Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Ekologisk mat som ett verktyg
- Hur man kan integrera ekologisk mat som ett verktyg till miljöhistoria i
historieundervisningen
Organic food as a tool
- How to integrate organic food as a tool for environmentalhistory in
teaching history
av:
Anders Rosell
Jonas Kroon
Lärarexamen 180 poäng Examinator: Thomas Småberg Historievetenskap och lärande
Sammanfattning
Utgångspunkten för vårt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat används som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar ämnets betydelse på flera plan. I skolans verksamhet är det tänkt att ämnet ska kunna användas för tolkning av de lokala och globala förhållandena i världen. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. På fältet intervjuar vi verksamma lärare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur är. I arbetet lyfter vi fram och diskuterar begrepp som miljöhistoria, historiemedvetande, ekologiskt tänkande och lokalhistoria vilka är vanligt förekommande för oss som blivande lärare i historievetenskap och lärande. Resultaten i undersökningarna visade på ett svagt intresse för ekologisk mat och svensk jordbrukskultur bland lärare, elever och hushåll. I intervjuerna kom vi fram till att eleverna har ett visst historiemedvetande gällande koppling från dagens ekologiska jordbruk till hur jordbruk sköttes förr i tiden innan kemiska besprutningsmedel och konstgödsel fanns tillgängligt.
Sökord: Ekologi, Historiemedvetande, Lokalhistoria, Miljöhistoria
Abstract
The starting-point for our study has been to investigate if organic food is used as a tool in the teaching of environmental history. The research of teaching in environmental history motivates it’s purpose in many levels. The subject is supposed to be used in schools for interpretation of the local and global environmental situations in the world. We begin our study by uplifting different researchers motive for teaching environmentalhistory in schools. By interviewing teachers and students on the field it’s possible to see how good their knowledge is in organic food and Swedish history of agriculture. In our study we discuss subjects like environmental history, historical consciousness, ecological thinking and local history which are common subjects for us as future history teachers. The result of our investigations showed that there is weak intrest for organic food and Swedish agriculture among teachers, students and households. From our interviews we could tell that our students has a certain history consciousness to the connection between organic farming and Swedish history of agriculture before pesticides and industrial fertilizers.
Innehållsförteckning
Sidan
1. Inledning
11.1 Syfte och problemformulering 2
1.1.1Utgångspunkter 3
1.2. Metod och material 5
1.2.1 Datainsamling 6
1.2.2 Enkät 7
1.2.3 Intervju 7
1.2.4 Diskussion kring undersökning 9
2. En historia för framtiden
112.1 Svenskjordbrukskultur 12
2.2 Ekologiskt jordbruk KRAV märkning 15
2.3 Historiskt medvetande och historiemedvetande 18
2.3.1 Operationalisering av historiskt medvetande och historiemedvetande 19
2.4 Varför miljöhistoria? 21
2.4.1 Miljöhistoria ur ett lokalt perspektiv till ett globalt 22
2.4.2 Arbeta tvärvetenskapligt mellan miljöhistoria och NO ämnen 24
2.4.3 Förslag på ämnesintegrerad undervisning 25
3. Empirisk undersökning
293.1 Resultatbeskrivning av enkäter till hushåll 29
3.2 Resultatbeskrivning av elevintervjuer 32
3.3 Resultatbeskrivning av lärarintervjuer 35
3.4 Resultatbeskrivning av intervju med matbespisningspersonal 38
4. Diskussion
404.1 Avslutande diskussion 43
5. Slutsats
466. Källförteckning
48Bilagor
1. Inledning
Huvudämnet i vårt examensarbete är en kombination av historiemedvetande och ekologisk odlad mat. Vi har i olika undersökningar försökt att se om det finns några samband mellan historiemedvetande angående svensk jordbrukskultur och kunskaper om ekologisk odlad mat. Undersökningarna har till största del utgått från elever vi mött i vår verksamhet men även lärare, matpersonal och hushåll har deltagit. Vårt intresse för ämnet har vuxit under utbildningen till lärare i historievetenskap och lärande. Med delkursen ”En ändlig värld” i ryggen känns ämnet med miljöhistoriskt medvetande relevant.
Christer Nordlund från Umeå universitet skriver i boken Miljön har en historia att med bakgrund i dagens globala och resursfördelningsproblematik så är relevansen av miljöhistoria berättigad. Nordlund menar att det är angeläget att ställa frågor ur ett historiskt perspektiv om varför världen blivit som den blivit? Historieundervisningen har av största betydelse att klargöra samhällsutvecklingens oförutsägbarhet men också att den är påverkbar och inte ödesbestämd till en oundviklig utveckling. Varje miljöproblem har en egen unik historia som måste attackeras på olika sätt.1
Varje tid betraktar företeelser i ljuset av den egna tidens erfarenheter, framtidsutsikter och förhållanden. Genom att bli medveten om vad som påverkat utvecklingen under skilda tidsepoker och om sambanden mellan olika faktorer utvecklas en beredskap inför framtiden.2
Mot ovanstående citat som är hämtat från kursplanen i historia för grundskolans senare år kan vi dra en koppling mot begreppet ”hållbar utveckling” vilket definieras som en utveckling där dagens behov tillfredsställs utan att kompromissa om möjligheterna för framtida generationers behov. Ur historisk synpunkt har maten på våra bord återspeglat årstidernas begränsningar, idag så kan vi äta ungefär samma mat året runt. Förr i tiden var importerad mat en lyxvara som endast välbärgade personer i samhället kunde åtnjuta. I dagens samhälle står importerade livsmedel för den största delen av vår dagliga
1 Nordlund, 2002 s. 29
2http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=24&skolform=11&id=3884&ext
livsmedelskonsumtion. Den globalt expanderade handeln med livsmedel har frikopplat vår tid och rumsuppfattning från naturens skiftningar.3 Eftersom importerade livsmedel
transporterats lång väg för att hamna på våra matbord så har en stor mängd fossila bränslen förbrukats för att tillfredställa våra behov. Vid industriell tillverkning av livsmedel och transporter förbrukas stora mängder av fossila bränslen som till största delen består av olja. Vid förbränningen av olja och andra fossila bränslen släpps bundet kol ut i form av koldioxid som bidrar till växthuseffekten som är ett allmänt och vedertaget begrepp i dagens samhälle.
Vi anser att tanken med hållbar utveckling fyller en viktig funktion för undervisningen i historia då kursplanen anger riktningar mot beredskap inför framtiden. Vi har i vår undersökning studerat skolor där ekologisk och KRAV märkt mat finns representerad i skolbespisningen och då för att senare intervjua elever om deras uppfattning av vad ekologiskt odlat innebär samt hur deras historiemedvetande ser ut utifrån undervisningen i historia. Vi anser att historieämnet fyller en viktig och fostrande roll utifrån styrdokumentens mål mot handlingsberedskap inför framtiden. Ekologisk och KRAV märkt mat har framställningsmetoder som påminner om hur svenskt jordbruk sköttes i förindustriell tid innan konstgödsel och kemiska besprutningsmedel.
1.1
Syfte och problemformulering
Syftet med detta arbete är att se om svensk jordbrukskultur och det ekologiska synsättet speglas i historieundervisningen. Kan vi dra några slutsatser samt se några samband mellan våra elevers historiemedvetande om svensk jordbrukskultur och deras kunskap om ekologisk odlad mat och vad det innebär. För oss som blivande lärare i historia och geografi för grundskolans senare år är historiemedvetande ett aktuellt ämne. Undervisningen i historia syftar till att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att på så sätt försöka förstå och förklara samhället och dess kultur. Frågan är om eleverna har fått sitt historiemedvetande om svenskt jordbruk utvecklat i undervisningen? Det skulle kunna visa sig genom att de till exempel har
kunskaper och förståelse för deras lokala historia såväl som den globala vilket har varit en av utgångspunkterna för arbetet. Vi har valt att göra undersökningar på skolor där det finns ekologisk och KRAV märkt mat representerad för att se om det finns något samarbete mellan undervisningen och matbespisningen. Vi vill se om det finns ett gemensamt och pedagogiskt synsätt kring den ekologiska maten på skolan där hela verksamheten är integrerad.
Våra frågeställningar som vi ställt upp för arbetet är:
– Används ekologisk och KRAV märkt mat som ett verktyg i historieundervisningen utifrån syftet att förstå svensk jordbrukskultur och hur den har förändrats över tid?
