Avslutande diskussion

Föregående diskussion utgick ifrån våra frågeställningar till arbetet.

Där sammankopplade vi resultaten från våra undersökningar mot de frågeställningar vi ställt upp i arbetet. Diskussionen blev således en ihopkopplad redogörelse av våra resultatbeskrivningar där vi analyserade innehållet utifrån våra frågor till arbetet.

Som vi nämnt några gånger i arbetet så har motivationen till arbetet till stor del vuxit starkare under de kurser i vår lärarutbildning som haft en tydlig miljöprofil, som till exempel ”En ändlig värld” (Lärarutbildningen) och ”Samhällsgeografi” (Lunds universitet). Utifrån våra undersökningar har vi uppmärksammat behovet av miljöhistoriska projekt i skolverksamheten. I arbetet tog vi fasta på Fredrik Björks motivering till miljöhistoriska projekt vilket vi sammankopplade med lokalhistoriska perspektiv.

Björk menar att det tvärvetenskapliga perspektivet som miljöhistoria har medför en del teoretiska och praktiska problem så inbjuder det ändå till många frågeställningar och möjliga undersökningar. Med detta menar han att ämnet har många problem att ta sig förbi vilket innebär att såväl samhällsvetenskaperna som naturvetenskaperna skall integreras med en historisk metod för att de inte ska förlora sin teoretiska skärpa. Vi resonerar som Björk och menar att undervisning i miljöhistoria synliggör debatten i hemmen. Detta resonemang har även legat till grund för hela vårt arbete som haft en klar

didaktisk utgångspunkt för oss som lärare i historievetenskap och lärande. Med detta menar vi att vi som lärare kommer att kunna synliggöra miljödebatten genom pedagogisk undervisning. Att använda ekologisk mat som ett konkret verktyg för miljöhistoria har bara varit en av vägarna för att förankra ett hållbart miljömedvetande.

Våra spekulationer angående lärares intresse för miljöhistoria bygger inte på ett brett underlag då vi endast intervjuat två stycken. Vi måste dock utgå ifrån deras kommentarer. I boken Miljön har en historia möter vi många engagerade lärare som sysslar med miljöhistoria. Tyvärr hittade vi inte någon som använde sig av ekologisk mat som utgångspunkt för undervisning i svensk jordbrukskultur vilket vi anser håller en miljöhistorisk profil i historieundervisningen. Detta resonemang grundar vi på skolverkets styrdokument som berördes i inledningen av arbetet.

Lärarna vi intervjuade var inte helt ointresserade av ämnet men integrerade det inte i sin historieundervisning. Varför de inte gör detta kan vi endast spekulera i och ge en hypotes. Lärare klagar ofta på att de har en tidsbrist för att få med alla viktiga moment i sin undervisning vilket ofta leder till att undervisning följer läroboken i ämnet. Även om många lärare styr upp sin egen undervisning så blir det ofta inom deras egna intresseområden vilket mycket väl kan vara till exempel andra världskriget istället för miljöhistoria. Vi anser även att de nya historiedidaktiska synsätten har svårt att penetrera in i skolverksamheten. Vi nyutexaminerade lärare har förhoppningsvis den senaste historiedidaktiska forskningen i bagaget vilket skulle kunna hjälpa till att förändra historieundervisningen.

Vi har konstaterat att miljöhistoria kan kompletteras med lokalhistoria för att förbättra elevers historiemedvetande angående sin lokala närmiljö såväl som den nationella och globala. Vi diskuterade en del om miljöhistoriska projekt på lokal nivå i kapitel två. Där resonerade vi kring hur den lokala miljöhistorien skulle kunna skapa förståelse för den globala miljöhistorien. Även i detta stycke fungerade ekologisk mat som ett bra verktyg för att förklara att den inte är transporterad jorden runt för att hamna på våra matbord. Tanken var där att belysa jordens beroende av fossila bränslen. Eftersom det tvärvetenskapliga perspektivet blir väl synligt i diskussionen kring lokal och global

miljöhistoria gjorde vi ett avsnitt där historieundervisningen skulle kunna arbeta ämnesövergripande med de naturorienterade ämnena.

