Avslutande diskussion

Som det har framgått tidigare av den empiriska analysen kan vi acceptera fyra av våra hypoteser gällande den beroende variabeln position. Dessa är nya klienter, övertidsarbete , erfarenhet och revisionsbyråns storlek, och innebär således att vi med stöd av vår studie kan

fastställa att revisorns uppnådda position påverkas av revisorns förmåga att knyta nya klienter till byrån, revisorns övertidsarbete, revisorns erfarenhet och storleken på den byrå varvid revisorn är anställd vid. Dock kan vi endast acceptera hypoteserna gällande nya klienter och erfarenhet till viss del. De två förstnämnda variablerna, nya klienter och övertidsarbete, grundar sig i den teori som säger att de revisorer som bidrar till revisionsbyråns välfärd kommer att belönas. Trots att vi inte kan påvisa något samband mellan lönsamhet och uppnådd position kan vi ändå anta att lönsamhetskravet uppfylls till viss del. Detta beror på att både nya klienter och övertidsarbete indirekt bidrar till ett positivt resultat för byrån eftersom revisionsbyråns resultat ökar till följd av att revisorn knyter nya klienter till byrån och till följd av att denne underhåller en god relation till sina klienter med hjälp av övertidsarbete. Trots att vi anser att våra resultat är tillförlitliga kan det vara så att vissa av de hypoteser som vi har utformat inte förkastas i liknande undersökningar. Då vår studie baserar sig på en enkätundersökning kan det vara så att de hypoteser som accepteras gör detta till följd av att de oberoende variablerna är lätta att uppskatta. Nya klienter och övertidsarbete är exempelvis två väldigt konkreta variabler som kan besvaras med exakta siffror. Även den tredje och fjärde hypotesen, som rör revisionsbyråns storlek och erfarenhet, är lätt att uppskatta. Det innebär att de variabler som accepterar våra hypoteser är tydliga och lättförståeliga för revisorn, vilket innebär att dessa ger ett riktigt resultat till skillnad från exempelvis familjesituation. Genom att genomföra en mer genomgående och mer omfattande studie kan det vara så att även övriga hypoteser accepteras.

Som tidigare nämnt har vi dock inte kunnat acceptera någon av de hypoteser som utformats för revisorns identitet. Anledningen till detta har diskuterats flitigt i identitetsavsnittets analysdel. När det gäller samvariationens resultat har vi kunnat acceptera en hypotes, vilket innebär att vår studie är utmärkande på så sätt att vi har funnit en tidigare ostuderad samvariation mellan revisorns identitet och position. Då detta ämne, i den utsträckning vi vet, inte tidigare har studerats kan vi fastställa att vi har funnit en koppling mellan revisorns identitet och position. Dock vet vi inte något om hur denna koppling ser ut mer än att identifiering med professionen är negativt relaterat till uppnådd position. För att kunna komma fram till denna slutsats har vi studerat revisorns identitet, vilket bidrar till revisorns relationer. Då det har visat sig att revisorns relationer påverkar dennes uppnådda position har vi på detta sätt funnit en samvariation mellan revisorns identitet och position.

6. Slutsats

I följande kapitel kommer våra slutsatser från tidigare teori och analys att presenteras. Dessa slutsatser säger bland annat att vi har funnit ett antal faktorer som påverkar position, att vi inte har funnit några faktorer som påverkar identitet och att vi kan finna en viss samvariation mellan identitet och position. Till sist kommer vi att presentera ett avsnitt på förslag till fortsatt forskning.

6.1 Slutsatser

Syftet med denna studie har varit att identifiera de faktorer som påverkar revisorns position och identitet, samt hur revisorns identitet och position samvarierar. Vi har genom vår studie kunnat fastställa att övertidsarbete, nya klienter, erfarenhet och revisionsbyråns storlek är faktorer som påverkar revisorns position. Däremot har vi inte kunnat finna någon faktor som påverkar revisorns identitet. Vi lyckades dock finna en tidigare ostuderad samvariation mellan revisorns identitet och position. Denna säger att revisorns identifiering med professionen är negativt relaterad till revisorns position.

Det som har framkommit i studien av revisorns position är att övertidsarbete och nya klienter är något som gör att revisorerna uppnår position. Om revisorn engagerar sig i sitt arbete, och därmed arbetar övertid, kommer det att skapa incitament för att revisorns ska uppnå position och på så sätt göra karriär. Genom att revisorn knyter nya klienter till revisionsbyrån kommer denne att bidra med god lönsamhet för revisionsbyrån, vilket enligt Ibarra (1992) är en av de största anledningarna till att revisorn belönas av den egna revisionsbyrån och därmed uppnår position. Detta innebär att revisorer som arbetar övertid i stor utsträckning och som knyter nya klienter till revisionsbyrån belönas för detta (Öhman, 2004). Även revisionsbyråns storlek har betydelse för vilken position revisorn uppnår. Detta kan enligt Collin et al (2007) förklaras genom att det i större revisionsbyråer finns flera hierarkiska nivåer, vilket sänder signaler till revisorn om att denne kan uppnå olika positioner och på så sätt göra karriär. Revisorn kommer då öka motivationen till att göra karriär och uppnå dessa positioner. Även konkurrensen ökar i större byråer, vilket kan öka motivationen till att göra karriär ytterligare.

Till sist har även revisorns erfarenhet visat sig till viss del vara betydande för uppnådd position.

Vi kan dock i vår studie inte fastställa några faktorer som påverkar revisorns identitet. Detta tros bero på att de påståenden som ska mäta identitet inte är särskilt välutformade. Trots att vi har inspirerats av Bamber & Iyer (2007), Elg & Jonnergård (2011) och Hulaj & Nilsson (2012) kunde vi inte få ett tillräckligt användbart resultat av vår studie. Detta kan vara förklaringen till att tidigare studier så som Bamber & Iyer (2007) endast använder sig av två identiteter, nämligen identifiering med klientföretaget och professionen. Lösningen på vårt problem gällande identitet kan alltså vara att endast använda sig av identifiering med klientföretaget och med professionen.

Det sista positiva resultatet som framkom i vår studie gäller samvariationen mellan revisorns identitet och position. Denna samvariation säger att identifiering med professionen är negativt relaterat till revisorns position. Detta kan enligt tidigare teorier rörande revisorns relationer att förklaras av att de revisorer som fokuserar på professionens normer och regler samt att utföra ett gott arbete inte kommer att bidra lika mycket till revisionsbyråns lönsamhet, vilket innebär att revisorn inte heller kommer att belönas med högre positioner. Detta eftersom professionens tidigare starka roll har kommit att försvagas till följd av att samhället tar för givet att revisorn ska följa professionens bestämmelser. (Grey, 1998) Revisorn kan därmed inte använda följandet professionens föreskrifter som skäl till att uppnå position, eftersom alla revisorer antas anamma dessa.