– Kan vi se några samband mellan våra elevers historiemedvetande om svensk jordbrukskultur och deras kunskap om ekologiskt odlad mat och vad det innebär? – Kan vi se om det finns ett gemensamt synsätt kring den ekologiska maten på
skolan där hela verksamheten är integrerad?
Vi tror att resultaten från vår undersökning kommer att hjälpa oss i vårt framtida arbete som lärare i historievetenskap och lärande eftersom vi anser att tanken om hållbar utveckling förenas i ett ekologiskt och hållbart synsätt där maten på våra bord är ett konkret och pedagogiskt redskap att arbeta med för att skapa handlingsberedskap inför framtiden.
1.1.1 Utgångspunkter
När vi började diskutera vilket ämne vi skulle ha till vårt arbete så hittade vi ett gemensamt ämne som entusiasmerade oss båda. I vår lärarutbildning har miljöhistoria och den agrara utvecklingen kommit att bli en röd tråd som följt oss från starten av lärarutbildningen. I den första kursen ”utveckling och lärande” på lärarutbildningen hade vi ett miljötema med ekologiskt jordbruk som redan då inspirerade oss till vidare arbete.
Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi uppmärksammat att den svenska agrara utvecklingen och ekologiskt jordbruk inte syns i historieundervisningen.
Vår uppfattning om ämnet är att det som undervisas i historievetenskap och lärande på lärarutbildningen bör synas i historieundervisningen ute i verksamheten. För att de mål som kursplanen ställt upp ska uppfyllas bör svensk jordbrukskultur och ekologiskt jordbruk vara ett givet inslag.
– förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden.4
Vi har fått uppfattningen under vår verksamhetsförlagda tid att historieundervisningen om industriella revolutionen tappar fokus från den svenska agrarförändringen och inriktar sig mer mot de globaltekniska upptäckterna.
Det skulle kanske löna sig att börja i det lokalkulturella landskapet som skolan och dess undervisning befinner sig i. Nils Lewan från Lunds Universitet har en bra lokalt knuten landskapstolkning vilken sträcker sig till stor del över Skånes landskap. Lewan börjar sin tolkning från skiftesepoken i Skåne där jordbruksarealen förändras drastiskt från tio till femtio procent av markanvändningen. Det som gör Lewans tolkning bra är att den har ett brett perspektiv då han diskuterar såväl böndernas förändrade villkor, stadens urbanisering och hur landskapet förändras. För att ta några exempel förklarar han hur odlingslandskapet förändrats med energiskogens, transportledernas och golfbanornas intåg.
Då 1900- talets jordbrukspolitik förändrades så lades fler marker i träda vilket underlättade för andra ekonomiska intressen att etablera sig. Den ekonomiska förändringen drog tyvärr med sig en mängd nerlagda industrier i Skåne som mejerier, brännerier, sockerbruk och tegelbruk. Endast övergivna lokaler är det som syns i Skånes
4http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=24&skolform=11&id=3884&ext
historiska landskap. Skånes landskap är dock unikt vilket förklaras till exempel genom nyskapande av våtmarker, kreatur som håller de markerna öppna från att slya igen.5
För våra elever kan lokalt historiemedvetande vara en stor tillgång då de ska förstå förändringen av svenskt jordbruk och intåget av den industriella revolutionen på en bredare front. Vår mat som vi äter speglar vart ifrån vi tillförskaffat oss den. Köper vi närproducerade livsmedel som är svenska och kanske till och med ekologiska och KRAV märkta eller väljer vi importerade livsmedel. Besluten om vad vi köper beror på många aspekter såsom pris och miljöansvarstagande.
1.2 Metod och material
Valet av metod och material är de faktorer som kommer att avgöra vilket resultat vi får i våra undersökningar. Det är viktigt att ta reda på vilken sorts data som ska samlas in eftersom detta avgör om man ska använda sig av kvantitativa eller kvalitativa undersökningar. Den kvantitativa undersökningen kan ge ett brett spektrum i vilket det går utläsa generella drag hos den grupp människor som deltagit.
Det är viktigt att diskutera valet av undersökningsgrupp eftersom detta kan utgöra en avgörande faktor för det resultat som efterlyses. Med en kvantitativ metod är det möjligt att få tillräckligt med data som kan ge en rättvis bild av vad olika personer tycker. Denna form av undersökning görs ofta av exempelvis enkäter.
Den kvalitativa undersökningsmetoden går mer in på djupet av vad enskilda individer tycker om ämnet och kan ske till exempel genom intervjuer. Med denna metod kan det vara lättare att se vad undersökningssubjekten tycker om ämnet. Risken för missförstånd är mindre med en kvalitativ undersökningsmetod än med en kvantitativ. Vad som är utmärkande för ens undersökningsmetod är att den ska vara gjord på ett vetenskapligt tillvägagångssätt vilket innebär att den skall vara kontrollerbar. Detta innebär att vår
5 Lewan, Nils Landskap och urbanisering –ett nittiotalsperspektiv Institutionen för kulturgeografi och
metod ska vara så tydligt framställd att även en andra personer ska kunna göra samma undersökning och då få ett liknande resultat som tidigare.6
I vårt fall har vi använt oss av enkäter och intervjuer för att på så sätt få ett så stort urval av den information som vi anser vara nödvändig för att styrka våra utgångspunkter.
1.2.1 Datainsamling
Nu när våra frågeställningar till arbetet är klara så är det dags påbörja insamlingen av data som vi finner relevant för arbetet. Vi använder oss av både enkäter och intervjuer för att få ett stort urval av data som ska ge oss grundligare och djupare fakta i ämnet. Alltså använder vi oss av kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder då vi gjort en hemenkät samt intervjuer av såväl elever som lärare och matbespisningspersonal.
Det är lätt att bli närblind i ett projekt då funderingar kring ens utgångspunkter kan bidra till osäkerhet om hypoteserna för arbetet stämmer överens med verkligheten. Därför är det bra att göra exempelvis intervjuer för att få en rättvis bild av hur det egentligen ser ut i den verksamhet som undersöks.
Genom att använda olika undersökningsmetoder kan ett mer tillförlitligt resultat framställas vilket ger ett bredare underlag för slutsatserna i analysen. I analysen används resultaten för att tränga djupare in frågeställningarna vilket kan bidra till att ny kunskap framträder som kanske förbisetts tidigare.7
6 Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 8
7 Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
1.2.2 Enkät
En av våra undersökningsmetoder har varit enkäter vilka skickades hem med elever, från våra partnerskolor i Svedala och Genarp, till deras hushåll för att besvaras inom familjen. Syftet med vår enkät var att få en generell bild av vilken sorts mat som inhandlas och konsumeras i hemmen. Den här kvantitativa undersökningsmetoden gav oss relevanta bakgrundsfakta vilket underlättade för vår analys av elevintervjuerna. I utformningen av enkäten var vi tvungna att hitta en balans i våra frågor som var enkla att svara på. Trots att det kan vara svårt att ställa frågor där svaret har som syfte att visa olika synsätt och förhållningssätt tycker vi ändå att vi lyckades få bra svar.
Enkäten kan fungera som en första ”screening” metod som avser att underlätta analysen av kommande intervjuer. Det är också viktigt att enkäten har en väl skriven introduktionstext som ska underlätta förståelsen för de personer som ska svara på den.8
Vi skickade ut 60 stycken enkäter och fick tillbaka 30 svar. Trots av vi endast fick femtio procent av enkäterna tillbaka kunde vi ändå dra vissa slutsatser om hur konsumtionen av ekologisk och KRAV märkta livsmedel ser ut bland de hushåll vi undersökt. Varför vi endast fick tillbaka hälften av enkäterna kan ha olika anledningar. Det kan vara till exempel att eleverna slarvat bort enkäten, föräldrarna kanske inte ansåg sig ha tid till att besvara frågorna samt att de kanske tog ett direkt avståndstagande till enkäten.
1.2.3 Intervju
Inför intervjuerna diskuterades vilken åldersgrupp vi skulle inrikta oss emot. Vi ansåg att det var lämpligt från årskurs nio till tredje året på gymnasiet. Historieundervisningen, som oftast är kronologiskt uppbyggd, får som konsekvens att 1900- talets historia och förändringar inte undervisas om förrän i skolår nio och framåt. Detta gäller även inslagen av lokalhistoria, historiemedvetande och elevens egen historieidentitet. Eftersom våra
8 Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
frågor helst skulle ge svar på om det fanns något samband mellan elevers kunskap om ekologiskt tänkande och svensk jordbrukskultur så var vi tvungna ställa frågor om de ovannämnda ämnena.
