetsgrupp av entreprenörer som arbetat ihop tidigare gynnade också projektets framgång.
36
8 Slutsats
Genom studien har problem och lösningar för ombyggnad av industribyggnader identifierats och analyserats. Resultatet av studien visade sig vara likställt med de tidigare studierna som har utförts i Nederländerna. Däremot har inte lika många undersökningar gjort i Sverige med hänsyn till våra regler och krav.
Konstruktionsmässigt kan slutsatsen dras att när det kommer till ombyggnad är problematiken gemensamma för alla. Problemen är inte heller alltid lätt att upptäcka i tidigt skede, utan visar sig under arbetets gång eller efter att byggnaden kommit i bruk.
Fördelarna med att göra en ombyggnad till skillnad från en nybyggnad är många, samtidigt som svårigheterna är stora. Detta leder till att det inte är ett förstahandsalternativ för många konstruktioner. Problem som har uppkommit genom arbetet av S-huset har varit gemensamma som för de tidigare studerande arbeten i kapitel 3.2. De mest förekommande problemen är:
❖ Oförutsägbara komplikationer. Vanligtvis en följd av en försumlig förstudie.
❖ Djupet på de äldre industrilokalerna försvårar arbetet med kraven för ljusinsläpp.
❖ Kraven för ombyggnad är den samma som nybyggnad och blir allt för svåra att uppfylla. Svårigheterna blir större med en bevarande målsättning.
❖ En målsättning att bevara så mycket material som möjligt, som senare visar sig vara en omöjlighet.
❖ Produktionssvårigheterna i samverkan med ett bevarandeskydd.
När problematik uppkommer är det nästa steget att se vilka förbättringar och alternativ till förbättring för att kraven som ställs ska kunna uppfyllas, även vid ombyggnad. Då syftet med denna studie var att belysa problematiken och lyfta fram möjliga lösningar har följande förslag åstadkommits:
❖ Genom en separat samling av föreskrifter med stöd av Boverkets Byggregler passade för ombyggnad. Med hänsyn för de komplikationerna om en äldre industrilokal medför, samt med anpassningsbara regler hade processen förenklats. Detta kan också leda till att fler tar sig an utmaningen och alla äldre byggnader särskilt med ett kulturellt värde får ett nytt liv.
❖ Genom en genomarbetad projektering med handlingar och kalkyler försvinner flertalet av problemen.
❖ En uppföljning av byggnaden efter några år i bruk, för kontroll av kravens uppfyllnad. Tidigare studier har visat att problem med att ombyggnaden inte uppfyllde BBR’s krav resulterat i en sämre konstruktion.
37 8.1 Förslag till fortsatta studier
Till vidare fortsatta studier baserat på resultat av studien hade det varit intressant att forska i följande:
❖ I dagens läge finns det många äldre industriverksamheter i behov av ombyggnad, ofta placerade i bra lägen. Dagens nuvarande regelverk som ständigt förnyas försvårar detta. På vilket sätt kan man skapa ett regelverk som gynnar ombyggnad av äldre byggnader men bibehåller samma kvalité som nyproduktion?
❖ S-huset har som målsättning att uppnå miljöbyggnaden silver. Har man kunnat uppnå detta energimål? samt vilka faktorer beror detta på?
38
9 Referenser
9.1 Hemsidor/PDF
Arbetsmiljöverkets författningssamling (2018;5), Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmäna råd om arbetsplatsens utformning, Tillgänglig på https://www.av.se/
Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om arbetsplatsens utformning; beslutade den 23 september 2009. (Ändringar införda t.o.m. den 29 maj 2018.)
