I avhandlingen ska RPV:s dubbla mål inte separeras från vårdarnas föreställ- ningar om kön och hur dessa föreställningar är införlivade i den dagliga praktiken. Gemensamt för vårdarna är att de pratar om relationen med pati- enten som det centrala för de arbetsuppgifter som utförs. Att forma en god vårdrelation bidrar till att skapa förutsättningar för patienterna att uppleva en förbättrad hälsa och välbefinnande. Att inte beakta genus som en betydelse- full dimension av vårdrelationen riskerar att förbise patienten som unik människa och hens individuella behov av hälsa. Osynliggörandet av genus i den dagliga praktiken kan bidra till att målet om samhällsskydd prioriteras framför målet om vård. I förlängningen kan detta leda till ojämställda vilkor för vårdarnas arbetsuppgifter och skapa hinder såväl för att utveckla en god vårdrelation som för patientens upplevelser av förbättrad hälsa.
Givet förutsättningarna med spänningsförhållandet mellan samhällsskydd och vård har RPV arbetat med att fokusera på patientens självständighet och delaktighet (Brunt & Rask, 2005). Detta har inneburit att fokus har skiftat från kontroll av patientens beteende till att betona relationen till patienten som avgörande för patientnära arbete och främjande av hälsa. Avhandlingen visar att förändringarna kan förstås som tillfälliga i avseendet att RPV:s fo- kus på dubbla mål innehåller olika situationer som kan länkas till vårdarnas föreställningar om kön. Det ska ställas i förhållande till att RPV inte är mo- raliskt neutralt, vilket uttrycks genom målet om samhällsskydd (SBU, 2018). Trots medvetenhet om vårdarnas maktposition saknas det forskning som synliggör de ideal och värderingar om genus som upprätthålls av dubbla mål. För patienterna kan uteblivna reflektioner om genus innebära en fortsatt marginalisering av deras liv och situation på avdelningen. För vårdarna kan osynliggörandet bidra till förenklade uppfattningar om vårdrelationen med kategoriseringar av ”den rättspsykiatriska” patienten. Om RPV inte upp- märksammar det komplexa och ömsesidiga samspelet mellan dubbla mål och genus kan det försämra vårdarnas möjligheter till att stärka patienternas hälsa och välbefinnande. Om målet om samhällsskydd upprätthålls som överordnat vård kan det påverka patientens möjligheter till delaktighet med följder för hur hälsa kan uppnås.
Avhandlingen avser att bidra med kunskap som riktar intresset mot hur samspelet mellan dubbla mål och genus skapar mönster kring det patientnära arbetet. Att förbise betydelsen av genus i vårdrelationen kan i förlängningen
Kapitel 5 Avhandlingens problemområde
I avhandlingen ska RPV:s dubbla mål inte separeras från vårdarnas föreställ- ningar om kön och hur dessa föreställningar är införlivade i den dagliga praktiken. Gemensamt för vårdarna är att de pratar om relationen med pati- enten som det centrala för de arbetsuppgifter som utförs. Att forma en god vårdrelation bidrar till att skapa förutsättningar för patienterna att uppleva en förbättrad hälsa och välbefinnande. Att inte beakta genus som en betydelse- full dimension av vårdrelationen riskerar att förbise patienten som unik människa och hens individuella behov av hälsa. Osynliggörandet av genus i den dagliga praktiken kan bidra till att målet om samhällsskydd prioriteras framför målet om vård. I förlängningen kan detta leda till ojämställda vilkor för vårdarnas arbetsuppgifter och skapa hinder såväl för att utveckla en god vårdrelation som för patientens upplevelser av förbättrad hälsa.
Givet förutsättningarna med spänningsförhållandet mellan samhällsskydd och vård har RPV arbetat med att fokusera på patientens självständighet och delaktighet (Brunt & Rask, 2005). Detta har inneburit att fokus har skiftat från kontroll av patientens beteende till att betona relationen till patienten som avgörande för patientnära arbete och främjande av hälsa. Avhandlingen visar att förändringarna kan förstås som tillfälliga i avseendet att RPV:s fo- kus på dubbla mål innehåller olika situationer som kan länkas till vårdarnas föreställningar om kön. Det ska ställas i förhållande till att RPV inte är mo- raliskt neutralt, vilket uttrycks genom målet om samhällsskydd (SBU, 2018). Trots medvetenhet om vårdarnas maktposition saknas det forskning som synliggör de ideal och värderingar om genus som upprätthålls av dubbla mål. För patienterna kan uteblivna reflektioner om genus innebära en fortsatt marginalisering av deras liv och situation på avdelningen. För vårdarna kan osynliggörandet bidra till förenklade uppfattningar om vårdrelationen med kategoriseringar av ”den rättspsykiatriska” patienten. Om RPV inte upp- märksammar det komplexa och ömsesidiga samspelet mellan dubbla mål och genus kan det försämra vårdarnas möjligheter till att stärka patienternas hälsa och välbefinnande. Om målet om samhällsskydd upprätthålls som överordnat vård kan det påverka patientens möjligheter till delaktighet med följder för hur hälsa kan uppnås.
