Kapitel 9 Slutsatser och implikationer för patientnära arbete
9.1 Patientnära arbete och genusperspektiv
Genom att betrakta RPV utifrån genusperspektiv framträdde en ny dimens- ion av förståelse om patientnära arbete.
- RPV:s fokus på dubbla mål ska inte separeras från vårdarnas värde- ringar av kön. Följderna är att det riskerar att skapa hinder för det patientnära arbetet då samhällsskydd får en överordnad position i förhållande till målet om vård
- Samspelet mellan dubbla mål och genus rättfärdigar kategoriseringar av patienter med egenskaper som farliga och opåtliga, vilket i sin tur påverkar hur vårdarna skapar och upprätthåller vårdrelationen
- Genom att samhällsskyddet prioriteras i förhållande till vård kan det bidra till att män som vårdare upprätthåller privilegier och en över- ordnad position i relation till kvinnor som grupp.
Under arbetet med avhandlingen har det blivit tydligt hur de dubbla målen hade en avgörande roll för hur genus görs, hur det skapas och omskapas i vårdarnas dagliga praktik. Det som förvånade mig var omfattningen av ge- nus som integrerat i patientnära arbete utan att ha blivit ifrågasatt av vårdar- na. Det innebar att vårdarna behöver uppmärksamma sin egen delaktighet i görandet av genus och reflektera över dess betydelse för det egna patientnära arbetet. När RPV har vård som ett av sina mål räcker det inte med att vår- darna hänvisar till etiska principer som ”se människan bakom brottet”. Mot
Kapitel 9 Slutsatser och implikationer för
patientnära arbete
Inledningsvis i varje avsnitt presenteras några centrala slutsatser utifrån re- sultaten. Dessa följs upp genom påvisandet av några möjliga implikationer för patientnära arbete. Avslutningsvis redogörs för hur avhandlingen kan användas till nytta för RPV, patientnära arbete samt bidra till att utveckla vården av patienterna. Kunskapen kan användas till att utveckla vårdarnas personliga professionella utveckling till nytta för rehabilitering av patienten genom förbättrad hälsa och välbefinnande. Vidare kan kunskapen användas ur ett jämställdhetsperspektiv vilket gynnar vårdare som arbetar inom RPV.
9.1 Patientnära arbete och genusperspektiv
Genom att betrakta RPV utifrån genusperspektiv framträdde en ny dimens- ion av förståelse om patientnära arbete.
- RPV:s fokus på dubbla mål ska inte separeras från vårdarnas värde- ringar av kön. Följderna är att det riskerar att skapa hinder för det patientnära arbetet då samhällsskydd får en överordnad position i förhållande till målet om vård
- Samspelet mellan dubbla mål och genus rättfärdigar kategoriseringar av patienter med egenskaper som farliga och opåtliga, vilket i sin tur påverkar hur vårdarna skapar och upprätthåller vårdrelationen
- Genom att samhällsskyddet prioriteras i förhållande till vård kan det bidra till att män som vårdare upprätthåller privilegier och en över- ordnad position i relation till kvinnor som grupp.
Under arbetet med avhandlingen har det blivit tydligt hur de dubbla målen hade en avgörande roll för hur genus görs, hur det skapas och omskapas i vårdarnas dagliga praktik. Det som förvånade mig var omfattningen av ge- nus som integrerat i patientnära arbete utan att ha blivit ifrågasatt av vårdar- na. Det innebar att vårdarna behöver uppmärksamma sin egen delaktighet i görandet av genus och reflektera över dess betydelse för det egna patientnära arbetet. När RPV har vård som ett av sina mål räcker det inte med att vår- darna hänvisar till etiska principer som ”se människan bakom brottet”. Mot
bakgrund av avhandlingens resultat finns det en risk att RPV som instution formar och upprätthåller vårdarnas (re)producerande av normativa föreställ- ningar om kvinnor och män, vilket också gäller patienter. I förhållande till det patientnära arbetet skapar de dubbla målen ett mönster som är svårt att bortse ifrån. Ett sådant mönster är att olika situationer, beroende på målet, upprätthåller ideal och värderingar om manlighet och kvinnlighet. Konse- kvenserna av detta kan bidra till formandet av vårdarnas femininitet- och maskulinitetskonstruktioner, vilket i sin tur påverkar förståelsen av patient- nära arbete och hälsofrämjande aktiviteter. Ett exempel är hur kategoriseran- det av patienterna med särskilda egenskaper som farliga upprätthålls av normer och värderingar om sambandet mellan biologi, våld och manlighet. Ett annat exempel är hur vårdarnas arbetsuppgifter är organiserade efter fö- reställningar om kön. Båda exemplen får följder för hur vårdarna värderar vårdrelationens betydelse för att uppnå hälsa för patienten.
Implikationer för patientnära arbete
- RPV:s fokus på dubbla mål skapar hinder och begränsar det patient- nära arbetet så till vida att målen underbyggs av förväntningar på kön. Hindret handlar om att genus osynliggörs med följder för för- delning av kvinnor och mäns arbetsuppgifter
- Resultaten visar hur prioriteringar av dubbla mål rättfärdigar att män som vårdare kan välja bort vårdrelationen till förmån för upprätthål- landet av samhällsskydd och säkerhet
- För kvinnor som vårdare kan målet om samhällsskydd leda till att de får bära det huvudsakliga ansvaret för vårdrelationen och för att om- besörja att den fysiska miljön på avdelningen ska vara trevlig. Detta kan bidra till att skapa hinder för deras professionella utveckling och möjligheter att utveckla det patientnära arbetet.
