Förslag på ämnesintegrerad undervisning

Scenariot för den ämnesintegrerade undervisningen skulle kunna vara utformat som ett problem eleverna blev ställda inför vilket som exempel skulle kunna vara följande:

Det verkar som om maten på de svenska matborden inte får det fokus det borde ha idag. Det är ju faktiskt du som matkonsument som kan sätta krav på hur du vill ha din mat samt hur den ska vara framställd och transporterad. Är du som konsument omedveten om situationen eller ignorerar du problemen? Spelar det någon roll för dig vart din mat kommer ifrån och hur mycket avgör priset?

I Sydsvenskan kunde man under hösten läsa om den tyska lågprisvarukedjan Lidl som ökade sina butiker i Sverige med 750 procent förra året.38 _{Lidl är ju inte direkt känt för att}

sälja så mycket svenska produkter utan då tyska eller från övriga världen. Svenskproducerade varor är för dyra för Lidl vilket leder till import av billiga produkter från utlandet. Importvarorna går i långväga transporter och har inte samma krav som svenska varor har. Lågpriskedjorna blir allt vanligare i Sverige vilket leder till att lokala lanthandlare och mindre butiker får slå igen.

Sverige har i mejerihistorien alltid legat långt framme i utvecklingen. Den svenska mejerinäringen har förvisso genomgått stora förändringar på 1900- talet.39 Mejerinäringen har som de svenska bönderna fått gå från lokaldrift till stordrift för att de ska ha förblivit konkurrenskraftiga då världen globaliserats. Den svenska mjölken är nog

38 _{Sydsvenska dagbladet del A 24 augusti, 2005}

39 _{Kompendium om svenskt näringsliv – 2 ”Fact sheets about Sweden” publicerad av Svenska institutet}

fortfarande ganska nationellt betingad och de flesta kommer nog fortfarande att välja svenskproducerad mjölk.

Den är så god att mer än varannan västsvensk skulle sluta dricka mjölk om den inte var svenskproducerad. Det visar Svensk Mjölks kobarometer som har tagit tempen på svenskarnas relation till kor, mjölk och livet på landet.40

Mjölken är i sin tur kopplad till de svenska bönderna. Ett konkret objekt att undersöka skulle vara matbespisningen på skolan. I vår undersökning så har vi tittat på skolor där ekologisk mat finns representerad vilket skulle kunna vara ett positivt inslag i ett elevarbete.

Eleverna skulle kunna göra en undersökning om var skolan köper sin mat. Är det svenska producenter som producerat maten. Vilka frågor som elever skulle vilja ställa kan vara svåra för oss att förutsäga men resultaten vi skulle vilja få ut av temaarbetet är en beskrivning av hur till exempel förhållandena för skånskt jordbruk förändrats över tid. Har de blivit färre eller fler? Har arbetskraften ökat eller minskat? Hur fungerar de ekologiska alternativen? Vilken koppling har de ekologiska jordbruksmetoderna till det historiska jordbruket? Till de senare nämnda frågeställningarna skulle Kulturens Östarp fungera som ett utmärkt alternativ för studier av ett svenskt historisk jordbruk med anor från 1812.

Här finns ett levande museum med hästdrivet jordbruk, ett rikt odlingslandskap med kulturhistoriskt intressanta byggnader och biologisk mångfald i växter och djur. Med sina två gårdar, Gamlegård från 1812 och Alrik Jönssons gård från 1907, utgör Östarp en unik anläggning. Gårdarna ligger på ursprunglig plats med tillhörande ängsmark, betesmark och odlad mark. Du kan se odlingar som sköts med häst och hästdrivna redskap, djur av äldre lantraser som förr fanns i lantbruket. Arbetshästarna är Nordsvensk häst och ardenner. Korna är Vänekor och SLB (svensk låglandsboskap). Dessutom finns bl.a. Göingegetter, klövsjöryafår, Linderödssvin, Myskankor, Skånegås, Åsbohöns och Blommehöns.41

40 _{http://www.svenskmjolk.se/press/IE/Pressmeddelande.asp?ID=611 16 december, 2005} 41 _{http://www.kulturen.com/ 2005-12-16}

För de naturvetenskapliga ämnena finns också en rad olika frågeställningar att arbeta med. I elevernas arbete med jordbrukskultur kommer de att möta handelsgödseln och besprutningens utbredning i jordbruket under 1900- talet.

