I avsaknad av rent affärsmässig karaktär

Lagstiftaren har i propositionen valt att definiera en värdeöverföring enligt 17 kap 1 § 1 st 4 p ABL som en affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. I propositionen utvecklas detta som att ”[…] transaktioner som till viss del har affärsmässig karaktär men som i någon annan del inte har affärsmässig karaktär utgör, om de medför att bolagets förmögenhet minskar, värdeöverföringar.”223 En språklig tolkning av lagtexten mot bakgrund av motivuttalandet talar för att lagstiftaren avsett att det enbart krävs att en del av affärshändelsen saknar affärsmässig karaktär för att hela transaktionen ska betraktas som en värdeöverföring i lagens

222 Jfr Prop 2004/05:85 s 756.

68

mening.224 Att affärshändelsen således ska ses som en helhet utan möjlighet till uppdelning är den lagtolkning som Lehrberg valt att göra.225 Andersson och Nerep har till skillnad från detta anfört att det enbart är värdediskrepansen mellan bolagets prestation och motpartens motprestation, alltså det vederlagslösa förfogandet, som bör träffas av återbäringsreglerna.226

Utifrån rimlighetssynpunkt framstår Andersson och Nereps hållning enligt min mening som mer ändamålsenlig. Det framstår som föga rationellt att lagstiftaren skulle ha avsett att även den del av en transaktion som är affärsmässigt motiverad ska återbäras. En sådan tolkning får än märkligare resultat för transaktioner som till 99 procent är affärsmässiga men till 1 procent inte är det, då dessa i så fall ska återbäras i sin helhet. Situationen kan jämföras med hur skyddet för bolagets bundna kapital har utformats i 17 kap 3 § ABL. En värdeöverföring är enligt den bestämmelsen laglig om den inte inkräktar på bolagets bundna kapital. Om en värdeöverföring emellertid inneburit ett intrång ska enbart den del av beloppet som inkräktar på bolagets bundna kapital återbäras.227 Utifrån rimlighetssynpunkt och mot bakgrund av systematiken i 17 kap 3 § ABL kan det således ifrågasättas om affärshändelser verkligen bör betraktas som en helhet utan möjlighet till uppdelning. Då frågan ännu inte uttryckligen har prövats talar emellertid lagens och propositionens ordalydelse starkt för att Lehrbergs tolkning är gällande.

Det bör emellertid i sammanhanget erinras om att återbäring av förtäckta värdeöverföringar främst aktualiseras i konkursförhållanden.228 Mig veterligen är det enbart sådant som uppenbart saknar affärsmässig karaktär som konkursförvaltaren i de situationerna normalt sett väljer att försöka få till stånd en återvinning av. Transaktioner som bara till viss del saknar rent affärsmässig karaktär blir av den anledningen förmodligen inte föremål för återbäring i praktiken.

7.4 Kapitelvisa kommentarer

I detta kapitel har rättsföljden av ett åsidosättande av 18 kap 4 § ABL och dess konsekvens för den analoga tillämpningen av bestämmelsen för den förtäckta värdeöverföringen utretts. Mot bakgrund av utredningen kan det konstateras att det inte är klarlagt huruvida ett åsidosättande av 18 kap 4 § ABL alltid leder till ogiltighet. Enligt min mening är det för att tillgodose ändamålen med bestämmelsen tillräckligt att tillämpa en omvänd bevisbörda likt den som har presenterats av Andersson. En sådan ordning utgör i kombination med det

224 Jfr 17 kap 1 § 1 st 4 p ABL e contrario.

225 Jfr Lehrberg (2012) s 549.

226 Nerep (1994) s 61 och Andersson (2020) s 151.

227 Prop 2004/05:85 s 756.

69

skadeståndsansvar som ett åsidosättande av 18 kap 4 § ABL alltjämt kan innebära för bolagsstyrelsen enligt min mening ett tillfredställande skydd för bolagsborgenärerna.

I kapitlet har även återbäringsskyldigheten av en förtäckt värdeöverföring behandlats. Inom ramen för det har det utretts hur stor del av en affärshändelse som kan anses utgöra en värdeöverföring när affärshändelsen inte bedöms ha rent affärsmässig karaktär för bolaget. Utredningen har visat att den ordning som lagstiftaren utifrån en språklig tolkning av lagtexten verkar ha avsett är att det enbart krävs att en del av affärshändelsen saknar affärsmässig karaktär för att hela transaktionen ska betraktas som en värdeöverföring i lagens mening. En sådan ordning kan mot bakgrund av ovan anförda ändamålsskäl enligt min mening ifrågasättas.