Resultatens användbarhet inom RPV
Användbarheten kan tillämpas på två nivåer. På en övergripande organisat- ionsnivå kan resultaten utgöra stöd för att utveckla arbetet med jämställdhet inom verksamheten. Det skulle bland annat innebära att ifrågasätta varför RPV som institution upprätthåller maskulinitetskonstruktioner som en över- ordnad position i förhållande till femininitetskonstruktioner. Det kan leda till ett förtydligande av prioriteringar i målen om samhällsskyddet och vård. Användbarheten handlar om att koppla det patientnära arbetet till frågor om jämställdhet och utjämna skillnader i kvinnor och mäns arbetsuppgifter. Att motverka ojämställda arbetsvillkor med fokus på vårdrelationen och patien- tens delaktighet kan bidra till att reducera risker för att våld ska uppstå. På en individuell nivå kan resultaten användas till att uppmärksamma vårdarna på hur de dubbla målen oreflekterat bidrar till värderingar och normer kopplade
bakgrund av avhandlingens resultat finns det en risk att RPV som instution formar och upprätthåller vårdarnas (re)producerande av normativa föreställ- ningar om kvinnor och män, vilket också gäller patienter. I förhållande till det patientnära arbetet skapar de dubbla målen ett mönster som är svårt att bortse ifrån. Ett sådant mönster är att olika situationer, beroende på målet, upprätthåller ideal och värderingar om manlighet och kvinnlighet. Konse- kvenserna av detta kan bidra till formandet av vårdarnas femininitet- och maskulinitetskonstruktioner, vilket i sin tur påverkar förståelsen av patient- nära arbete och hälsofrämjande aktiviteter. Ett exempel är hur kategoriseran- det av patienterna med särskilda egenskaper som farliga upprätthålls av normer och värderingar om sambandet mellan biologi, våld och manlighet. Ett annat exempel är hur vårdarnas arbetsuppgifter är organiserade efter fö- reställningar om kön. Båda exemplen får följder för hur vårdarna värderar vårdrelationens betydelse för att uppnå hälsa för patienten.
Implikationer för patientnära arbete
- RPV:s fokus på dubbla mål skapar hinder och begränsar det patient- nära arbetet så till vida att målen underbyggs av förväntningar på kön. Hindret handlar om att genus osynliggörs med följder för för- delning av kvinnor och mäns arbetsuppgifter
- Resultaten visar hur prioriteringar av dubbla mål rättfärdigar att män som vårdare kan välja bort vårdrelationen till förmån för upprätthål- landet av samhällsskydd och säkerhet
- För kvinnor som vårdare kan målet om samhällsskydd leda till att de får bära det huvudsakliga ansvaret för vårdrelationen och för att om- besörja att den fysiska miljön på avdelningen ska vara trevlig. Detta kan bidra till att skapa hinder för deras professionella utveckling och möjligheter att utveckla det patientnära arbetet.
Resultatens användbarhet inom RPV
Användbarheten kan tillämpas på två nivåer. På en övergripande organisat- ionsnivå kan resultaten utgöra stöd för att utveckla arbetet med jämställdhet inom verksamheten. Det skulle bland annat innebära att ifrågasätta varför RPV som institution upprätthåller maskulinitetskonstruktioner som en över- ordnad position i förhållande till femininitetskonstruktioner. Det kan leda till ett förtydligande av prioriteringar i målen om samhällsskyddet och vård. Användbarheten handlar om att koppla det patientnära arbetet till frågor om jämställdhet och utjämna skillnader i kvinnor och mäns arbetsuppgifter. Att motverka ojämställda arbetsvillkor med fokus på vårdrelationen och patien- tens delaktighet kan bidra till att reducera risker för att våld ska uppstå. På en individuell nivå kan resultaten användas till att uppmärksamma vårdarna på hur de dubbla målen oreflekterat bidrar till värderingar och normer kopplade
till kön. Det handlar om att tydliggöra konsekvenser för vårdrelationen och hälsofrämjande aktiviteter. Att synliggöra genus i förhållande till de dubbla målen har två skäl. Det första är att det upprätthåller en hegemonisk mas- kulinitetsform, vilket i sin tur får konsekvenser för mäns relationer och upp- fattningar om patienters (o)hälsa. Det andra skälet handlar om att förebygga en ”naturlig” förståelse om kvinnor och män som vårdare i RPV. Den kan förstärka föreställningar om kvinnor som mer lämpade än män för att vårda och leda till att män som vårdare fokuserar på samhällsskydd och inte vård. För vårdarna kan avhandlingen användas och initiera normkritiska reflekt- ioner för en professionell utveckling till nytta för det patientnära arbetet. Detta kan medföra att patienten blir sedd som den unika människa hen är och att det skapas utrymme till att förstå patientens livssituation och villkor på avdelningen.