Problematiken med förbränning av fossila bränslen kan analyseras utifrån transportsystemen som fraktar livsmedel jorden runt för att hamna på våra matbord. Ett konkret exempel gällande handelsgödselns effekter skulle kunna vara att utgå ifrån näringsämneshypotesen vilket i sig är ämnesövergripande för både historia och naturvetenskap.

After 1960, new settlement and cultivation of former steppe and temperate forest lands – one of the great trends of modern history – ceast. But humankind acquired two more cards to play in it’s struggle to feed itself. Irrigation beyond the immedieate confines of riverbeds and chemical fertilizer raised crop yields abruptly, shattering the old equations and between population and cropland.42

Människan är den varelse som aktivt påverkat landskapet genom hela dess existens. Den ökade resursanvändningen som människan utvecklat över tid har använts för att tillfredställa hennes behov av mat, kläder, bränsle och bostäder m.m. Genom människans historia har olika tekniker använts för att tillgodose dessa behov. Mat har alltid varit en begränsad resurs för människan, vilket har haft olika effekter för landskapet där födan framställts ifrån. För produktionen av mat har tre olika faktorer stor betydelse för dess framställning: vatten, energi och mineralnäringsämnen. Vatten och sol har inte setts som några större hinder för vårt land det är tillgången på näringsämnen som begränsat vår produktionsförmåga att framställa mat. Det är främst ämnen som kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) som är viktiga för ekosystemets produktionsförmåga vilket till stor del styr människans matproduktion.43

Människan är den varelse som med hjälp av olika tekniker haft möjligheten att styra över tillförseln av dessa näringsämnen i sin matproduktion. Eftersom människan effektiviserat

42 _{Mcneill, John Something new under the sun a environmental history of the twentieth century Penguin}

books 2001 s. 214 – 216

sin matproduktion med hjälp av tillförsel av bland annat näringsämnen kan näringsämneshypotesen användas för att se när fler människor övergår från att endast vara sysselsatt av matproduktion. Det går att jämföra med dagens situation där en minimal del av befolkningen är mat producerande människor.

När befolkningen ökat sätter det spår i landskapet då områden exploateras i större utsträckning för att ge plats åt bostäder och odlingsmark. Vi tror att det kan vara intressant att använda näringsämneshypotesen då man vill undersöka hur de olika gödslingsteknikerna format landskapet. Allt från det slösaktiga röjgödslingsjordbruket där odlingsmarken inte kunde användas en längre tid till de fasta jordbrukarna som först gödslar med hjälp av boskap och sedan med konstgödsel.44

Att använda näringsämneshypotesen för att undersöka dessa gödseljordbruk ger en bra utgångspunkt för till exempel miljöanalyser av dagens hot mot övergödning i landskapet. Den kan även användas för framtida spekulationer om hur landskapet kommer att förändras med en ökad övergödning. Eftersom näringshypotesen framhåller många naturvetenskapliga faktorer kan det kemiska kretsloppet i naturen analyseras för att se vilken påverkan människans konstgödsling har haft på landskapet.

Vi har försökt göra en liten presentation av hur ett tvärvetenskapligt projekt skulle kunna se ut då historie- och naturvetenskapsundervisningen integreras. Temaarbetets utgångspunkt mot vilken sorts mat vi äter kan underlätta en del av strukturen för vilka resultat man vill få fram. Det är tänkt att temaarbetet som utgår ifrån det lokala perspektivet ska kunna hjälpa eleverna att förstå det globala. Transporterna av mat har sitt fossila bränsleberoende som i sin tur är ett debattämne för till exempel växthuseffekten.