70

8 Avslutande kommentar

I detta examensarbete har utretts under vilka förutsättningar en förtäckt värdeöverföring enligt definitionen i 17 kap 1 § 1 st 4 p ABL kan anses föreligga. Utredningen har företagits genom en analys av bestämmelsens tre kumulativa rekvisit; ”annan affärshändelse”, ”bolagets förmögenhet minskar” och ”inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget”. Sammanfattningsvis har analysen visat att rekvisitet ”annan affärshändelse” bör tolkas extensivt för att motverka kringgåendemöjligheter medan rekvisitet ”bolagets förmögenhet minskar” bör tolkas snävt för att motverka avgränsningsproblem. Vidare ska bedömningen av en transaktions affärsmässiga karaktär främst fokusera på utåt iakttagbara omständigheter kring händelsen med reservation för att bolagets subjektiva avsikt kan ha betydelse.

I arbetet har även den förtäckta värdeöverföringens lagenlighet utretts. Inom ramen för den utredningen har tillämpligheten av ABL:s kapitalskyddsbestämmelser för den förtäcka värdeöverföringen undersökts. Syftet har dels varit att utreda vilka bestämmelser som är direkt tillämpliga, dels utreda om det finns bestämmelser som bör tillämpas analogt. Mot bakgrund av företagen utredning kan sammanfattningsvis konstateras att bestämmelserna i 17 kap ABL sedan införandet av definitionen av den förtäckta värdeöverföringen i 17 kap 1 § 1 st 4 p ABL är direkt tillämpliga för den förtäckta värdeöverföringen. Utöver det har utredningen visat att det finns starka ändamålsskäl som talar för att 18 kap 4 § ABL och möjligtvis även 18 kap 1 § 2 st ABL bör tillämpas analogt för den förtäckta värdeöverföringen. Möjligheten till en sådan analogi kan emellertid ifrågasättas på grund av HD:s ställningstagande i NJA 2015 s 359. Enligt min mening föranleder avgörandets prejudicerande verkan emellertid inte att en analog tillämpning av borgenärsskyddande bestämmelser i 18 kap ABL för den förtäckta värdeöverföringen helt har uteslutits.

Inom ramen för examensarbetet har även rättsföljden av ett åsidosättande av 18 kap 4 § ABL och dess konsekvens för den analoga tillämpningen av bestämmelsen för den förtäckta värdeöverföringen utretts. Utredningen har visat att det för att tillgodose ändamålen med 18 kap 4 § ABL är tillräckligt att som rättsföljd tillämpa en omvänd bevisbörda för bolagsstyrelsen som inte behöver leda till ogiltighet. Avslutningsvis har en aspekt av återbäringsskyldigheten av den förtäckta värdeöverföringen behandlats. I utredningen har det ändamålsenliga i att återbära det totala transaktionsbeloppet, när transaktionen enbart delvis saknat affärsmässig karaktär för bolaget, starkt ifrågasatts.

Avslutningsvis har utredningen i detta examensarbete genomgående visat att det på grund av lagtextens knapphändighet, lagmotivens otydlighet och avsaknaden av tydlig praxis på området emellertid inte är helt klarlagt hur de tre rekvisiten och de krav som finns för den förtäckta värdeöverföringens lagenlighet ska förstås. Som en konsekvens av det går det i litteraturen att finna många olika alternativa tolkningar av rekvisitens egentliga innebörd och

71

av vilka regler som bör tillämpas direkt eller analogt. Situationen ger upphov till tillämpningssvårigheter med rättsosäkerhet som följd. Detta får anses beklagansvärt eftersom syftet med införandet av definitionen av den förtäckta värdeöverföringen i 2005 års ABL var att undanröja de tillämpningssvårigheter som ÄABL och dess avsaknad av definition hade kommit att associerats med.

72

Käll- och litteraturförteckning

Offentligt tryck

Proposition 1975:6 om ändring i konkurslagen (1921:225) m.m. Proposition 1975:103 med förslag till ny aktiebolagslag.

Proposition 1998/99:130 om ny bokföringslag m.m. Proposition 2004/05:85 om ny aktiebolagslag.

Proposition 2009/10:61 om en sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag. Proposition 2019/20:21 om lägre kapitalkrav för privata aktiebolag.