Andersson, T (2019). Gammal industribyggnad blir nutida mötesplats i Sickla. Svensk byggtidning fastigheter och projekt. 17 september 2019
Bentzel Johan (2018), Styrkeprov för strängbetong i unik högskolebyggnad, Strängbetong
Tillgänglig på:
https://strangbetong.se/aktuellt/montageinomhusfanan/?fbclid=IwAR1p4Lis0EyUQgA _vqPUBTgNCBbHqi74FLpT8Qdr0-aBnOqM7-hIc6excXQ (Hämtad 29-04-2020)
Besterman Beatrice, Överhem Ludwig. (2019) ”Konvertering av industrilokaler till
bostäder” Tillgänglig på:
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:1364882/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-02-18)
Borgström, Margaretha. (2004). Kompendium i Ombyggnad. Halmstad: Högskolan i Halmstad
Boverket (2019). Bestämmelser om skydd av kulturvärden och rivningsförbud.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om- PBL/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/skyddsbestammelser-och-rivningsforbud/ Hämtad 06-02-2020
39
Boverket (2017). Krav vid ändring av byggnader. https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/krav-vid-andring-av-byggnader/ [Hämtad 2020-03-15]
Boverket (2018). Om Boverkets byggregler, BBR. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/om-bbr/ Hämtad 2020-02-15.
Boverket (2017). Tillämpning av kraven vid ändring av byggnader.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/tillampning-av-kraven-vid-andring-av-byggnader/ [Hämtad 2020-03-15]
Boverket (2017). Ändrad användning. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/andrad-anvandning/
[Hämtad 2020-03-15]
Brandin. Blenda, Stanusoiu. Adriana, (2012) ”Bevara industribyggnader för att utveckla den hållbara staden. – Analysering av ombyggnationer till bostäder.”
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3044550&fileOId=
8961517 (Hämtad 23-02-2020)
Bruce, T. Zuo,J. Rameezdeen, R & Pullen,S. (2014). Factors influencing the retrofitting of existing office buildings using Adelaide, South Australia as a case study. Structural Survey, Vol. 33 Upplaga: 2, pp.150-166 (Hämtad 29-04-2020)
Bruce, T. Zuo,J. Rameezdeen, R & Pullen,S. (2014). Factors influencing the retrofitting of existing office buildings using Adelaide, South Australia as a case study. Structural Survey, Vol. 33 Upplaga: 2, pp.150-166 (Hämtad 2020-05-05)
Bryman, A (2016) Samhällsvetenskapliga Metoder. Liber, 2016.
Forsåker (2015-02-15) ”Forsåker strukturplan” s.33 Tillgänglig på:
https://www.aspelinramm.se/wp-content/uploads/forsaker_strukturplan.pdf
40
Halvorsen, K (2007). Samhällsvetenskaplig metod - Teori, forskning, praktik. Lund, Studentlitteratur AB.
NCC bygger ut Högskolan i Halmstad [online], 2018-03-22, NCC Media
Pressmeddelanden. Tillgänglig på:
https://www.ncc.se/media/pressrelease/4e5f469236c69e4d/ (Hämtad 14-02-2020)
Nik, V. M., Kalagasidis, A. S., Kjellström, E., (2012). Statistical methods for assessing and analysing the building performance in respect to the future climate. Building and
Enviroment.Hämtad (11-02-2020) Tillgänglig:
https://doi.org/10.1016/j.buildenv.2012.01.015.
Petersson, Bengt-Åke (2009) Tillämpad byggnadsfysik, Studentlitteratur AB, Lund.
Petkovic´ Grozdanovicá, N. Stoiljkovic´, Branislava. Kekovic´, A. & Murgul, V. (2016). The possibilities for conversion and adaptive reuse of indutrial facilities into residential dwellings. Procedia Engineering, vol. 165, 1836-1844. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.proeng.2016.11.931
Petkovic, N., Stoiljkovic, B,. Kekovic,A & Murgul, V. (2016). “The possibilities for conversion and adaptive reuse of industrial facilities into residential dwellings”, Procedia Engineering, Volym 165, p. 1836-1844. (Hämtad 29-04-2020)
Remøy, H. & Van der Voordt, T. J. M. (2014). Adaptive reuse of office buildings into housing: Opportunities and risks. Building Research and Information 42:3, mars, pp.