I utformandet av intervjufrågorna försökte vi skapa frågor som kunde ge kvalitativa svar vilka skulle stärka vår teori och svara på vår problemfrågeställning. I boken Examensarbetet i lärarutbildningen diskuteras att den kvalitativa intervjun är den viktigaste att känna till. Tillsammans med kvalitativa observationer är det möjligt att få fram den viktigaste informationen till ens arbete. Med dessa två metoder är det möjligt att förstå till exempel intervjupersonens förkunskaper, attityder värderingar och intressen. Vid intervjuer av lärare kan dessa metoder ge en bild av planering, undervisning, förhållningssätt och målsättningar.9
För att få en geografisk spridning av intervjuerna valde vi Klågerupskolan, som ligger två mil österut från Malmö. Klågerup ligger i Svedala kommun vilken är en typisk kranskommun till Malmö. Vi valde även elever från Spykens gymnasium i Lund vilket gav oss ett stadsperspektiv. Intervjupersonerna valdes slumpvis utifrån elever vi mött under vår verksamhetsförlagda tid. Könsfördelningen bland intervjupersonerna blev tre killar och två tjejer. Vi ansåg inte att könsfördelningen skulle spela någon större roll, trots detta försökte vi få en så jämn fördelning som möjligt. Lärarna som intervjuades arbetar på Klågerupskolan och valdes av praktiska skäl i samband med elevintervjuerna.
Examensarbetet ska bygga på respekt för de personer som deltar. I den kvalitativa intervjun är det viktigt att intervjupersonen känner förtroende för intervjuaren och respekterar syftet med intervjun. Det är därför viktigt att intervjuaren klargör vad intervjun skall leda till. Det är viktigt att personerna är välunderrättade om undersökningens syfte. Med detta i åtanke skickade vi hem ett informationsblad, till våra
9 Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
elever, som beskrev vad vårt arbete handlade om. Till de andra personerna vi intervjuade berättade vi i god tid innan om vad arbetet skulle handla om.10
Intervjupersonerna ska ha givits tillfälle att studera utgiven information om arbetet innan deras medverkan. Viktigt är också att intervjupersonerna ej ska behöva vara oroliga för några negativa konsekvenser utifrån intervjun. Vi förebygger detta genom att ge intervjupersonerna anonymitet i arbetet.
Tidpunkten och platsen av intervjun ska vara bekväma för den som intervjuas. Intervjumetoden som intervjuaren använder sig av bör vara av en sån natur att intervjun kan flyta på utan några onödiga avbrott.11 Med tanke på detta använde vi oss av bandspelare under intervjuerna. Platserna för intervjuerna valdes med omsorg efter elevernas önskemål.
1.2.4 Diskussion kring undersökningen
För att slutligen diskutera våra undersökningsmetoder bör det sägas något om tillförlitligheten i berättande källor. I berättelser finns det alltid osäkerhetsmoment som kräver fler oberoende svar för att vi ska känna oss på den säkra sidan. Detta kan liknas vid källkritik som även kan användas i intervju och journalistiksammanhang.12
För att styrka tillförlitligheten i intervjuerna av eleverna gjorde vi ytterligare intervjuer med undervisande lärare och matbespisningspersonal. På så sätt sluts cirkeln där information från alla nödvändiga parter inkluderas. Trots detta finns det osäkerhetsmoment där lärarna uppfattar sitt undervisningsinnehåll annorlunda än sina elever. Även om lärarna och eleverna har svarat olika är det ändå historiemedvetandet som har stor betydelse i undersökningen. Enkäterna skulle ge oss en generell bild av vilken sorts mat som inhandlas och konsumeras i hemmen. Vi lyckades ganska bra
10 Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 26.
11 Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och
språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget, 2001 s. 23 ff.
eftersom vi valde att eliminera ”mellanalternativ” i enkätfrågorna vilket tvingade den som svarade att ta ställning i frågan. Trots att vi hade några öppna och beskrivande frågor svarade ändå majoriteten med ganska utförliga svar. En mer genomgående beskrivning av svaren i enkäterna kommer senare i resultatbeskrivningen.
2. En historia för framtiden
Vi lever i en tid där människan spelar en viktig roll i relationen till sin miljö, dock får det miljöhistoriska perspektivet spela en biroll i skolans historieundervisning. Ämnet miljöhistoria har inte fått det genomslag i Sverige som förutspåddes för några decennier sedan. Historieämnet är en färskvara som ska spegla sin tid och fungera som ett verktyg för formandet av framtiden.13
1987 etablerades miljöproblematiken som en global miljöangelägenhet med fokus mot klimatförändringarna, ozonskiktets uttunning och biologisk mångfald.14 Detta var frågor
som sträckte sig utanför nationers gränser och berörde därför hela jordens medborgare. Brundtlandrapporten som gav FN: s generalförsamling uppdrag om att undersöka sambandet mellan miljöförstörning och långsiktig utveckling i världen utmynnades i begreppet ”hållbar utveckling”.
Hållbar utveckling definieras i Brundtlandrapporten som en:
utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.15
Brundtlandrapporten kom dock att bli ett svagt dokument som inte problematiserade och fördjupade frågeställningarna. Begreppet hållbar utveckling har ändå etablerat sig till institutioner och samhällsverkande organ. Under 1990 talet tills idag har det försökts att attackera begreppet hållbar utveckling i många globala och lokala organ. I EU finns ett stort arbete med att operationalisera arbetet till de stora frågorna kring naturresurser, föroreningar, potentiella hot mot folkhälsan, fattigdom och social utslagning. Det har diskuterats i politiska kretsar om begreppet har blivit för storskaligt och nästintill omöjligt att genomföra. Med nationernas olika förutsättningar kunde inte några globala enhetslösningar skapas. Det som istället växte fram var det såkallade ekologiska
13 Björk 2002 s. 19
14 Hallin, Per Olof, Hultman, Johan, Wärneryd, Olof Hållbar utveckling Studentlitteratur Lund, 2002 s. 27 15 http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/hallbar/hrut/hrutdok/omhut.htm,
moderniseringsparadigmet vilket utgick ifrån tanken om att samhället skulle moderniseras utifrån en ekologisk grundstomme. Istället för att diskutera samhället utifrån problem och kriser syftade den ekologiska moderniseringen till att utgå ifrån möjligheter och lösningar. Miljöproblem behövde inte längre ses som enbart negativt utan som redskap för nya innovationer och entreprenörskap. ”Eko” som begrepp har blivit ett välkänt begrepp som syftar till den ”goda miljön” och ger ständigt nya konsumtionsobjekt.16
Vi anser att hållbar utveckling kunde vara ett dokumenterat inslag i styrdokumenten för historieundervisningen, men också som ett förhållningssätt och en utgångspunkt i skolans verksamhet.
För att återknyta till inledningsorden av detta kapitel så är historia en färskvara som bör spegla sin samtid. För att våra elever ska kunna utveckla en förståelse för sin nutid där miljöproblematiken är vardagsstoff så kan historiemedvetandet spela en viktig roll som verktyg att påverka samhället utifrån ett ekologiskt och hållbart perspektiv.
Vår hypotes om var man ska ta avstamp i miljöhistorien är på middagsbordet där den globala resursproblematiken konkret visar sig. Frågor som: Var är vår mat producerad? Hur är den framställd? Hur långt har den transporterats? Med vad har den transporterats? Listan på frågeställningar kan bli lång. Historiemedvetandet om svensk jordbrukskultur och livsmedelsframställning kan vara en utbildande faktor som kan bidra till en förståelse för det ekologiska jordbruksalternativet som har många historiska likheter med det svenska jordbruket som fanns innan den industriella revolutionen och mekaniseringen.
2.1 Svensk jordbrukskultur
Svensk jordbrukskultur är ett återkommande begrepp i det här arbetet och behöver en närmare definition. Vi har valt att använda just jordbrukskultur istället för historia
16 Hallin, Per Olof, Hultman, Johan, Wärneryd, Olof Hållbar utveckling Studentlitteratur Lund, 2002 s. 28
eftersom det fyller ett bredare fält och kan bättre knytas till de olika infallsvinklar som vi valt i arbetet. Ordet kultur har med traditioner att göra vilket passar in då vi diskuterar skillnader mellan ekologiskt jordbruk och vanligt jordbruk. I vårt arbete kopplar vi ofta begreppet historiemedvetande till svensk jordbrukskultur vilket i sin tur är väldigt unikt för varje individ. Vi menar att varje person har sin egen bild av vad svenskt jordbruk är och hur det sett ut i ett historiskt perspektiv.