Lagrådsremiss Ny aktiebolagslag – den 6 maj 2004 SOU 1997:168. Vinstutdelning i Aktiebolag

SOU 2001:1 del 1. Ny aktiebolagslag del 1, slutbetänkande SOU 1971:15 s 315. Förslag till aktiebolagslag m.m. betänkande

EU-rätt

Handlingsplan: Europeisk bolagsrätt och företagsstyrning – ett modernt regelverk för mer engagerade aktieägare och hållbara företag, Strasbourg den 12/12 2012 (COM) 2012 740 Final, s 9. (13/7 2020), https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2012/SV/1-2012-740-SV-F1-1.Pdf

Litteratur

Andersson, J, Kapitalskyddet i aktiebolag, 7 uppl, Jure förlag AB 2020

Andersson, J, Vinstutdelning från Aktiebolag, en studie av aktiebolagsrättsliga skyddsregler, Iustus 1995

Andersson, J, Olovlig värdeöverföring och koncernbidrag i HD – mekanisk juridisk verkstad eller rättspolitisk designbyrå? JT 2017 s 124-136

Andersson, J, ABL och värdeöverföringar – en replik, SvJT 2014 s 72-91

Andersson, S, Johansson, S och Skog, R – Aktiebolagslagen, en kommentar, del II, Norstedts Juridik 2018

73

Danielsson, E, Förtäckt vinstutdelning och eliminering av vinst, SvjT 1954 s 571-577 Eklund, K & Stattin, D, Aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt, 2 uppl, Iustus Förlag AB 2016

Johansson, S, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 12 uppl, Norstedts Juridik 2018

Kleineman, J, Rättsdogmatisk metod. I: Juridisk metodlära, Studentlitteratur AB 2013, s 21- 46

Lehrberg, B, Begreppet förtäckt värdeöverföring – Särskilt om rekvisitet ”rent affärsmässig karaktär for bolaget”, SvJT 2012 s 537-575

Lehrberg, B, Aktiebolagsrätt, Iusté 2016

Lennander, G, Gåvoavsikt m.m. I: Bertil Bengtsson 90 år, Jure Förlag AB 2016 Lindskog, S, Aktiebolagslagen: 12:e och 13:e kapitlet, Kapitalskydd och likvidation, Juristförlaget JF AB 1995

Nerep, E, Aktiebolagsrättsliga studier – särskilt om kapitalskyddet, Juristförlaget 1994 Nerep, E, Formlösa och formenliga värdeöverföringar enligt aktiebolagslagen, Tidningen Balans 7/3 2017, https://www.tidningenbalans.se

Nerep, E, Adestam, J & Samuelsson, P, Aktiebolagslag (2005:551) 17 kap 1 §, Lexino 2019-07-01 (7/7 2020),

https://pro-karnovgroup- se.ezproxy.its.uu.se/b/documents/531649?st=lexino&t=ANNOTATIONS#SFS2005-0551_K17_P1

Nerep, E, Adestam, J & Samuelsson, P, Aktiebolagslag (2005:551) 18 kap 1 §, Lexino 2019-07-01 (7/7 2020),

https://pro-karnovgroup- se.ezproxy.its.uu.se/b/documents/531649?st=lexino&t=ANNOTATIONS#SFS2005-0551_K18_P1

Rohde, Aktiebolagsrätt, 16 uppl, Norstedts juridik 1993

74 Sandström, T, 6 uppl, Wolters Kluwer AB 2017

Skog, R, Rodhes aktiebolagsrätt, 25 uppl. Norstedts Juridik 2018

Stattin, D, Företagsstyrning: En studie av aktiebolagsrättens regler om ägar- och koncernstyrning, 2 uppl, Jure Förlag 2008

Strömholm, S, Rätt, rättskällor och rättstillämpning: En lärobok i allmän rättslära, 5 uppl, Norstedts juridik AB 1996

Svernlöv, C, Aktiebolagslagen, en översikt, Norstedts Juridik 2014

Svernlöv, C, Ansvarsfrihet: dechargeinstitutet i svensk aktiebolagsrätt, Norstedts Juridik 2008 Rättsfall NJA 1951 s 5 I och II NJA 1987 s 394 NJA 1995 s 742 NJA 1997 s 418 NJA 2001 s 177 NJA 2007 not 34 NJA 2014 s 604 NJA 2015 s 359