381-390. (Hämtad 29-04-2020)
Sweden Green Building Council (2021), Vad är MIljöbyggnad?
https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/vad-ar-miljobyggnad/ (Hämtad 2020-04-20)
41
Tan Y, Shuai C, Wang T. (2018) Critical Success Factors (CSFs) for the Adaptive Reuse of Industrial Buildings in Hong Kong. International Journal of Environmental Research and Public Health. vol. 15(7), 1546. DOI: https://doi.org/10.3390/ijerph15071546
U.H Graneheim, B, Lundman (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Ulvdell August, (2017) ”Planeringsprocessen vid ROT-projekt En jämförelse av två
projekt.” Tillgänglig på:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1141069/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-02-18)
Yllefabriken (2016) ”Hållbart” Tillgänglig på: https://yllefabriken.se (Hämtad 17-04-2020)
Yllefabriken (2016) ”Om Yllefabriken-Historik” Tillgänglig på: https://yllefabriken.se (Hämtad 17-04-2020)
9.2 Bilder
Figur 1: Borgström, M. (2004). Nybyggnads- respektive ombyggnadsprocessen.
Figur 2: Taubner, H. (2015). R-huset på campus, Högskolan i Halmstad [fotografi]
https://www.flickr.com/photos/heltunik/17292098850/ [Hämtad 24-04-2020]
Figur 3: Hallberg, C. (2014). Hus R på Högskolan i Halmstad [fotografi]
http://forskarbladet.se/artiklar/fokus-pa-halsa-och-livsstil [Hämtad 13-04-2020]
Figur 4: Johansson, N. (2018). Spännvajrar och bågformade balkarna i taket [fotografi].
https://strangbetong.se/aktuellt/montageinomhusfanan/ [Hämtad: 30-04-2020]
Figur 5: Yllefabriken (2016). Yllefabriken i Norrköping. [fotografi]
https://yllefabriken.se/om-yllefabriken/laget [Hämtad 23-03-2020]
Figur 6: Johansson, N. (2018). Spännvajrar och bågformade balkarna i taket [fotografi]
https://strangbetong.se/aktuellt/montageinomhusfanan/ [hämtad: 02-05-2020]
Figur 7: Abdullah, N. (2020). S-huset, Högskolan i Halmstad [fotografi]
42
43
10 Bilagor
10.1 Intervjumaterial
10.1.1 R-huset
Mats Holmqvist, Dr. Arbetsvetenskap, 19-03-2020
Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus?
Tveklöst!
Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?
Jag får mindre energi, blir tröttare, tar mer pauser, jobbar kortare dagar och oftare hemifrån.
Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?
Ja, lite grann. Men inte tillräckligt.
Vid ombyggnad förslog jag att man skulle sätta in fönsterkupor, men det gjordes ej. Nu på andra sidan, där ETN ska flyta in, gör man det...
Sara Helmersson, Personal, Akademin hälsa och välfärd 19-03-2020
Jag har min arbetsplats på femte våningen i R-huset. Har jobbat på högskolan (om än deltid) i ca 2 år. Jag gillar i grunden lokalerna jättemycket. Jag tycker om rymden och ljuset från taket och den industriella känslan i huset. Jag tycker om att trappan är "första alternativet" (och inte hissen), den upphöjda delen med de gröna fåtöljerna och att lunchrummet ligger i mitten. Saken är den att jag bor utanför Lund, jobbar deltid och har en hel del forskning så jag jobbar således mycket hemifrån och tillbringar mycket liten tid på mitt lilla rum. De dagar jag är i Halmstad har jag ofta inplanerad undervisning eller möten och befinner på andra platser än mitt rum. Det är en lite konstig känsla att vara på rummet längre stunder eftersom man inte ser ut och bara får in dagsljus genom takfönstret. På sommaren måste jag stänga för takfönstret eftersom ljuset annars gör att jag inte kan läsa på datorskärmen + att det blir mycket varmt. Ett annat minus är att ljudnivån från studenterna på våningarna nedan blir ganska hög, mycket sorl helt enkelt viket gör att jag stänger dörren och kan känna mig lite instängd. Det kan också vara svårt att kommunicera lite snabbt med folk. Jag ser en kollega "på andra sidan" men det är svårt att prata/höra varandra och så får man springa över. Uppskattar dock att ha eget rum, om än lite instängt, och hade absolut inte velat sitta i kontorslandskap hur många fönster det än fanns.
