Avhandlingens huvudsakliga kunskapsbidrag till området hälsa, vård och välfärd är att synliggöra hur genus är integrerat i vårdarnas dagliga praktik. Sambandet till området hälsa, vård och välfärd ska kopplas till statens ansvar för att skapa välfärd och åstadkomma möjligheter för människors rätt till hälsa och välbefinnande (Backman, 2012; Bergqvist, 1990). Rättspsykiatrisk vård är en av samhällets institutioner som syftar till att åstadkomma föränd- ringar i människor liv och möjligheter till förbättrad hälsa och livskvalitet. Tidigare forskning har uppmärksammat jämställdshetsperspektivet och mak- tordningar integrerade i olika samhälleliga institutioner. Några exempel från hälso- och sjukvård är (Eriksson, 2002; Ekstrand, 2005; Nordberg, 2005; Svedberg, 2002), från kommunal äldreomsorg (Holmgren, 2015) eller insti- tutionsvård (Mattsson, 2010). Det som motiverar avhandlingen är att det finns lite forskning inom RPV med jämställdshetsperspektiv som utforskar samspelet mellan vård, hälsofrämjande aktiviteter och genus. Mot den bak- grunden avser avhandlingen att bidra med kunskaper som kan kopplas till jämlik vård och välfärd (Prop. 2017/18; 249).Kunskaper som kan generera nya förutsättningar för vårdarna att utveckla patientnära arbete och stärka vårdrelationen i förhållande till målet om samhällsskydd.
Statens ansvar för samhällets institutioner är bland annat reglerad av hälso- och sjukvårdslagen § 2 (1997:142). Lagen markerar respekt för den enskilda människans värdighet som centralt för att nå målet om en god hälsa. Med patientsäkerhetslagen(SFS, 2010:659) betonas patienternas delaktighet och möjligheter att utöva inflytande i sin egen vård. Då RPV utgör en sär- skild institution i ett hälso- och sjukvårdsammanhang medför det att patien- terna är underordnade vårdarna och deras ansvar för att upprätthålla vårdre- lationen. Tidigare forskning visar att de dubbla målen skapar etiska dilem- man för det patientnära arbetet när RPV som institution är inramad av lag- stiftning. Samtidigt med myndigheternas övergripande ansvar för patientens hälsa och livssituation behöver etiska och jämställdhetsaspekter i RPV upp- märksammas. En aspekt är att lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) villkorar vårdarnas maktposition (SBU, 2018). Avhandlingen utforskar hur RPV som institution bidrar till skapandet av förutsättningar för vårdarnas (o)jämställda vilkor, vilket motverkar möjligheter till att förbättra patienternas hälsa. Med det som utgångspunkt är det viktigt att identifiera samspelet mellan dubbla
Kapitel 10 Avhandlingens bidrag till området
hälsa, vård och välfärd
Avhandlingens huvudsakliga kunskapsbidrag till området hälsa, vård och välfärd är att synliggöra hur genus är integrerat i vårdarnas dagliga praktik. Sambandet till området hälsa, vård och välfärd ska kopplas till statens ansvar för att skapa välfärd och åstadkomma möjligheter för människors rätt till hälsa och välbefinnande (Backman, 2012; Bergqvist, 1990). Rättspsykiatrisk vård är en av samhällets institutioner som syftar till att åstadkomma föränd- ringar i människor liv och möjligheter till förbättrad hälsa och livskvalitet. Tidigare forskning har uppmärksammat jämställdshetsperspektivet och mak- tordningar integrerade i olika samhälleliga institutioner. Några exempel från hälso- och sjukvård är (Eriksson, 2002; Ekstrand, 2005; Nordberg, 2005; Svedberg, 2002), från kommunal äldreomsorg (Holmgren, 2015) eller insti- tutionsvård (Mattsson, 2010). Det som motiverar avhandlingen är att det finns lite forskning inom RPV med jämställdshetsperspektiv som utforskar samspelet mellan vård, hälsofrämjande aktiviteter och genus. Mot den bak- grunden avser avhandlingen att bidra med kunskaper som kan kopplas till jämlik vård och välfärd (Prop. 2017/18; 249).Kunskaper som kan generera nya förutsättningar för vårdarna att utveckla patientnära arbete och stärka vårdrelationen i förhållande till målet om samhällsskydd.
