Resultatbeskrivning av lärarintervjuer

Vår huvudfrågeställning för det här arbetet var att se om ekologiskt jordbruk och ekologisk mat tas upp i historieundervisningen därför valde vi att intervjua två historielärare. Det är oftast svårt att få tag i lärare som har tid till att ställa upp på intervjuer vilket ledde till att vi fick ta två som arbetade på samma skola. Vi utgick från samma skola som några av elevintervjuerna vilket var Klågerupskolan. Inför intervjuerna av historielärarna gjorde vi en modifierad variant av de frågor som vi ställt till eleverna. Vi ansåg att frågorna skulle vara så lika varandra som möjligt men av naturliga skäl så fick en del förändras för att även passa vår frågeställning.

I boken Examensarbetet i lärarutbildningen diskuteras ett problem som vi ställdes inför. När en lärare intervjuas så är det lätt att situationen blir den att läraren intar en roll som

undervisare till den person som intervjuar vilket vi kände vid vår intervju.47 _{De lärare vi}

intervjuade kände det nog som om vi ställde dem och deras undervisningsinnehåll mot väggen vilket inte alls var vår intention. Detta försökte vi avvärja genom att hålla lättsam och trevlig ton under intervjuerna.

Frågorna vi ställde var:

- Vet du om du får någon ekologiskt odlad mat i skolan?

- Vet du vad ekologiskt odlad mat innebär?

- Varför du tror att det serveras ekologiskt odlad mat på din skola?

- Hur uppfattar du att svensk jordbrukskultur och historia tas upp i din undervisning? Får i sådana fall ekologiskt jordbruk något fokus i det avsnittet? Är det i sådana fall lokalt anknutet?

- Vilka undervisningsmöjligheter finns det med att undervisa om jordbrukskultur med en lokal anknytning?

- Kan du ge några exempel på likheter mellan det gamla svenska jordbruket och dagens ekologiska jordbruk?

Lärarna som vi intervjuade hade i de första tre frågorna liknande svar som de elever vi intervjuat. Lärarna visste mycket väl att mjölken i dess skolbespisning var ekologisk men vad som mer fanns kunde de inte svara på. Det var som eleverna påpekade att den andra maten inte har någon märkning på sina paket som det står KRAV märkt eller ekologisk på.

Lärarna säger att när man odlar ekologiskt så sker det enligt vissa principer som riksdag och regering har satt upp. De säger även det ska vara producerat nära konsumenten och att hönsen ska få ströva fritt utomhus. Trots att kunskaperna hos lärarna är ganska vaga på den här punkten förstår vi på ett ungefär vad de menar med att regering och riksdag skulle ha vissa principer fastställda om vad ekologiskt odlat innebär vilket inte stämmer i verkligheten men vi tror att de blandat ihop regeringens mål om att Sveriges

47 _{Johansson, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetoder och}

jordbruksareal ska vara till tjugo procent ekologiskt brukat.48

Varför det serverades ekologisk mat i skolan var att kommunen skulle ha bestämt vissa regler för vilken mat som ska serveras. Att det även var en bra reklam för skolan togs också upp. I diskussionen kring den här frågan så dök även resonemanget kring om den ekologiska maten skulle vara hälsosammare än annan vanlig mat vilket lärarna inte trodde vara fallet men som många elever faktiskt tog upp som ett argument.

I Sydsvenskan den 23 december 2005 fanns nya resultat från forskare vid Lunds Universitet om att de som äter ekologisk mat har betydligt mindre bekämpningsmedel i sin urin än de som äter vanlig mat vilket stärker elevernas resonemang.49

Hur stor betydelse lokalhistoria får i historieundervisningen blir tydlig i följande fråga då lärarna svarar att svensk jordbrukskultur inte får så mycket fokus mer än skiftesreformerna och mekaniseringen vid industriella revolutionen. Kopplingen till dagens situation finns inte i deras historieundervisning utan i ämnet geografi, där använder de problemfrågeställningen med det globala och lokala perspektivet som tas upp i form av transportmekanismerna i världen där varor transporteras Jorden runt. Lärarna tappar här lite fokus från vår frågeställning då de nog känner att de inte har riktigt koll på ämnet. Det lokala perspektivet uppmärksammades knappt i historieundervisningen. Trots att det lokala perspektivet inte tas upp i historieundervisningen ser de ändå att det finns vissa möjligheter med lokalhistoria då de menar att det finns mycket kultur bevarat i Svedala Kommun som till exempel Torup med dess statarmuseum. Här är det tydligt att historielärarna här inte har samma didaktiska historieutbildning som vad vi har då begreppen lokalhistoria och miljöhistoria inte finns förankrat. Detta kanske förklarar varför de inte ser möjligheten att integrera det ekologiska jordbruket och den ekologiska maten som serveras i skolan till historieundervisningen.

48_{http://www.krav.se/ArticlePages/200408/25/20040825124537_public417/20040825124537_public417.db}

p.asp

Likheterna mellan dagens ekologiska jordbruk och det äldre svenska jordbruket är enligt lärarna att produktionen sker på en lokal nivå och utifrån ett miljöanpassat sätt. Storskaligheten och företagsdriften som finns i dagens jordbruk är enligt lärarna det som skiljer mot det ekologiska jordbruket men som även inte fanns förr i det vanliga svenska jordbruket. De tar även upp en diskussion om synsättet på djurhållning där det ekologiska jordbruket behandlar sina djur på ett mer värdigt sätt än stordriftsbonden. Lärarna lyfte aldrig upp att dagens ekologiska jordbruk och det äldre svenska jordbruket inte använde konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel vilket våra elever påpekade.