44 Och som svar på era frågor:
1) Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus?
Svårt att säga eftersom jag tillbringar relativt liten del av min arbetstid just inne på rummet. Jag märker att jag hellre är i rum med fönster och föredrar även undervisningslokaler med fönster (som man kan se ut genom alltså). När jag jobbar hemma sitter jag helst i vardagsrummet, som är ett ljusatse rummet i mitt hem.
Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?
Kan inte säga på rak arm men jag tror att det gör att jag hellre sitter och jobbar i andra delar av lokalerna, t.ex. i de gröna sofforna.
Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?
Utan takglaspartierna vore det nog nästan omöjligt att verka i huset skulle jag säga. De gör ju att solen och ljuset kommer in jättefint, men jag känna ändå känna mig lite frustrerad att jag inte kan se ut på människor och byggnader utanför och att man inte vet riktigt hur vädret är. Det är lite som att jobba inne i en galleria.
Robin Brewitz, Hälsopedagogiska programmet HH, student 19-03-2020
Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus? Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?
Ja alltså alla våra föreläsningar/workshops/seminarier är ju i salar som saknar fönster och därmed något dagsljus överhuvudtaget. Att sitta där under långa föreläsningar blir ju utmattande och leder ibland lätt till att man blir ofokuserad osv. Sen har vi ju däremot vid egna studier stora möjligheter till att sitta vid ytor som släpper in mycket dagsljus vilket är skönt.
Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?
Om de ljusa mellanpartierna skulle göra någon skillnad för saknaden av ljus har jag inte direkt tänkt på men kan kanske ligga något i det
Louise Holm, Förskollärarutbildningen HH, student, 19-03-2020
Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus? Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?
Ja blir tröttare och tappar koncentrationen lättare.
45
Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?
Förstår inte sista frågan.
Sista frågan är om du upplever att takfönsterna gör någon större skillnad för att kompensera fönsterna?
Nej det tycker jag inte.
Josefin Åhman, Byggingenjörprogrammet HH, student, 23-03-2020
Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus?
Ja, jag upplever att när jag kommer in och sätter mig i sal R4129(den enda sal som vi använt) Att jag direkt håller på att somna. Ljuset där inne är endast från glöd/ledlampor vilket är ett varmt och inte tillräckligt stark ljus tycker jag. Det gör att jag har svårt att hålla ögonen öppna.
Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?
Blir väldigt trött och har då svårt att hålla mig aktiv och koncentrerad under föreläsningarna. Svårt att säga om detta beror på bristen på dagsljus i lokalen under de 2 timmar man spenderar där. Nu när det blir vår kanske man hinner få tillräckligt med sol för att överleva 2 h utan. (jag som person är väldigt lättpåverkad av allt, så sol eller regn gör väldigt stor skillnad på mitt humör)
Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?
Mm förutom lektionerna vi har i R4129 så spendera jag inte någon direkt tid i R, men den energiskillnaden som blir när vi tar rast mitt i föreläsningen är som natt och dag. På lektion 0% energi har knappt ork att lyfta pennan, dörren öppnas och solen lyser in genom glastaket = jag kan helt plötsligt springa ett marathon.
Kompletterande svar 27-04-2020, Josefin Åhman.
Hur tycker du att utformningen av hör- / lärosalar överlag fungerar? Är de optimala enligt dig?
1. Bänkarna är placerade på ett sätt så att man ser tavlan bra (endast ljuset som kunde vara starkare), akustiken är bra i de flesta salarna
Hur tycker du att utformningen av studiemiljöer fungerar? Är de optimala enligt dig?
2. Optimalt är det inte, men samtidigt har jag svårt att veta vad som skulle kunna göra det till optimalt. Sätter mig oftast i biblioteket.
46
Om du hade fått göra någon ändring på byggnaden, hade du gjort det och vilken/vilka hade det varit?
