Resultatbeskrivning av intervju med matbespisningspersonal.

Den sista och uppföljande intervjun gjorde vi med matbespisningspersonal på samma skola som de lärare vi intervjuat arbetar på. Vi kände att matbespisningen var en viktig del att intervjua eftersom vi har utgått ifrån ekologisk mat i skolan samt om det finns representerat i historieundervisningen. Genom den här intervjun skulle vi kunna se om skolans lärare använt sig av matbespisningspersonalens kunskaper om den ekologiska maten de serverar för att i sin tur väva in i det i undervisningen.

Till den här intervjun valde vi en annan intervjuform än den tidigare strikt bundna som vi haft med elever och lärare. Eftersom vi visste ungefär vad vi var ute efter så satt vi ner med några ur matbespisningen och förde ett samtal som vi spelade in på bandspelare där vi ställde lite frågor angående deras ekologiska mat. Vi kommer att sammanfatta vad samtalet handlade om.

Personalen i matbespisningen berättar att de har ungefär tjugo procent ekologiskt KRAV märkt mat vilket består av mjölk, potatis, frukt och grönsaker. Dessa produkter kommer från lokala handlare såsom Håkans Frukt och Grönsaksparti (Trelleborg), Mossagården (Veberöd) och Skånemejerier (Malmö). Vidare i samtalet diskuterade vi varför de serverar ekologisk och KRAV märkt mat på Klågerupskolan och då berättade de att Svedala Kommun har riktlinjer för skolornas matbespisning som är dragna av kostchefen i kommunen. De berättar även att de själva har ett stort intresse för just den sortens mat.

Vi frågade om det fanns en enhetlig syn på just Klågerupskolan om den ekologiska maten genomsyrar hela verksamheten. Svaret vi fick var att det inte fanns något större intresse från verksamheten att profilera sig med en enhetlig syn på skolans ekologiska mat. Matbespisningspersonalen tror inte att det är så många vuxna i verksamheten som vet om vad det är för sorts mat som serveras i skolan. De berättar att det varit en av historielärarna som gjort ett litet arbete där eleverna fick ställa frågor om den ekologiska maten men det var några år sedan och den läraren arbetar inte kvar här.

Vid några tillfällen har de haft kampanjer i matsalen om den ekologiska maten vilket resulterade i att intresset i verksamheten ökade men så fort kampanjen slutade så försvann även intresset. Det är även sällan som elever frågar om vad det är för mat som serveras och vart den kommer ifrån.

Mot slutet av intervjun frågade vi om hur det skulle kunna se ut om fler personer i verksamheten hade engagerat sig mot att profilera den ekologiska profilen i matbespisningen. Personalen i matbespisningen menar att då skulle det gå att bredda utbudet av ekologiska produkter och då skulle även priset kunna pressas vilket hade varit lönsamt i längden för skolan. Matbespisningen arbetar idag mot att få Klågerupskolan till att bli en KRAV märkt skola vilket kanske senare kommer väcka ett större intresse bland elever och personal.

4. Diskussion

Vår begynnelsepunkt för detta arbete har varit att undersöka om ekologisk mat används som ett konkret verktyg i historieundervisningen om svensk jordbrukskultur och dess förändringar över tid. Vi har valt att göra undersökningen på skolor där ekologisk mat finns representerad för att se om det integreras i historieundervisningen.

Innehållet i vårt arbete kan sammanfattningsvis kopplas till miljöhistoria eftersom vi har dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv som utgångspunkter. Vår inledande diskussion i arbetet handlade om hur ett konkret objekt som ekologisk och KRAV märkt mat skulle kunna utgöra en bas för att utveckla elevers historiemedvetande i syfte om att förstå sin nutid samt få handlingsberedskap inför framtiden. Därav valde vi ekologisk och KRAV märkt mat som vi anser vara ett utmärkt verktyg för miljöhistoria i historieundervisningen. I den här basen ligger flera olika typer av redskap för historieundervisning vilka vi gjort ingående avsnitt om i detta arbete. De olika redskapen vi använt oss utav är miljöhistoria, lokalhistoria och historiemedvetande. Dessa kommer vi nu att återkoppla med våra frågeställningar som i sin tur utgår ifrån de resultat vi fått ifrån våra undersökningar till arbetet.

Vår första fråga lyder: Används ekologisk och KRAV märkt mat som ett verktyg i

historieundervisningen utifrån syftet att förstå svensk jordbrukskultur och hur den har förändrats över tid?

Eftersom den här frågeställningen har en tydlig koppling till miljöhistoria så får vi utgå ifrån en diskussion kring den forskning om ämnet som vi studerat. Under den tid som vi haft till förfogande har vi inte stött på någon liknande forskning kring vår frågeställning vilket har lett till att vi fick utgå ifrån så närliggande forskning som möjligt, vilket har varit miljöhistoria som vi kopplat till lokalhistoria. Frågeställningen har en didaktisk karaktär, vilket har gjort det möjligt att göra undersökningar bland elever och lärare.

