Under ombyggnadens gång har det kommit till insikt att man skulle skapat en tydligare programplan och varit mer överens från start med innehållet i byggnaden. Hade det tagit längre tid innan avtalens skrev skulle projektet haft mer tydlighet och blivit mer genomarbetat (Ahlgren, 2020). NCC håller med om att det hade kunnat vara tydligare besked från Högskolan och beställare för att slippa hastiga beslut eller göra om arbetsmoment i efterhand. Att handlingarna och alla krav/mål fanns från start hade bidragit till ett effektivare och besparande arbete både gällande kostnaderna och tidsmässigt för projektet (Jonsson, 2020). Detta har lett till onödiga extra kostnader på grund av förändringar under arbetes gång (Ahlgren, 2020).
Exempel på extra kostnader var att bottenplattan inte var planerad att behövas bytas ut, men att det blev oundvikligt eftersom den blev förstörd under rörläggningen under golvet. (Ahlgren, 2020) Att golvplattan låg direkt på sand blev också en stor bidragande faktor till att den behövde bytas med risk för fuktproblem. Det var ett av de oväntade problemen som man stötte på. (Jonsson, 2020)
Den dåliga strukturen i arbetet och projekteringen har också resulterat till onödig stress och hastiga beslut när låsningar har dykt upp i arbetet (Ahlgren, 2020). Mikael på NCC benämnde också att det alltid med gamla hus, precis som i det här projektet uppkommer mindre eller större oväntade problem (Jonsson, 2020).
Ett problem som Jonsson tog upp som är mer problematiska med ombyggnadsprojekt i äldre industrilokaler är att det är otroligt svårt att räkna på den gamla stommens bärighet. På grund av bärigheten i den gamla stommen inte kunde beräknas gjordes en helt ny stomme som bär upp hela den nya byggnaden invändigt medan huskroppen fortfarande bärs upp av den gamla stommen för att säkerställa riskerna med att byggnaden inte skulle klara de nya bjälklagen, inredningen och rörelsen i lokalen.
(Jonsson, 2020)
Eftersom den gamla huskroppen skulle bevaras tvingades arbetet att anpassas till de byggnadens mått och att enbart kunna arbeta inifrån byggnaden vilket gav utmaningar som benämns i kapitel 6.4 Ombyggnadens process (Jonsson, 2020).
32
Enligt konstruktören gav den breda spännvidden svårigheter och problem när det skulle väljas ett tak som klarade hela spännvidden. Genom att lägga TRP-plåt, trapetsplåt ovanpå de bärande bågarna blev det en fungerande taklösning. Byggnaden som är ihop byggd med tvillinghuset R-huset där båda byggnaderna har lutande tak blev det en ansamling av regnvatten mellan byggnaderna som också kunde orsaka problem.
Tidigare hade vattnet avletts igenom husen men nu gjordes en lösning så regnvattnet kan rinna ut mot gavlarna på husen. Generellt ansåg konstruktören att det är förutsättningarna som låser en i projektet på S-huset eftersom huskroppen ska stå kvar och bevaras, men att man annars måste arbeta likt andra projekt med att originalritningarna ofta inte stämmer helt utan att det ofta måste plats mätas på nytt.
Ofta vid ombyggnad finns det önskemål att det ska sparas på så mycket som möjligt men det visas senare att det oftast är bäst att riva så mycket som möjligt. Förutom delar som hindras av bevaringskrav. Genom att göra grova kostnadskalkyler tidigt hade det kunnat visas tidigare vad som kan sparas i den ursprungliga konstruktionen och vad som inte borde ha lagts tid på att spara för att återanvända i projektet (Albertsson, 2020).
Kraven och restriktionerna från bland annat Eurokoderna och BBR förändras med tiden och blir allt mer komplexa att uppnå, inte minst när det är gamla byggnader som ska uppfylla kraven. Trots att det kunde tas mycket handlingar och hjälp från det tidigare projektet med R-huset har det fått uppgraderats för att passa in i dagens byggande. Det är alltid enklare med nyproduktion när huset kan anpassas helt efter önskemål och krav.
Det är alltid större utmaningar när det arbetas med ett befintligt och gammalt hus och blir svårare med tiden för att kunna uppfylla dagens krav (Jonsson,2020). När det kom senare under projekteringen från fastighetsägaren att byggnaden skulle klassificeras som Miljöbyggnad ledde det till svårigheter till skillnad från om det varit med från start då det ställer krav på bland annat lufttätheten och energiberäkningarna. Lufttätheten och energin är alltid svårt i gamla hus som S-huset men certifieringen Miljöbyggnad gör att det leder till ytterligare svårigheter. Resultaten på om kraven är uppfyllda kommer först när projektet är klart vilket skapar problem om man inte når önskade värden.
Miljökraven gjorde att många material som hade varit smidigare att använda har fått väljas bort för att de inte uppfyller kraven som Miljöbyggnad Silver ställer (Jonsson, 2020).