Anders Salomonsson skriver i sin bok Svenskt bondeliv om vad svenskt bondeliv innebär. Salomonsson menar att en bonde är en person som på egen jord producerar livsmedel till eget bruk eller råvaror till annan livsmedelsproduktion. Salomonsson konstaterar att alla de funktioner som bonden förr skötte själv, har ersatts av andra aktörer på marknaden såsom distribution och försäljning vilka idag sköts av livsmedelsindustrin, mejerier, transportbolag och detaljhandel.17
Som vi nämnde tidigare så är människors uppfattning om svenskt bondeliv unikt för betraktaren och är antagligen fyllt av idylltänkande vilket ofta skönmålar böndernas livsvillkor från förr i tiden. Att ha en förklaring av människors olika idyllbilder av svenskt bondeliv fyller ingen funktion i vårt arbete. Dock måste vi på något sätt göra en kronologisk avgränsning om vad det är vi menar när vi talar om förindustriellt jordbruk i Sverige. Det som har stor betydelse för det miljö perspektiv som vi har i det här arbetet är introduceringen av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel i det svenska jordbruket. Detta innebär att vi inriktat oss mot en praktisk del av den svenska jordbrukskulturen. Denna snäva avgränsning är medveten dels för att vi menar att det ekologiska jordbruket som producerar KRAV märkta livsmedel inte får lov att ha kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel i sin produktion. I kronologisk ordning befinner vi oss efter andra världskriget då svenskt jordbruk till stor del börjar använda kemiska medel för att hindra ogräs och skadedjur samt handelsgödsel för att öka näringsuttaget i odlingarna.18 Eftersom våra problemfrågeställningar rör sig kring hur ekologisk och KRAV märkt mat kan fungera som ett verktyg för att förstå svensk jordbrukskultur och dess förändring blir inriktningen mot kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel en ganska konkret och
17 Salomonsson, Anders (red) Svenskt bondeliv Livsform och yrke Studentlitteratur Lund, 1999 s. 22 18 http://www.snf.se/verksamhet/jordbruk/bekampningsmedel.htm /Peter Einarsson och Pernilla Malmer
avgränsad del att arbeta med. Vi anser att förutom förändringen till stordrift inom jordbruket är det konstgödseln och de kemiska bekämpningsmedlens konsekvenser som syns i dagens miljödebatt vilket vi bakat in i vår problemfrågeställning där vi undersöker historiemedvetande i frågan hos elever och lärare. Eftersom vi undersökt skolor där ekologisk mat finns representerad finner vi det relevant att elever och lärare borde ha ett historiemedvetande angående denna förändring och dess konsekvenser.
Svensk jordbrukskultur och dess förändringar innefattar enormt mycket mer än vad vi avgränsat oss till. Förutsättningarna för jordbruk skiljer sig stort i Sverige då vi har flest bördiga jordar i södra och mellersta Sverige samt skog i de norra delarna. Inriktningen inom jordbruket skiljer sig också markant, boskap, spannmål, äng och skogsbruk är några att nämna. Det som syns i historieundervisningen är ofta den agrara förändringen under industriella revolutionen. Exempel på detta är inte svårt att hitta i forskningen. Salomonsson som vi nämnde innan har en genomgående beskrivning på många fronter hur svenskt jordbruk förändrats över tid. Salomonsson tar till exempel upp hur statsmaktens krav på rationaliseringar under efterkrigstiden där de uppmanade bönderna att övergå till stordrift som kunde försörja den ökande befolkningen som arbetade i industrin. Det ansågs bakåtsträvande att försörja det egna hushållet, de nya idealen strävade emot plikten att få massproduktionens hjul att snurra.19 Salomonsson tar även
upp mekaniseringen vilket är ett av de mer vanliga inslagen hos många andra forskare.
Mats Morell tar i boken Det svenska jordbrukets historia 4 utgångspunkt mot elektrifieringen och mekaniseringen i jordbruket. Morells teknologiska beskrivning av svensk jordbruksförändring inriktar sig först mot hur elektriciteten revolutionerade arbetet på gården genom att arbetet kunde förlängas under de mörka årstiderna. Att man kunde ha belysning var underlättande för andra verksamheter vilket också användes ström till. Morell nämner tröskor, fläktar, hissar, mjölkmaskiner, separatorer och pumpar som några exempel på tekniska innovationer som drevs av elektricitet. Då ångmaskinen ersattes av elektricitet eliminerades en del av brandrisken på gården. Nästa teknologiska produkt som förändrade jordbruket nämner Morell som traktorn. Traktorns genombrott
efter 1935 hängde främst samman med ökande kostnader för arbetskraften, detta kunde traktorn konkurrera med då den ersatte såväl hästar som drängar. Plöjning, tröskning och åkerbearbetning underlättades med traktorn då odlingsarealen i det stordrivna jordbruket ökade.20
Tomas Magnusson diskuterar i boken Europa i världen ca.1700-1900 den agrara revolutionen ganska kort men nämner ändå hur den industriella revolutionen skapar behovet av konstgödsel. De nya odlingsstrategierna med växel och cirkulationsbruk strävade efter högre avkastning vilket underlättade för de privatägande bönderna att skapa större arealer för sin produktion som kunde säljas på den fria marknaden. Magnusson tar dock upp ett ytterligare perspektiv med förbättrad djurhållning vilket fyller en liten funktion i vårt arbete. Magnusson berör den förbättrade djurhållningen utifrån att aveln av boskap effektiviserades för att öka nötkreaturens mjölkproduktion.21 Det ekologiska jordbruket som har KRAV märkt mjölkproduktion har många regler för hur det ska skötas på rätt sätt vilket vi förklarar under kommande rubrik. I vårt arbete har den historiska kopplingen som Magnusson diskuterar en poäng.
Vi har ovan presenterat lite olika inriktningar mot svensk jordbrukskultur och dess förändringar är utifrån det kronologiska perspektiv vi arbetar emot i det här arbetet.
2.2 Ekologiskt jordbruk och KRAV märkning
Vi har vid ett flertal tillfälle nämnt begreppen ekologiskt mat och KRAV märkning. För att förklara innebörden av dessa kommer en närmre definition av begreppen här.
Uttrycket ekologi är ett tvärvetenskapligt begrepp vilket innefattar hur levande varelsers levnadsförhållande påverkas under dess ömsesidiga växelverkan med omgivningarna, detta gäller såväl organiska som oorganiska. Humanekologi har inom ekologibegreppet en stor bredd men är långt ifrån en universell vetenskap. Humanekologin innefattar
20 Morell, Mats Det svenska jordbrukets historia 4 Jordbruket i industrisamhället 2001 s. 93-101 21 Magnusson, Thomas Europa i världen ca.1700-1900 Revolution och nationalism 2000 s. 134-135
människans relationer till olika slags miljöer. Människans handlande i sin miljö är inte alltid rationellt vilket problematiserar begreppet ekologi. Eftersom ekologi huvudsakligen används utifrån naturvetenskapen så behöver begreppet utvecklas då människans handlingar mot miljön skall integreras. Professor Arne Naess skriver i sin bok Ekologi,
samhälle och livsstil om ett övergripande begrepp som han kallar ekosofi. Med detta
begrepp smälter Naess samman ekologi och socialantropologi och på så vis formar han ett begrepp som, förutom den rena ekologin, även innefattar människans ibland irrationella aktioner.22
Boken Hållbar utveckling tar även upp begreppet ekologi med inriktning på miljöproblem. Det diskuteras kring begreppet ekologisk modernisering som definieras som följande:
Ekologisk modernisering är en process som inte är begränsad till en snävt definierad miljöagenda. Istället håller denna diskurs på att utvecklas till en mycket bredare samhällsteori som väver ihop natur och miljö med vardagsliv, politik och näringsliv.23
Citatet syftar till att miljöproblem som orsakas av sociala och kulturella förhållanden borde kunna lösas genom sociala, politiska, ekonomiska och teknologiska förändringar. Citatet kan även knytas till den utgångspunkt vi haft med att använda ekologisk mat som verktyg för att tolka hur svensk jordbrukskultur förändrats. Den ekologiska maten är användbar på många områden. Vi nämnde tidigare hur en historisk tolkning skulle kunna användas som pedagogiskt redskap för att tolka miljöproblem i vårt samhälle. Resurs, transport och hälsoproblematik är ytterligare infallsvinklar att nämna.