Avhandlingen avser att bidra med kunskap som riktar intresset mot hur samspelet mellan dubbla mål och genus skapar mönster kring det patientnära arbetet. Att förbise betydelsen av genus i vårdrelationen kan i förlängningen
hindra, snarare än stärka, rehabilitering av patienten för att uppnå hälsa och välbefinnande.
hindra, snarare än stärka, rehabilitering av patienten för att uppnå hälsa och välbefinnande.
5.1 Syfte
Avhandlingens övergripande syfte är att synliggöra mönsteridet patientnära arbetet inom RPV utifrån genusperspektiv. I avhandlingen problematiseras förhållandet mellan RPV:s dubbla mål av samhällsskydd, vård och genus. Problematiserandet sker i förhållande till såväl relationer inom gruppen av vårdare som till vårdrelationen med konsekvenser för hälsofrämjande aktivi- teter. Ett särskilt intresse riktas mot hur kunskap om patientnära arbete skap- as i en institution som den rättspsykiatriska vården. Till grund för detta har en etnografisk design utvecklats och använts. Avhandlingen omfattar fyra kvalitativa delstudier, varav en är en litteraturstudie och övriga tre är empi- riska med etnografisk ansats. Delstudierna är inriktade mot följande feno- men: män som vårdare, vårdarnas tal om det patientnära arbetet, hälsofräm- jande aktiviteter samt samhällsskydd och säkerhet.Studierna avser att utifrån genusperspektiv bidra med ny kunskap om patientnära arbete, med följder för vårdrelationen och hälsofrämjande aktiviteter i RPV.
Delstudiernas specifika syften var:
I. – att problematisera mäns hälsa i relation till konstruktioner av maskuliniteter i rättspsykiatrisk vård
II. – att utforska hur vårdarna talar om det patientnära arbetet med konsekvenser för den vård patienter erbjuds i rättspsykiatrisk vård
III. – att utifrån ett genusperspektiv synliggöra vårdarnas förståelse avseende hälsofrämjande aktiviteter för patienter i rättspsykia- trisk vård
IV. – att belysa mönster i vårdarnas uppfattningar av säkerhet utifrån genusperspektiv med konsekvenser för patientnära arbete i rätts- psykiatrisk vård
5.1 Syfte
Avhandlingens övergripande syfte är att synliggöra mönsteridet patientnära arbetet inom RPV utifrån genusperspektiv. I avhandlingen problematiseras förhållandet mellan RPV:s dubbla mål av samhällsskydd, vård och genus. Problematiserandet sker i förhållande till såväl relationer inom gruppen av vårdare som till vårdrelationen med konsekvenser för hälsofrämjande aktivi- teter. Ett särskilt intresse riktas mot hur kunskap om patientnära arbete skap- as i en institution som den rättspsykiatriska vården. Till grund för detta har en etnografisk design utvecklats och använts. Avhandlingen omfattar fyra kvalitativa delstudier, varav en är en litteraturstudie och övriga tre är empi- riska med etnografisk ansats. Delstudierna är inriktade mot följande feno- men: män som vårdare, vårdarnas tal om det patientnära arbetet, hälsofräm- jande aktiviteter samt samhällsskydd och säkerhet.Studierna avser att utifrån genusperspektiv bidra med ny kunskap om patientnära arbete, med följder för vårdrelationen och hälsofrämjande aktiviteter i RPV.
Delstudiernas specifika syften var:
I. – att problematisera mäns hälsa i relation till konstruktioner av maskuliniteter i rättspsykiatrisk vård
II. – att utforska hur vårdarna talar om det patientnära arbetet med konsekvenser för den vård patienter erbjuds i rättspsykiatrisk vård
III. – att utifrån ett genusperspektiv synliggöra vårdarnas förståelse avseende hälsofrämjande aktiviteter för patienter i rättspsykia- trisk vård
IV. – att belysa mönster i vårdarnas uppfattningar av säkerhet utifrån genusperspektiv med konsekvenser för patientnära arbete i rätts- psykiatrisk vård