Alla människor, såväl vuxna som barn, har en egen unik bild av sin närmiljö där olika platser och byggnader har en speciell betydelse för varje individ. Den lokala närmiljön fyller även en identitetsskapande roll vilket till exempel gör att vi känner oss hemma i vissa miljöer. Detta kan vara bondgården på landet eller betonghuset i någon av stadens förorter. Hermansson Adler menar att elevernas identitetsutveckling skulle gynnas av möten med människor och platser i sin egen livsvärld vilket skulle kunna vara den lokala bonden. Elever brukar ofta efterlysa en så konkret och förståelig undervisning som möjligt, vilket lokalhistoria med miljöprofil skulle kunna ge. Förståelsen för det lokala är nödvändigt då den stora världen möter oss dagligen i vårt accelererande IT samhälle där media pumpar oss med översvämmande information.

I början av arbetet diskuteras begreppet hållbar utveckling. Dagens globala miljöproblem orsakas bland annat av sociala och kulturella förhållanden utifrån människans handlande i sin miljö. Det är dessa förhållanden som påverkat vår ansats till arbetet. Hållbar utveckling är ett centralt mål för alla att arbeta emot. Genom att använda ekologisk mat som verktyg för att tolka hur svensk jordbrukskultur förändrats anser vi att ett steg tagits i rätt riktning mot hållbar utveckling. Med historisk en tolkning utifrån svenskjordbrukskultur kan ekologisk mat användas som pedagogiskt redskap för att tolka miljöproblem i vårt samhälle.

För att arbeta med de ämnen vi tagit upp i arbetet krävs en engagerad och påläst lärare som brinner för miljöhistoria. Möjligheten finns och är även styrkt i styrdokumenten vilket vi ser som mål för skolans verksamhet att arbeta mot i framtiden.

5. Slutsats

Utifrån vår forskning har vi hittat många motiveringar till att arbeta med miljöhistoria i skolans verksamhet. Vi har fyllt arbetet med de för oss viktigaste infallsvinklarna till miljöhistorisk undervisning. Vi är båda övertygade om att miljöhistorisk undervisning kommer vara ett inslag i vår framtida yrkesutövning som historielärare.

Vi sammanfattar här under vår slutsats i punktform med påståenden som sammanfogar vårt arbete:

• Ekologisk och KRAV märkt mat fungerar som ett utmärkt verktyg för att attackera miljöhistoriska projekt i skolans verksamhet för att sträva mot en hållbar utveckling.

• Det tvärvetenskapliga perspektivet på miljöhistoria inbjuder till många frågeställningar och undersökningsmöjligheter vilket kan synliggöra ämnet i den allmänna debatten såväl i hemmen som i skolans verksamhet.

• Historiemedvetande är ett unikt fenomen för varje individ vilket är lärarens uppgift att förmedla till sina elever för att de ska förstå vilka konsekvenser människans handlande haft som varelse i tid och rum. Genom detta synsätt kan våra elever lära sig att tolka dåtiden genom sin samtid för att på så sätt skaffa sig handlingsberedskap inför framtiden.

• I en verksamhet där ekologisk mat finns representerad borde alla elever och personal känna till vad det innebär samt att ett kollektivt synsätt speglas i undervisningen.

• Historieundervisningen i skolans verksamhet borde i dess undervisning om svensk jordbrukskultur integrera dagens ekologiska jordbruk för att ge en konkret bild för elever att arbeta med.

Dessa punkter anser vi vara en bra och sammanfattande slutsats av vårt examensarbete till blivande lärare i historievetenskap och lärande. Vi anser att ämnet är högst personligt men relevant för en historielärare med den senaste utbildningen som värnar om en hållbar utveckling.