Odlingen inom det ekologiska jordbruket bygger på en växtföljd där grödorna odlas i omgångar vilket ska hindra en näringsförlust och utarmning av jorden. Växtföljden är viktig då det ekologiska jordbruket inte använder sig av kemiska bekämpningsmedel mot ogräsproblem och sjukdomar. Det ekologiska jordbruket omväxlar grödor i årstidsskiftningarna vilket ger skydd åt en rad olika livsmiljöer i det vilda livet. Den
22 Naess, Arne Ekologi, samhälle och livsstil LTs förlag Stockholm, 1981 s.30
23 Hallin, Per Olof, Hultman, Johan, Wärneryd, Olof Hållbar utveckling Studentlitteratur Lund, 2002 s.
biologiska mångfalden på en åker är beroende av en mängd faktorer vilka har försämrats sedan det konventionella jordbruket förändrades under efterkrigstiden. Kemikalieanvändningen, rationaliseringen och specialiseringen har medfört att den biologiska mångfalden minskat i odlingslandskapet. Detta har inneburit att livsvillkoren för många vilda växter och djur försvunnit vilket har lett till att de försvunnit ur kulturlandskapet.24 Ett exempel på detta togs upp i en artikel i dagstidningen Sydsvenska dagbladet från den 22 december 2005. Mikael Svensson från Artdatabanken vid lantbruksuniversitetet i Uppsala berättar att det varje år försvinner ungefär en art ur den skånska växt- och djurfaunan.25
KRAV märkning på livsmedel är något som är känt bland allmänheten trots att många inte riktigt vet vad KRAV märkt innebär. KRAV är en ideell förening som skapades 1985 som till en början hette Kontrollföreningen för Alternativ Odling, vilket var en ideell och politiskt obunden förening. KRAV arbetar för att skapa en trovärdig märkning av ekologiska livsmedel samt förenkla för oss konsumenter att göra en miljöinsats genom sina dagliga livsmedelsinköp. KRAV är en ekonomisk förening med 28 rikstäckande medlemsorganisationer. Kansliet ligger i Uppsala där ca 40 anställda arbetar med att ge service och information till våra anslutna och andra grupper, handläggning av kontrollen, ekonomi och regelfrågor. KRAV: s märkning står för att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel och att produktionen sker utan konstgödsel. Boskapsdjur måste behandlas väl och fodras med KRAV märkt föda samt att de måste få vistas ute det fria. I den KRAV märkta produktionen får således inga genmodifierade organismer (GMO) förekomma. KRAV-märket återfinns på livsmedel, produktionshjälpmedel (t ex blomjord och hönsgödsel) och textilier som är ekologiskt producerade. KRAV kontrollerar både växtodling, djurhållning och förädling, distribution, fiskodling, biodling, vildväxande bär och svamp, import, butiker, skolor och restauranger. Produktionen sker enligt KRAV: s regler för ekologisk produktion. För att du ska kunna lita på KRAV-märket så kontrolleras samtliga KRAV-anslutna minst en gång om året av KRAV: s kontrollanter.26
24 http://www.ekolantbruk.se/faq/kvalitet/odlingslandskap.asp, 2005 25 Sydsvenska dagbladet del A 22 december, 2005
2.3 Historiskt medvetande och historiemedvetande
Vi börjar med en definition av begreppet historiskt medvetande:
Alla historiemedvetanden där medvetenheten om att man själv är en produkt av historien och att historiska förändringar är oundvikliga.27
Utifrån ovanstående citat förklarar Bernard Eric Jensen att begreppet historiskt medvetande inte bör blandas ihop med historiemedvetande. Historiskt medvetande är enligt Jensen förståelsen av att historiska förändringar är oundvikliga och att man kan reflektera det förhållandet till ens egna historiska förutsättningar. Historiskt medvetande kan vara samspelet mellan dåtidstolkning, samtidsanalys och framtidsförväntan. Det innebär dock att man lätt kan förlora förståelsen för historia om inte det ovannämnda samspelet hänger ihop. Förstår individen medvetenheten om att han eller hon är en produkt av historien så anses kriterierna för historiskt medvetande uppfyllda. Begreppet historiemedvetande har i sin tur ytterligare kriterier som innefattar processförhållanden och människors handlande. Enligt Jensen så fyller dessa två begrepp med ovanstående motivering som betydelse för historiedidaktiken i skolans historieundervisning.
Ett mer konkret exempel på vad historiemedvetande kan vara i den didaktiserade historieundervisningen är förändringen av människan som varelse i tid och rum. Lärarens uppgift är att få sina elever att förstå vilka konsekvenser människans handlande haft som varelse i tid och rum. På så sätt lär sig eleverna att tolka dåtiden för att i sin tur försöka förstå sin samtid.28 Jensen fortsätter i didaktikens ståndpunkt med att säga att människors
historiemedvetande är ett oundvikligt inslag i deras identitet, sociala kunskaper och handlande. Han menar även att människor som individ och i grupp är skapade av historia samt skapare av historia.29 Vi tycker att ovanstående tankar är en av de viktigaste
utgångspunkterna för historiedidaktiken. Vi anser att det är viktigt att eleverna förstår deras historiska bakgrund samt att deras handlande i livet skapar historia.
27 Jensen 1997 s. 59 ff.
28 Hermansson, Adler, Magnus Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik Liber 2004 s. 78
Historiemedvetande och identitet är populärt bland historiker och går att hitta många definitioner på. Klas Göran Karlsson menar att:
Utan historiemedvetande skulle vi inte kunna existera som individer och samhällsvarelser.30
Varje individ har alltså ett eget historiemedvetande vare sig han eller hon vill eller ej. Det är kanske inte alltid uttalat eller så har inte individen behövt reflektera över begreppet i större omfattning. Det är ju inte varje dag gemene man funderar över sitt historiemedvetande.
2.3.1 Operationalisering av historiskt medvetande och historiemedvetande
Begreppet historiemedvetande fyller en didaktisk funktion i vårt examensarbete. Vi menar att i vår undersökning så har vi analyserat om våra elever fått sitt historiemedvetande utvecklat angående svensk jordbrukskultur och dess förändringar med utgångspunkt i ekologisk och KRAV märkt mat i deras historieundervisning.
För att belysa vår frågeställning till examensarbetet ytterligare utifrån aspekten med historiemedvetande så var vi intresserade om våra elever fått sitt historiemedvetande utvecklat angående svensk jordbrukskultur där den ekologiska och KRAV märkta maten fungerat som verktyg för det som Jensen ser som dåtidstolkning. Vår koppling till den ekologiska maten kommer i Jensens samtidsanalys där historiemedvetandet om svensk jordbrukskultur skulle kunna ha betydelse för förståelsen om dagens ekologiskt odlade mat som de elever vi studerat får i sin skolmat. Jensens tredje begrepp med
framtidsförväntan har en mer didaktisk karaktär i vårt arbete då vi utifrån vår
undersökning skulle kunna dra nyttiga lärdomar till vårt stundande yrke som lärare i historievetenskap och lärande.
Dåtidstolkning ↔ Nutidsförståelse → Handlingsberedskap inför framtiden
De enkla pilarna ovan förklarar hur vi tänkt att historiemedvetande ska fungera teoretiskt och praktiskt. Utifrån ett mer analytiskt och empiriskt betraktelsesätt kan det se ut som följande. Nutidsförståelsen i mitten är det som Jensen uttrycker som samtidsanalys. Vi har diskuterat en del om hur elever kan förstå sin egen värld och skaffa handlingsberedskap mot framtiden. Historiemedvetande kan fungera som en bumerang vilken ligger i handen på eleven där nutiden och dess funderingar existerar. Bumerangen kastas sedan iväg mot dåtiden för att inhämta relevant kunskap som kan förklara de funderingar han eller hon har om sin nutid. När kastandet av bumerangen är färdigt springer eleven vidare i livet med ny förståelse som kan göra han eller hon handlingsberedd mot framtida händelser. Det handlar hela tiden om att förbättra sin färdighet att få bumerangen att komma tillbaka till handen. Med de problemfrågeställningar vi har till arbetet skulle man kunna likna förståelsekedjan mot barnleken ”fiskdamm”. Ge eleverna en frågeställning om varför de får ekologisk och KRAV märkt mat i skolan? Mata fiskekroken med relevanta frågor och fiska i dammen som kan motsvara Jensens dåtidsbegrepp. Vad som hamnar på kroken kan vara en rad olika svar. Vad vi hoppas hamnar på kroken är en förklaring av att de livsmedel som producerades i det förindustriella jordbruket inte hade bekämpningsmedel eller konstgödsel i sin framställning likaså har inte den KRAV märkta maten som ni får i er skolmat. Att produkterna är framställda på ett lokalt plan är svaret som borde komma vid ett andra napp i fiskdammen.Vad vi diskuterat ovan låter kanske enkelt och fånigt men tanken var att på ett så enkelt sätt förklara vägen mellan att söka kunskap i dåtiden utifrån den situation man befinner sig i. Vad som händer med de nya färdigheterna därefter är förhållande oviss men förhoppningsvis ger den handlingsberedskap mot framtiden vilket i vårt fall är ett historiemedvetande som hjälpt till att förstå att de som odlar ekologiska och KRAV märkta livsmedel gör det för att de bryr sig om den miljö vi ska leva vår framtid i.