Utifrån de resultat vi fått i våra undersökningar så kan vi konstatera att svensk jordbrukskultur och dess historia är ganska osynlig i den historieundervisning vi studerat. Eftersom den svenska jordbrukskulturen blir osynlig antar vi att integreringen av den ekologiska maten inte tas upp utifrån den aspekten i historieundervisningen. Detta grundar vi dels på att vi inte hittat någon direkt forskning kring ämnet samt våra undersökningar i verksamheten. Genom de olika undersökningarna vi gjorde gick det att avläsa en bristande kunskap och förståelse för såväl miljöhistoria som lokalhistoria.

Såväl lärare som elever har en del kunskaper om ämnet men blandar ofta ihop vad de egentligen innebär vilket vi beskrivit i resultatbeskrivningen. Vi menar att deras förståelse för ämnet dels beror på bristande kunskaper om svensk jordbrukshistoria såväl som brister i det ekologiska tänkandet. Med det ekologiska syftar vi till en av intervjufrågorna som rörde vad ekologiskt odlat innebär. Den frågan innehåller både biologiska och humanistiska synsätt vilket vi förklarade närmre i kapitel två.

Den andra frågeställningen vi hade var: Kan vi se några samband mellan våra elevers

historiemedvetande om svensk jordbrukskultur och deras kunskap om ekologiskt odlad mat och vad det innebär?

Vi kan dra godtagbara slutsatser som fyller det syfte med frågan som vi var ute efter. De slutsatser vi kan dra från deras kunskaper om innebörden av ekologisk mat utifrån ett historiemedvetande ligger på en basnivå.

Eleverna kan dra kopplingar mellan att produkter från dagens ekologiska jordbruk skall vara producerat på en lokal nivå vilket liknade det förindustriella svenska jordbruket där de odlade mest för att tillfredställa det egna hushållet. Eleverna har även en del kunskaper om djurhållning. De påpekade vid ett flertal tillfällen att djur i det ekologiska jordbruket vårdas på ett mer värdigt sätt vilket de liknade vid hur djurhållningen var förr då bonden inte hade lika stor mängd boskap som idag. Eleverna menar att djuren förr hade större rörelsefrihet och inte var satta i köttproduktion direkt från födsel. Vi tror att vissa av dessa kunskaper kommer ifrån historieundervisningen om industriella revolutionen där fördelning av jordareal förändrades i Sverige, där tar även elever upp skillnaden på

storleken av arbetskraft i jordbruket. De menar att det krävdes mer arbetskraft i jordbruket förr vilket idag är mer knutet till några fåtal personer då maskinerna underlättat stor del av det mänskliga arbetet. En ytterligare viktig kunskap är att eleverna vet om att i det inte används kemiska besprutningsmedel i det ekologiska jordbruket vilket heller inte gjordes i Sverige i någon större utsträckning före andra världskriget.50

Vi kan utifrån denna diskussion se att eleverna har ett visst historiemedvetande gällande vår frågeställning. I intervjuerna med eleverna berättar de att de inte fått så mycket undervisning i historia om dessa ämnen men ändå så har de en viss kunskap om det hela. Vi tror att deras kunskap kan komma ifrån andra ämnen i skolan eller hemmet vilket vår enkät svarade en del för. Media är en annan del som garanterat påverkar vissa.

Vår sista fråga var: Kan vi se om det finns ett gemensamt synsätt kring den ekologiska

maten på skolan där hela verksamheten är integrerad?

I den undersökning vi gjorde kunde vi inte se ett gemensamt synsätt där hela verksamheten var integrerad kring den ekologiska maten. Till den här frågan gjorde vi en intervju med matbespisningspersonalen från den skola som vi gjort elev och lärarintervjuer på.

Vi ansåg att de skulle kunna ha en bra uppfattning om hur situationen ser ut på skolan. Vår motivering till frågeställningen hade lite olika infallssvinklar. Vi var intresserade av att veta vilket intresse den övriga verksamheten hade på den ekologiska maten samt att vi skulle kunna dra slutsatser mot vår enkät. Enkäten gav oss en bild av hur konsumtionsvanorna kring livsmedel såg ut bland hushållen, vilket gav oss ett underlag för analysen av elevernas intresse för den mat som serveras i matbespisningen.

Personalen i matbespisningen berättade att intresset för deras arbete är svagt bland den övriga personalen på skolan vilket de tyckte var synd då de själva hade ett brinnande intresse för deras ekologiska mat. Deras förklaring var att de inte trodde att den övriga

personalen hade så mycket kunskap om vad som serveras i skolan vilket förklarar en del varför inte det finns ett bättre kollektivt synsätt i verksamheten.

Matbespisningspersonalen berättade att de idag serverar ungefär tjugo procent KRAV märkt och ekologisk mat vilket de menar skulle kunna öka till betydligt högre procenthalt om verksamheten varit mer integrerad i ett kollektivt synsätt där skolan profilerat sig som en hållbar miljöskola med en ekologisk profil.