3. Hmm..Fler glaspartier som ger ljus, annars bra!
Julia Drott, Sjuksköterskeprogrammet, HH, student, 31-03-2020
Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus?
Det är ingenting jag reflekterat över faktiskt. När du säger det har de flesta lokalerna vi använder inga fönster med dagsljus. De har fönster ut mot korridorer eller andra klassrum, men inte fönster ”ut”. Jag själv tycker inte att mina studier har påverkats men som jag sa är det inget jag har tänkt på heller. Vi brukar ha raster mellan varje 45 minuter eller nåt sånt där, och då går många iväg så många får dagsljus ändå tror jag Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?
Jag själv är inte påverkad alls. Jag har inte heller hört någon annan student i min klass som kommenterat det. Såklart hade det varit trevligare med fönster ut! Men de gånger vi sitter på bottenplan och har fönster ”ut” (enda gången jag kan komma på att vi har det) så är det nästan ett störningsmoment för man tittar hela tiden på allt folk som går där eller om det är fint väder att man bara vill ut.
Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?
Jag vet inte riktigt vilka ljusa partier du menar?
Takfönsterna som finns i mitten av byggnaden för att släppa in ljus till de instängda delarna är tanken på sista frågan.
Aha, ja det gör mycket tycker jag! Tycker det upplevs som väldigt ljust i hela byggnaden i stort sett.
Kompletterande svar 17-04-2020, Julia Drott
Hur tycker du att utformningen av hör- / lärosalar överlag fungerar? Är de optimala enligt dig?
Jag tycker alla salar vi är i funkar bra. Det enda man märker skillnad på är typ inredningen och om de är uppfräschade eller gamla lokaler. Alltid trevligare att sitta i de som är fräschare! Men själva bygget har jag ingen kommentar på tyvärr..
Hur tycker du att utformningen av studiemiljöer fungerar? Är de optimala enligt dig?
Också bra! Det finns många olika grupp bord och sånt utplacerat som man kan sitta vid. I vår del, Health Lab, är det extra bra miljö att sitta och plugga i. Den delen är nyast och finns massa grupprum och bås.
47
Om du hade fått göra någon ändring på byggnaden, hade du gjort det och vilken/vilka hade det varit?
Nej jag har ingen idé på ändring faktiskt. Tråkigt svar men tyvärr.
Nyfiken eftersom vi aldrig varit i Health Lab. Vad är det som gör det till en bättre pluggmiljö förutom det du nämnde?
Nej men det är fräscht, nytt och finns många ställen att sitta på. Det är väldigt öppet också! Lite roligare färger!
Jasmin Bengtsson, Ekonomiprogrammet, HH, student, 19-04-2020
Upplever ni att ert arbete påverkas av bristen av direkt dagsljus?
Jag tappar snabbt fokus i det dunkla ljuset som är i R-huset, det kräver mycket tätare pauser för att orka hålla igång
Hur skulle du säga att ni påverkas av bristen av direkt dagsljus?
Jag blir snabbt trött och tung i huvudet, eftersom det finns så få fönster känner jag mig lätt desorienterad och tappar tidsuppfattningen. Känslan i kroppen efter ett tag i R-huset är som om klockan är 20.00
Anser du att de ljusa mellan partierna i byggnaden gör någon skillnad för saknaden av direkt dagsljus?
Absolut inte, hela byggnaden invändigt känns gul, mörk, tröt och dyster. Interiören i dagsläget gör ingenting alls för avsaknaden av fönster/dagsljus.
Hur tycker du att utformningen av hör- / lärosalar överlag fungerar? Är de optimala enligt dig?
Fruktansvärda, det är dålig och torr luft i salarna och likaså här dålig belysning vilket sammantaget gör en väldigt trött och tung snabbt.
Hur tycker du att utformningen av studiemiljöer fungerar? Är de optimala enligt dig?
De är framförallt för få, det känns som att utrymmen inte alls är välplanerade. R-huset är stort men väldigt mycket yta försvinner till ingenting.
Om du hade fått göra någon ändring på byggnaden, hade du gjort det och