Resultatbeskrivning av enkäter till hushåll

När vi skulle påbörja vårt examensarbete så ville vi skapa oss en generell uppfattning om hur ett typiskt hushåll i Malmö regionen handlar och konsumerar ekologiskt- och KRAV märkt mat. Resultatet från våra enkäter skulle ge oss ett underlag till våra uppföljande intervjuer.

Bland våra intervjufrågor fanns frågan om vad ekologiskt odlat innebär. Utifrån de svaren har vi kunnat dra slutsatser om likheten mellan elevers kunskaper rörande ämnet och hushållens konsumtion av ekologiska och KRAV märkta livsmedel.

Vi skickade ett ungefär 60 stycken enkäter på två olika skolor, en i Lund och en i Svedala. Av dessa fick vi 30 svar tillbaka. Våra enkäter skickades hem med elever till deras hushåll under vår sista verksamhetsförlagda tid hösten 2005. Vi anser att en av

anledningarna till att vi endast fick in hälften av enkäterna tillbaka kan vara att de just skickades hem med elever som kanske slarvade bort dem eller att deras föräldrar inte hade tid med att fylla in en enkät.

Ett av våra syften med enkäten var att få en bakgrundsbild om hur konsumtionsmönstren av livsmedel i ett vanligt hushåll ser ut vilket framgick ganska tydligt. Det ska kanske tilläggas att de som svarat på enkäterna bor i typiska medelklassområden vilket har uteslutit en stor del låginkomsthushåll. Hade vi till exempel gjort enkäterna i några av Malmös stadsdelar där inkomsterna är lägre än i de kommuner vi gjort våra enkäter i så tror vi att en annan bild hade framträtt.

Innan vi kommenterar svaren från enkäterna ger vi först en kort statistik:

Frågor Oftast Ibland Sällan Aldrig

Handlar ni i ert hushåll livsmedel som är KRAV märkta eller ekologiska?

14 % 52 % 31 % 3%

Hur ofta kontrollerar ni från vilket land era livsmedel är producerade?

45 % 41 % 7 % 6 %

Hur ofta är priset den största och avgörande faktorn för er då ni handlar livsmedel?

31 % 45 % 20 % 4 %

Hur ofta tänker ni på vad ert val av livsmedel betyder för miljön när ni handlar

21 % 52 % 21 % 6 %

Av tabellen ovan kan vi urskilja att de hushåll vi undersökt är ganska medvetet om vilka produkter de handlar men också att priset spelar roll för vad de handlar.

Frågan som rör KRAV märkta och ekologiska livsmedel kan ha olika faktorer för dess resultat, det kan till exempel vara vilket utbud som finns i hushållets lokala affär eller av andra anledningar som det aktuella intresset för produkterna, vilket inte framgår i enkäterna.

Trots att vi hade fyra svarsalternativ så går ändå en medelväg att urskilja vilket i detta fall är ”ibland” svaret. Det som verkar ha störst betydelse för de hushåll som svarat är att de

är väldigt måna om från vilket land deras livsmedel är producerade och då antar vi att det är svenskproducerade varor. Enkäten innehöll en del frågor som krävde skriftliga kommentarer. Dessa var till för att göra enkäten bredare från att bara vara såkallade ”fylla i frågor”. Bland dessa svar upptäckte vi något intressant. Många av de som svarat att de sällan köper KRAV märkta eller ekologiska livsmedel skrev ändå väldigt engagerade svar. Frågorna vi ställde var:

- I vilken butik gör ni de flesta av era livsmedelsinköp? Varför gör ni de flesta inköpen i just den butiken?

- Ställer ni krav på er butik där ni handlar? Vad kan det vara för krav och hur framför ni dom?

Svaren kunde se ut som följande:

” Vi handlar på COOP i byn där vi bor för att det ligger nära och där är små köer och där är oftast rent och snyggt. De har även väldeklarerade varor.”

”Vi ställer krav på bra sortiment, och säger till om vi saknar något i affären. Vi ställer även krav på kvalitet och hållbarhet i datum. Vi kommenterar även då vi hittar vi hittar gamla varor i butiken”

Bland de här svaren kan vi se att den lokala handeln har stor betydelse för vart de handlar samt att de ställer höga krav på butikens sortiment. Vi tror att detta är vanligt bland kranskommunernas handel eftersom butikerna är väldigt beroende av sin lokala kundkrets än butikerna i storstaden. Trots att de som svarat ställer höga krav så finns det ändå många som inte köper KRAV märkta och ekologiska livsmedel.

Enkätens sista fråga berörde svenskt jordbruk vilket vi belyste genom ett exempel med hur galna ko-sjukan påverkade livsmedelsinköpen och synen på svenskt jordbruk i hushållet. Vi fick en hel del engagerade svar vilket kunde se ut som följande:

”Vi handlade inte nötkött från utlandet. Vi handlar inte mycket nötkött med tanke på att det går åt sådana otroliga mängder spannmål för nötproduktionen. Detta leder till en miljöpåverkan dels genom att åkermark utökas och värdefull natur försvinner samt att produktionsförbättringarna leder till övergödningen. Vi äter för mycket kött och för lite grönt”

Detta välengagerade citat beskriver ett av hushållens bild om vad de tycker om svenskt jordbruk. Hushållen som svarat på enkäten verkar ha en klar syn på hur dagens jordbruk ser ut men hur de fått den här kunskapen kan vi inte direkt svara på. Frågan vi ställer oss utifrån enkäten är varför intresset för KRAV märkta och ekologiska livsmedel inte är större då engagemanget för svenskproducerade livsmedel är stort? Ett av svar vi kan ge utifrån enkäten är att priset spelar ganska stor roll för de konsumenter som svarat. Detta resonemang känns ganska adekvat då KRAV märkta och ekologiska livsmedel har ett högre pris än ordinära. Intresset bland hushållen för dessa livsmedel kan även vara en bidragande faktor till elevernas intresse och kunskap om dem. Det resonemang använde vi i analysen av elevintervjuerna.