Statens ansvar för samhällets institutioner är bland annat reglerad av hälso- och sjukvårdslagen § 2 (1997:142). Lagen markerar respekt för den enskilda människans värdighet som centralt för att nå målet om en god hälsa. Med patientsäkerhetslagen(SFS, 2010:659) betonas patienternas delaktighet och möjligheter att utöva inflytande i sin egen vård. Då RPV utgör en sär- skild institution i ett hälso- och sjukvårdsammanhang medför det att patien- terna är underordnade vårdarna och deras ansvar för att upprätthålla vårdre- lationen. Tidigare forskning visar att de dubbla målen skapar etiska dilem- man för det patientnära arbetet när RPV som institution är inramad av lag- stiftning. Samtidigt med myndigheternas övergripande ansvar för patientens hälsa och livssituation behöver etiska och jämställdhetsaspekter i RPV upp- märksammas. En aspekt är att lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) villkorar vårdarnas maktposition (SBU, 2018). Avhandlingen utforskar hur RPV som institution bidrar till skapandet av förutsättningar för vårdarnas (o)jämställda vilkor, vilket motverkar möjligheter till att förbättra patienternas hälsa. Med det som utgångspunkt är det viktigt att identifiera samspelet mellan dubbla
mål och genus. Identifikationen har sin utgångspunkt i vårdrelationens bety- delse såväl för att skapa hälsa som för att motverka patienternas upplevelser av RPV som en utsatt livssituation (SBU, 2018). Det bekräftas av Peplau (1988) som menar att en god relation mellan vårdare och patient är en förut- sättning för att uppnå målet om förbättrad hälsa för patienten.
Det finns en medvetenhet hos vårdarna om deras maktposition, vilket re- fereras till genom etiska principer om att ”se människan bakom brotten”. Min tolkning av det är att vårdarna har erfarenheter och en medvetenhet om etik som vägleder handlingar och relationen till patienterna. Avhandlingen utmanar vårdarnas medvetenhet om maktpositionen och etiska utgångspunk- ter och visar att maktpositionen ska relateras till frågor om jämställdhet, vilket förbisetts i RPV. Att förbise genus som en betydelsefull dimension av vårdrelationen riskerar att osynliggöra patienten som unik människa och hens individuella behov av hälsa för att uppnå välbefinnande. Att reflektera om RPV i förhållande till jämställdhet handlar om att bryta och omfördela maktpositioner och utjämna skillnader mellan kvinnor och mäns arbetsupp- gifter. Ett exempel är att diskutera vilka ideal, värderingar och attityder som omger de dubbla målen och koppla dem till patientnära arbete såväl i nutid som från ett historiskt perspektiv. Avslutningsvis, avhandlingen bidrar med kunskap som kan användas till att forma en jämställd/jämlik vård inom ra- men för RPV. Det skulle kunna möjliggöra patienternas upplevelser av RPV som en tid av förändring och utveckling till en förbättrad hälsa och livskva- lité.
mål och genus. Identifikationen har sin utgångspunkt i vårdrelationens bety- delse såväl för att skapa hälsa som för att motverka patienternas upplevelser av RPV som en utsatt livssituation (SBU, 2018). Det bekräftas av Peplau (1988) som menar att en god relation mellan vårdare och patient är en förut- sättning för att uppnå målet om förbättrad hälsa för patienten.
Det finns en medvetenhet hos vårdarna om deras maktposition, vilket re- fereras till genom etiska principer om att ”se människan bakom brotten”. Min tolkning av det är att vårdarna har erfarenheter och en medvetenhet om etik som vägleder handlingar och relationen till patienterna. Avhandlingen utmanar vårdarnas medvetenhet om maktpositionen och etiska utgångspunk- ter och visar att maktpositionen ska relateras till frågor om jämställdhet, vilket förbisetts i RPV. Att förbise genus som en betydelsefull dimension av vårdrelationen riskerar att osynliggöra patienten som unik människa och hens individuella behov av hälsa för att uppnå välbefinnande. Att reflektera om RPV i förhållande till jämställdhet handlar om att bryta och omfördela maktpositioner och utjämna skillnader mellan kvinnor och mäns arbetsupp- gifter. Ett exempel är att diskutera vilka ideal, värderingar och attityder som omger de dubbla målen och koppla dem till patientnära arbete såväl i nutid som från ett historiskt perspektiv. Avslutningsvis, avhandlingen bidrar med kunskap som kan användas till att forma en jämställd/jämlik vård inom ra- men för RPV. Det skulle kunna möjliggöra patienternas upplevelser av RPV som en tid av förändring och utveckling till en förbättrad hälsa och livskva- lité.