Projektet med S-huset har varit speciellt på sättet att byggnaden sitter ihop med R-huset där undervisningsverksamhet har drivits under hela projektets gång vilket har krävt anpassning till verksamheten. Detta har gett problem med störningar för studenter och personal. Projektets arbetstid har varit belagd dagtid, precis som undervisnings- och arbetstiden är för Högskolan, vilket gav NCC stora problem med att genomföra sitt arbete. Högskolan hade en önskan om att produktionen skulle ske helt ljudfritt vilket inte var rimligt. Att byta arbetstider till kvällar och helger var aldrig ett alternativ för yrkesarbetarna, det hade medfört höga arbetslöner med Ob-tillägg som ingen är villig att betala. Lösningen blev att genom gemensamma möten veckovis för att kunna delge båda parterna med information. Högskolan ska ha vetskapen om vilka arbetsmoment som ska genomföras och NCC får information om vilka viktiga tentor och salar som bör undvikas
33
att arbeta för nära under kommande tid för att undvika störningar. Joonsson tar också upp att att det är en gammal byggnad och det uppstår problem och saker som måste göras omgående för att inte påverka eller pausa arbetet och att det inte alltid har gått att ta hänsyn till önskemålen på grund av detta (Jonsson, 2020).
Sammanställningen av problemen i fallstudien lyfter upp följande punkter som benämnts vara problematiska eller skapat någon svårighet under projektet S-huset enligt involverade aktörer:
❖ Otydlig programplan
❖ Sena tillägg i projekteringen
❖ Oväntade problem
❖ Oberäknelig bärighet
❖ Bred spännvidd
❖ Bevaringskravet
❖ Påverkan på befintlig verksamhet
❖ Svårigheter att uppfylla Eurokoderna, Miljöbyggnad och BBR.
34
7 Diskussion
7.1 Problem
Även om byggindustrin idag är långt utvecklad kan man fortfarande stötta på problem.
Genom intervjuer och tidigare studier kunde det konstateras att det svåraste med ombyggnad är alla de svåruppfylla kraven som ställs, speciellt vid k, eller q-märkta konstruktioner. De problematiska faktorer som fastställas av tidigare studier, stämde överens med fallstudien. I intervjuerna framgick det att problem med ombyggnad av fallstudien var bland annat med sanering av golv där tillståndet var sämre än vad man hade kunnat räkna med. Däremot var NCC förberedda på att oväntade komplikationer som skulle dyka upp under arbetets gång. Detta kunde dock förutsättas på grund av att de tidigare har arbetet med R-huset, och hade erfarenhet av att oväntade problem kunde uppkomma.
De faktorer som vanligtvis skapar problem vid ombyggnad av industrilokaler, gällande dess fysiska förutsättningar som presenterades i kapitel 3.3, kan slutsatsen tas att de stämmer väl överens med fallstudien. De krav som ställs på bland annat ljus, utemiljö och konstruktionen har varit svåra att uppfylla men inte omöjliga. De hårda krav som har ställs har försvårat arbetet med att bevara konstruktionens kulturella värde.
Generellt sätt är det svåraste med en ombyggnad att uppfylla de krav och regler som ställs. Då kraven för en ombyggnad är i princip samma som en nybyggnad, men hänsyn måste också till de fysiska föreutsättningarna som råder samt ett bevarande skydd.
Enligt BBR finns det möjlighet att ta vissa avsteg från byggreglerna, såvida konstruktionen får godtagbara egenskaper. Vilken avsteg som kan tas och när är dock inte så självklara. Detta leder senare till att kommunerna har olika regler. De lösningar som måste tas för att uppfylla karven kan också bli väldigt kostsamma, vilket ofta resulterar i kompromiss av kvalité som sedan leder till problem med ombyggnaden.
Vilka vanliga problem som kan uppstå kunde fastställas i kapitel 5. När det inte finns tydliga prioriteringar eller tydliga riktlinjer på vilka avsteg som får tas, blir den enkelt en gissningslek. En lösning kan vara en framställning av just en lista med prioriteringar eller ett separat regerverk som förenklar ombyggnad.
När det kommer till ombyggnadsprocessen i S-huset upplevde samtliga parter att det skapade problematik med sena ändringar i projektet. I kapitel 3.1 benämns att då det finns ett bevarande mål skapar det begränsningarna för vilka åtgärder som kan tas. När det senare tillkommer fler mål och krav gör det byggprocessen ännu svårare. Alla parter som har intervjuats utryckte att det var besvärligt med senare tillägg under arbetets gång.
Övergripande sätt är alla parter nöjda med ombyggnaden av den nya S-huset. Nästan alla parter hade tidigare arbetat med ombyggnaden av R-huset och var väl förberedda
35
och det tidigare arbetet var väl dokumenterat. Hade inte dessa förutsättningar funnits hade arbetet varit betydligt mer svårutförligt och krävt mer av projekteringen.