2.4 Varför miljöhistoria?
Miljöhistoria är ett tvärvetenskapligt ämne som är nära relaterat till naturvetenskaperna vilka beskrivs som nomotetiskt uppbyggda. Begreppet nomotetisk myntades av filosofen Wilhelm Windelband (1848-1915), Windelband menade att naturvetenskaperna styrs av lagbundenheten vilket innebär att man kan experimentera med ämnena och komma fram till generella lagar som oftast stämmer vid upprepade undersökningar. Historievetenskapen däremot anses vara idiografisk vilket innebär att beskriva. Till skillnad från naturvetenskapernas lagbundenhet så är historievetenskapen intresserad av enskilda och unika fenomen samt sambanden mellan dem. Människans tänkande och handlande är produkter av hennes medvetande vilket inte går att generalisera i lagar som hos naturvetenskaperna.31
Fredrik Björk skriver vidare om det tvärvetenskapliga perspektivet med miljöhistoria. Han menar att i teorin har forskningsmöjligheterna kring miljöhistoria en stor bredd då det tvärvetenskapliga perspektivet inbjuder till många frågeställningar och möjliga undersökningar. Ämnet har ändå många problem att ta sig förbi vilket innebär att såväl samhällsvetenskaperna som naturvetenskaperna skall integreras med en historisk metod för att inte förlora sin teoretiska skärpa.32
En sådan miljöhistorisk forskning fordrar vetenskaplig öppenhet och ödmjukhet samt ställer höga krav på kritisk noggrannhet. Detta kan innebära att de tvärvetenskapliga syftena ej uppnås och att de olika undersökningarna avskiljs till sina egna ämnesområden för att sluta i resultat som blir flervetenskapliga istället för tvärvetenskapliga. Björk menar att det inte finns någon självklar startpunkt för den miljöhistoriska forskningen i historieskrivningen. I tidigare historieskrivning har relationen mellan människan och miljön varit av en annan karaktär än vad den är idag. Till skillnad från idag då miljön är en aktör som kan bli påverkad av människors handlande var miljön i den äldre historieskrivningen en arena där historien utspelade sig på.
31 Regnell, Hans Att beskriva och förklara. Doxa 1982 s. 116 – 117 32 Björk 2002 s. 14
Dagens miljöhistoriska forskning utgår ifrån perspektiv där människans samverkan med miljön är den viktigaste utgångspunkten för att studera de stora skeendena i den historiska utvecklingen. Dagens miljökatastrofer som dagligen syns i media lyfter fram debatten om människans relation till miljön. Människans materialistiska eftersträvan har under 1900- talet framträtt alltmer vilket har blivit en utmaning mot såväl naturens biologiska existens som dess egen.33
Utifrån ovanstående text så verkar det som om den miljöhistoriska forskningen har en del problem att ta sig förbi för att den ska bli allmänt accepterad. Eftersom i den offentliga debatten bråkas det ofta om de otillräckliga kunskaperna om konsekvenserna för människans handlande emot naturen. Forskningsresultaten på området är ofta motsägelsefulla vilket säkert kan bero på en mängd faktorer såsom politiska ställningstagande m.fl. Vi anser att Björks sammanfattning aktualiserar ämnet då han säger att det miljöhistoriska perspektivet behövs för att komplettera och utveckla miljödebatten.
Lärarutbildningen verkar ha hängt på den miljöhistoriska forskningen då de utvecklat en miljöprofil i dess samtliga utbildningar vilket vi även vill förmedla till den verksamhet vi kommer att arbeta i.
Genom att utgå från situationer som innehåller intressekonflikter som t ex världens energiförsörjning, samspel miljö - hälsa för olika grupper, sammanhanget miljö och naturresurser, konflikter och migration ges studenterna möjlighet att problematisera komplexa lokala och globala framtidsfrågor.34
2.4.1 Miljöhistoria ur ett lokalt perspektiv till ett globalt
”Gräv där du står”, begreppet myntades av författaren Sven Lindqvist. Den frasen tycker vi passar bra in mot det lokalhistoriska perspektivet. Vi diskuterade tidigare i arbetet
33 Björk 2002 s. 13 ff.
34
under rubriken historiskt medvetande och historiemedvetande om betydelsen av ett lokalt perspektiv. För att få sina elever att upptäcka sitt historiemedvetande så skulle lokalhistorisk forskning kunna passa bra. Att gräva där man står skulle ju kunna vara att upptäcka sin lokala historia i det samhälle, stad eller kommun man bor i.
Magnus Hermansson Adler menar att lokalhistoria måste få större utrymme i skolans undervisning. Elevernas identitetsutveckling skulle gynnas av möten med människor och platser i sin egen livsvärld. Elever brukar ofta efterlysa en så konkret och förståelig undervisning som möjligt vilket lokalhistoria skulle kunna ge. Förståelsen för det lokala är nödvändigt då den stora världen möter oss dagligen i vårt accelererande IT samhälle. För de som bor i lite större städer är den stora världen än påtagligare då migrationen är stor och det kulturella utbytet blir allt större. För att förstå hur människans agerande över tid behövs en helhetssyn vilket inkluderar geografiska, politiska, ekonomiska och sociala aspekter från det område man studerar.35
Nästa steg innebär att den lokala historien jämförs mot rikets historia i övrigt där paralleller och liknelser skulle kunna framträda. Likaså kan rikshistorien jämföras med världshistorien. Det lokala historieperspektivet verkar syfta åt de processer som styrt hur personers handlande tett sig utifrån de lokala förutsättningarna. Om man då utgår ifrån detta påstående så frågar vi oss vilken förståelse en elev får för den lokala historien? Vi hävdar att utgångspunkten bör ligga på det moderna samhällets villkor för att förståelsen ska bli så konkret som möjligt. Vi menar att för en elev kan det vara lättare att utgå från sin egen värld för att på så sätt försöka förstå det som är förflutet.
Vi diskuterade tidigare om konkreta och fysiska inslag i historieundervisningen vilket skulle kunna härledas till platsers betydelse för elevers historiemedvetande. Med detta menar vi fysiska platser i landskapet eller samhället som man skulle kunna utgå ifrån i sin undervisning.
35 Hermansson, Adler, Magnus Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
Platsers betydelse är av största relevans då de ska undersökas och tolkas i syfte om dess förändring och utseende. En plats i landskapet eller samhället är aldrig socialt neutral eftersom människor ständigt tolkar symboler och tecken som finns på platsen. Vid ett möte med en plats så sker ett samspel mellan person och de fysiska symbolerna. Platsens historia kan ha olika betydelse för olika personer vilket gör att den identifieras med olika bilder och föreställningar. En plats kan alltså bestå av en mängd olika sociala relationer vilket kan ha stor betydelse för dess historiska återkoppling. De sociala relationerna på en plats kan i en historisk kontext innebära rädsla för en person och spännande för en annan. Byggnader är ett klassiskt exempel på fysiska symboler som i historien kan ha haft olika funktioner och därmed haft olika betydelser för personer genom tid. 36
En plats utbredning i tiden är beroende av hur minnet av dess betydelse bevaras i enskilda personer eller gruppers minnen. Vi kan besöka platsen genom att vara fysiskt närvarande samt att vi kan se den på foto, film eller genom berättelser. Vi kan även besöka platsen mentalt genom att resa i våra minnen. Skulle vi sluta att göra dessa ”minnesresor” så skulle även platsens betydelse upphöra.37
Vi har ovan kortfattat beskrivit hur man kan arbeta med lokalhistoria, poängen med det var att undervisningen i miljöhistoria skulle kunna utgå från samma tankesystem. I boken
Miljön har en historia saknas exempel på miljöhistorisk undervisning utifrån ett
ekologiskt jordbruk.
