Resultatbeskrivning av elevintervjuer

Vi valde att göra fem stycken elevintervjuer på två skolor i Malmö – Lund regionen. Tre av intervjuerna gjordes på Klågerupskolan i Svedala Kommun med elever i nionde klass, de övriga två från Spykens gymnasium i Lund och då med elever från andra och tredje året. Anledningen till ålderspridning av intervjuerna var för att på något sätt kunna se om det fanns någon kunskapsskillnad mellan högstadiet och gymnasiet gällande våra frågor. Åldersgruppen valde vi för att det är oftast under dessa år 1900- talets historia tas upp i historieundervisningen. Ett ytterligare perspektiv på intervjuerna var att vi hade en geografisk spridning från stad till kranskommun.

Utifrån boken Examensarbetet i lärarutbildningen finns viktiga tankar att diskutera kring intervjuer. En av dessa är faran med att påverka intervjupersonens svar då vi som intervjuare vet mer om ämnet och vill få ut ett visst svar vilket ibland kan bli att man

påverkar den person som ska svara.45 _{Vi försökte undvika detta genom att hålla oss till de}

ställda frågorna och istället lämna plats i samtalet för intervjupersonens resonemang kring ämnet. Detta var också svårt då svaren kunde bli ganska kortfattade.

Frågorna vi ställde var:

- Vet du om du får någon ekologiskt odlad mat i skolan?

- Vet du vad ekologiskt odlad mat innebär?

- Kan du ge en förklaring till varför du tror att ni får ekologiskt odlad mat i skolan?

- Hur uppfattar du att svensk jordbrukskultur undervisas i historieundervisningen?

- Vad anser du vara den största förändringen i svenskt jordbruk under 1900- talet?

- Kan du ge några exempel på likheter mellan det gamla svenska jordbruket och dagens ekologiska jordbruk?

Våra frågor här ovan har en medveten delning av de tre första och sista. De tre första frågorna handlade om elevernas kunskaper om den del ekologisk mat de får i skolan och vad det i sin tur innebär. De tre sista frågorna rörde elevernas historieundervisning och deras kunskaper om svensk jordbrukskultur. Att vi använde begreppet svensk jordbrukskultur istället för svensk jordbrukshistoria var medvetet då vi ansåg att ordet kultur hade en bredare innebörd. Detta förklarade vi för eleverna och lärarna vid intervjutillfället.

För att beskriva den sista frågan lite närmre så var tanken att försöka se om de elever vi intervjuade kunde se likheter mellan produktionsmetoderna i det ekologiska jordbruket och det historiskt gamla svenska jordbruket. De gamla svenska jordbruksmetoderna hade inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel vilket är den största likheten till dagens ekologiska produktion. Likheter i djurhållningen finns också att hitta och då menar vi till exempel att förr gavs inte djuren förebyggande medicinering vilket inte den ekologiska djurhållningen heller gör.

45 _{Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och}

Vi kommer nu att kommentera resultaten från intervjuerna genom att delge en del av svaren från intervjuerna utifrån given ordning. Svaren vi återger är ganska generella då flera fört liknande resonemang kring frågorna.

De flesta elever har en ganska vag uppfattning om vilka produkter som är ekologiskt producerade i deras skolmat. Bland niorna som vi intervjuade visste de flesta att mjölken var ekologisk eftersom KRAV märkningen syns på mjölkbehållarna. De övriga ekologiska livsmedlen, som grönsaker och potatis, serveras tillsammans med den övriga maten och har inte samma märkning som mjölken vilket visar dess ursprung.

Kunskaperna rörande vad ekologiskt odlat innebär var begränsade. Många visste att kemiska bekämpningsmedel inte fick förekomma i den ekologiska odlingen samt vissa regler för djurhållning såsom möjligheter för till exempel kor och höns att röra sig fritt utomhus.

En återkommande förklaring till varför ekologisk mat ska serveras i skolan är att det antagligen är nyttigare då den inte är besprutad. Eleverna på gymnasiet tar resonemanget lite längre och tror att skolan serverar ekologisk mat i ett pedagogiskt syfte som ska bidra till att eleverna skapar ett intresse för den sortens mat.

I historieundervisningen om svensk jordbrukskultur verkar den industriella revolutionen vara det moment som mest tar upp ämnet. Här skiljer sig kunskaperna mellan nionde klass och gymnasiet vilket vi ser som naturligt eftersom gymnasisterna oftast hunnit med en djupare analys av 1900- tals historia. Intervjupersonerna i nionde klass lägger i denna fråga tyngdpunkten på mekaniseringen av jordbruket under den industriella revolutionen. Eleverna på gymnasiet går lite närmre in och kopplar frågan till kapitalismens utveckling vilket har påverkat böndernas situation under 1900- talet. De syftar här på den industriella utvecklingen i samhället och hur det skapar massproduktionen av produkter inom industrin.

Liknande svar ges på följande fråga gällande vad som var den största förändringen på 1900- talet gällande svenskt jordbruk. Bland eleverna i nionde klass är det mekaniseringen av jordbruket och att produktionen inte längre sker för eget bruk.

Gymnasiestudenterna har även här en lite djupare kunskap och tar upp ytterliggare faktorer såsom de kemiska bekämpningsmedlens intåg samt stordriften av de svenska jordbruken.

”Sen kan man gå in på industrialiseringen i tidigt 1900-tal och det är självklart att det har spelat roll och att det sker en urbanisering, att folk flyttar in i städerna. Det har vi pratat om på historian alltså att folk flyttar in och det har ju påverkat för det gör ju att det blir mindre småbönder”46

Den avslutande frågan rörande likheter mellan ekologiskt jordbruk idag och den äldre form av jordbruk som fanns förr i Sverige gav en del intressanta svar. Eleverna förde här ganska lika resonemang med varandra. De kemiska bekämpningsmedlen är ett återkommande inslag i intervjuerna. Eleverna har en godtagbar uppfattning om att det ekologiska jordbruket inte använder bekämpningsmedel vilket inte heller gjordes i det förindustriella jordbruket som vi diskuterat tidigare. Gymnasiestudenterna problematiserar även här frågan ytterliggare genom att ta upp att man inte medicinerade med antibiotika på boskapsdjuren samt de hade fler möjligheter att ströva fritt utomhus.