2.4.2 Arbeta tvärvetenskapligt mellan miljöhistoria och NO ämnen
Vårt förslag till en miljöhistorisk undervisning gällande svensk jordbrukskultur under 1900- talet och det ekologiska jordbruksalternativet blir alltså utifrån lokalhistoriska perspektiv. Under stora delar av vårt arbete har vårt motiv till elevernas förståelse av historia inriktat sig emot deras historiemedvetande och deras lokala kännedom. En tidig analys av hur elever kan ta till sig historia på bästa sätt verkar vara genom en konkret lokalhistorisk koppling där deras egen livsvärld är integrerad.
36 Gren, Martin, Hallin, Per-Olof Kulturgeografi en ämnesteoretisk introduktion Liber 2003 s.140-141 37 Gren, Martin, Hallin, Per-Olof Kulturgeografi en ämnesteoretisk introduktion Liber 2003 s. 141
Som vi tidigare skrev om problemen med att få ihop det tvärvetenskapliga perspektivet i miljöhistoria, så kommer vi ändå ge ett kort förslag på hur det skulle kunna gå att arbeta integrerat mellan historieundervisningen och de naturvetenskapliga ämnena.
2.4.3 Förslag på ämnesintegrerad undervisning
Scenariot för den ämnesintegrerade undervisningen skulle kunna vara utformat som ett problem eleverna blev ställda inför vilket som exempel skulle kunna vara följande:
Det verkar som om maten på de svenska matborden inte får det fokus det borde ha idag. Det är ju faktiskt du som matkonsument som kan sätta krav på hur du vill ha din mat samt hur den ska vara framställd och transporterad. Är du som konsument omedveten om situationen eller ignorerar du problemen? Spelar det någon roll för dig vart din mat kommer ifrån och hur mycket avgör priset?
I Sydsvenskan kunde man under hösten läsa om den tyska lågprisvarukedjan Lidl som ökade sina butiker i Sverige med 750 procent förra året.38 Lidl är ju inte direkt känt för att
sälja så mycket svenska produkter utan då tyska eller från övriga världen. Svenskproducerade varor är för dyra för Lidl vilket leder till import av billiga produkter från utlandet. Importvarorna går i långväga transporter och har inte samma krav som svenska varor har. Lågpriskedjorna blir allt vanligare i Sverige vilket leder till att lokala lanthandlare och mindre butiker får slå igen.
Sverige har i mejerihistorien alltid legat långt framme i utvecklingen. Den svenska mejerinäringen har förvisso genomgått stora förändringar på 1900- talet.39 Mejerinäringen har som de svenska bönderna fått gå från lokaldrift till stordrift för att de ska ha förblivit konkurrenskraftiga då världen globaliserats. Den svenska mjölken är nog
38 Sydsvenska dagbladet del A 24 augusti, 2005
39 Kompendium om svenskt näringsliv – 2 ”Fact sheets about Sweden” publicerad av Svenska institutet
fortfarande ganska nationellt betingad och de flesta kommer nog fortfarande att välja svenskproducerad mjölk.
Den är så god att mer än varannan västsvensk skulle sluta dricka mjölk om den inte var svenskproducerad. Det visar Svensk Mjölks kobarometer som har tagit tempen på svenskarnas relation till kor, mjölk och livet på landet.40
Mjölken är i sin tur kopplad till de svenska bönderna. Ett konkret objekt att undersöka skulle vara matbespisningen på skolan. I vår undersökning så har vi tittat på skolor där ekologisk mat finns representerad vilket skulle kunna vara ett positivt inslag i ett elevarbete.
Eleverna skulle kunna göra en undersökning om var skolan köper sin mat. Är det svenska producenter som producerat maten. Vilka frågor som elever skulle vilja ställa kan vara svåra för oss att förutsäga men resultaten vi skulle vilja få ut av temaarbetet är en beskrivning av hur till exempel förhållandena för skånskt jordbruk förändrats över tid. Har de blivit färre eller fler? Har arbetskraften ökat eller minskat? Hur fungerar de ekologiska alternativen? Vilken koppling har de ekologiska jordbruksmetoderna till det historiska jordbruket? Till de senare nämnda frågeställningarna skulle Kulturens Östarp fungera som ett utmärkt alternativ för studier av ett svenskt historisk jordbruk med anor från 1812.
Här finns ett levande museum med hästdrivet jordbruk, ett rikt odlingslandskap med kulturhistoriskt intressanta byggnader och biologisk mångfald i växter och djur. Med sina två gårdar, Gamlegård från 1812 och Alrik Jönssons gård från 1907, utgör Östarp en unik anläggning. Gårdarna ligger på ursprunglig plats med tillhörande ängsmark, betesmark och odlad mark. Du kan se odlingar som sköts med häst och hästdrivna redskap, djur av äldre lantraser som förr fanns i lantbruket. Arbetshästarna är Nordsvensk häst och ardenner. Korna är Vänekor och SLB (svensk låglandsboskap). Dessutom finns bl.a. Göingegetter, klövsjöryafår, Linderödssvin, Myskankor, Skånegås, Åsbohöns och Blommehöns.41
40 http://www.svenskmjolk.se/press/IE/Pressmeddelande.asp?ID=611 16 december, 2005 41 http://www.kulturen.com/ 2005-12-16
För de naturvetenskapliga ämnena finns också en rad olika frågeställningar att arbeta med. I elevernas arbete med jordbrukskultur kommer de att möta handelsgödseln och besprutningens utbredning i jordbruket under 1900- talet.
Problematiken med förbränning av fossila bränslen kan analyseras utifrån transportsystemen som fraktar livsmedel jorden runt för att hamna på våra matbord. Ett konkret exempel gällande handelsgödselns effekter skulle kunna vara att utgå ifrån näringsämneshypotesen vilket i sig är ämnesövergripande för både historia och naturvetenskap.
After 1960, new settlement and cultivation of former steppe and temperate forest lands – one of the great trends of modern history – ceast. But humankind acquired two more cards to play in it’s struggle to feed itself. Irrigation beyond the immedieate confines of riverbeds and chemical fertilizer raised crop yields abruptly, shattering the old equations and between population and cropland.42
Människan är den varelse som aktivt påverkat landskapet genom hela dess existens. Den ökade resursanvändningen som människan utvecklat över tid har använts för att tillfredställa hennes behov av mat, kläder, bränsle och bostäder m.m. Genom människans historia har olika tekniker använts för att tillgodose dessa behov. Mat har alltid varit en begränsad resurs för människan, vilket har haft olika effekter för landskapet där födan framställts ifrån. För produktionen av mat har tre olika faktorer stor betydelse för dess framställning: vatten, energi och mineralnäringsämnen. Vatten och sol har inte setts som några större hinder för vårt land det är tillgången på näringsämnen som begränsat vår produktionsförmåga att framställa mat. Det är främst ämnen som kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) som är viktiga för ekosystemets produktionsförmåga vilket till stor del styr människans matproduktion.43
Människan är den varelse som med hjälp av olika tekniker haft möjligheten att styra över tillförseln av dessa näringsämnen i sin matproduktion. Eftersom människan effektiviserat
42 Mcneill, John Something new under the sun a environmental history of the twentieth century Penguin
books 2001 s. 214 – 216
sin matproduktion med hjälp av tillförsel av bland annat näringsämnen kan näringsämneshypotesen användas för att se när fler människor övergår från att endast vara sysselsatt av matproduktion. Det går att jämföra med dagens situation där en minimal del av befolkningen är mat producerande människor.
När befolkningen ökat sätter det spår i landskapet då områden exploateras i större utsträckning för att ge plats åt bostäder och odlingsmark. Vi tror att det kan vara intressant att använda näringsämneshypotesen då man vill undersöka hur de olika gödslingsteknikerna format landskapet. Allt från det slösaktiga röjgödslingsjordbruket där odlingsmarken inte kunde användas en längre tid till de fasta jordbrukarna som först gödslar med hjälp av boskap och sedan med konstgödsel.44
Att använda näringsämneshypotesen för att undersöka dessa gödseljordbruk ger en bra utgångspunkt för till exempel miljöanalyser av dagens hot mot övergödning i landskapet. Den kan även användas för framtida spekulationer om hur landskapet kommer att förändras med en ökad övergödning. Eftersom näringshypotesen framhåller många naturvetenskapliga faktorer kan det kemiska kretsloppet i naturen analyseras för att se vilken påverkan människans konstgödsling har haft på landskapet.
Vi har försökt göra en liten presentation av hur ett tvärvetenskapligt projekt skulle kunna se ut då historie- och naturvetenskapsundervisningen integreras. Temaarbetets utgångspunkt mot vilken sorts mat vi äter kan underlätta en del av strukturen för vilka resultat man vill få fram. Det är tänkt att temaarbetet som utgår ifrån det lokala perspektivet ska kunna hjälpa eleverna att förstå det globala. Transporterna av mat har sitt fossila bränsleberoende som i sin tur är ett debattämne för till exempel växthuseffekten.
3. Empirisk undersökning
Utifrån den forskning och litteratur vi studerat har vi fått en uppfattning om relevansen för de olika ämnena som vi berört i uppsatsen. Forskningen kring ämnena är bra på att motivera sin egen betydelse i såväl undervisningssammanhang som det vardagliga livet. Ett av problemen vi stött på under arbetets gång är att vi inte kan se en direkt koppling mellan de ämnen vi studerat. Detta gäller såväl litteraturstudier samt undersökning på fältet.
För att göra en kort sammanfattning av de ämnen vi gjort litteraturstudier på är miljöhistoria, lokalhistoria, historiemedvetande och ekologiskt jordbruk. Fortsättningen på vårt arbete bygger på undersökningar från fältet gjorda i form av intervjuer och enkäter med lärare, skolbespisningspersonal, elever och deras hushåll.
Målet med våra undersökningar var att se om historieundervisningen på de skolor vi studerat, arbetade med några av de ämnen vi nämnt ovan och i sådana fall hur kopplas ihop.
3.1 Resultatbeskrivning av enkäter till hushåll
När vi skulle påbörja vårt examensarbete så ville vi skapa oss en generell uppfattning om hur ett typiskt hushåll i Malmö regionen handlar och konsumerar ekologiskt- och KRAV märkt mat. Resultatet från våra enkäter skulle ge oss ett underlag till våra uppföljande intervjuer.
Bland våra intervjufrågor fanns frågan om vad ekologiskt odlat innebär. Utifrån de svaren har vi kunnat dra slutsatser om likheten mellan elevers kunskaper rörande ämnet och hushållens konsumtion av ekologiska och KRAV märkta livsmedel.
Vi skickade ett ungefär 60 stycken enkäter på två olika skolor, en i Lund och en i Svedala. Av dessa fick vi 30 svar tillbaka. Våra enkäter skickades hem med elever till deras hushåll under vår sista verksamhetsförlagda tid hösten 2005. Vi anser att en av
anledningarna till att vi endast fick in hälften av enkäterna tillbaka kan vara att de just skickades hem med elever som kanske slarvade bort dem eller att deras föräldrar inte hade tid med att fylla in en enkät.
Ett av våra syften med enkäten var att få en bakgrundsbild om hur konsumtionsmönstren av livsmedel i ett vanligt hushåll ser ut vilket framgick ganska tydligt. Det ska kanske tilläggas att de som svarat på enkäterna bor i typiska medelklassområden vilket har uteslutit en stor del låginkomsthushåll. Hade vi till exempel gjort enkäterna i några av Malmös stadsdelar där inkomsterna är lägre än i de kommuner vi gjort våra enkäter i så tror vi att en annan bild hade framträtt.
Innan vi kommenterar svaren från enkäterna ger vi först en kort statistik:
Frågor Oftast Ibland Sällan Aldrig
Handlar ni i ert hushåll livsmedel som är KRAV märkta eller ekologiska?
14 % 52 % 31 % 3%
Hur ofta kontrollerar ni från vilket land era livsmedel är producerade?
45 % 41 % 7 % 6 %
Hur ofta är priset den största och avgörande faktorn för er då ni handlar livsmedel?
31 % 45 % 20 % 4 %
Hur ofta tänker ni på vad ert val av livsmedel betyder för miljön när ni handlar
21 % 52 % 21 % 6 %
Av tabellen ovan kan vi urskilja att de hushåll vi undersökt är ganska medvetet om vilka produkter de handlar men också att priset spelar roll för vad de handlar.
Frågan som rör KRAV märkta och ekologiska livsmedel kan ha olika faktorer för dess resultat, det kan till exempel vara vilket utbud som finns i hushållets lokala affär eller av andra anledningar som det aktuella intresset för produkterna, vilket inte framgår i enkäterna.
Trots att vi hade fyra svarsalternativ så går ändå en medelväg att urskilja vilket i detta fall är ”ibland” svaret. Det som verkar ha störst betydelse för de hushåll som svarat är att de
är väldigt måna om från vilket land deras livsmedel är producerade och då antar vi att det är svenskproducerade varor. Enkäten innehöll en del frågor som krävde skriftliga kommentarer. Dessa var till för att göra enkäten bredare från att bara vara såkallade ”fylla i frågor”. Bland dessa svar upptäckte vi något intressant. Många av de som svarat att de sällan köper KRAV märkta eller ekologiska livsmedel skrev ändå väldigt engagerade svar. Frågorna vi ställde var:
- I vilken butik gör ni de flesta av era livsmedelsinköp? Varför gör ni de flesta inköpen i just den butiken?
- Ställer ni krav på er butik där ni handlar? Vad kan det vara för krav och hur framför ni dom?
Svaren kunde se ut som följande:
” Vi handlar på COOP i byn där vi bor för att det ligger nära och där är små köer och där är oftast rent och snyggt. De har även väldeklarerade varor.”
”Vi ställer krav på bra sortiment, och säger till om vi saknar något i affären. Vi ställer även krav på kvalitet och hållbarhet i datum. Vi kommenterar även då vi hittar vi hittar gamla varor i butiken”
Bland de här svaren kan vi se att den lokala handeln har stor betydelse för vart de handlar samt att de ställer höga krav på butikens sortiment. Vi tror att detta är vanligt bland kranskommunernas handel eftersom butikerna är väldigt beroende av sin lokala kundkrets än butikerna i storstaden. Trots att de som svarat ställer höga krav så finns det ändå många som inte köper KRAV märkta och ekologiska livsmedel.
Enkätens sista fråga berörde svenskt jordbruk vilket vi belyste genom ett exempel med hur galna ko-sjukan påverkade livsmedelsinköpen och synen på svenskt jordbruk i hushållet. Vi fick en hel del engagerade svar vilket kunde se ut som följande:
”Vi handlade inte nötkött från utlandet. Vi handlar inte mycket nötkött med tanke på att det går åt sådana otroliga mängder spannmål för nötproduktionen. Detta leder till en miljöpåverkan dels genom att åkermark utökas och värdefull natur försvinner samt att produktionsförbättringarna leder till övergödningen. Vi äter för mycket kött och för lite grönt”
Detta välengagerade citat beskriver ett av hushållens bild om vad de tycker om svenskt jordbruk. Hushållen som svarat på enkäten verkar ha en klar syn på hur dagens jordbruk ser ut men hur de fått den här kunskapen kan vi inte direkt svara på. Frågan vi ställer oss utifrån enkäten är varför intresset för KRAV märkta och ekologiska livsmedel inte är större då engagemanget för svenskproducerade livsmedel är stort? Ett av svar vi kan ge utifrån enkäten är att priset spelar ganska stor roll för de konsumenter som svarat. Detta resonemang känns ganska adekvat då KRAV märkta och ekologiska livsmedel har ett högre pris än ordinära. Intresset bland hushållen för dessa livsmedel kan även vara en bidragande faktor till elevernas intresse och kunskap om dem. Det resonemang använde vi i analysen av elevintervjuerna.
3.2 Resultatbeskrivning av elevintervjuer
Vi valde att göra fem stycken elevintervjuer på två skolor i Malmö – Lund regionen. Tre av intervjuerna gjordes på Klågerupskolan i Svedala Kommun med elever i nionde klass, de övriga två från Spykens gymnasium i Lund och då med elever från andra och tredje året. Anledningen till ålderspridning av intervjuerna var för att på något sätt kunna se om det fanns någon kunskapsskillnad mellan högstadiet och gymnasiet gällande våra frågor. Åldersgruppen valde vi för att det är oftast under dessa år 1900- talets historia tas upp i historieundervisningen. Ett ytterligare perspektiv på intervjuerna var att vi hade en geografisk spridning från stad till kranskommun.
Utifrån boken Examensarbetet i lärarutbildningen finns viktiga tankar att diskutera kring intervjuer. En av dessa är faran med att påverka intervjupersonens svar då vi som intervjuare vet mer om ämnet och vill få ut ett visst svar vilket ibland kan bli att man
