Revisionsbyrån Storlek

Större revisionsbyråer har större möjligt att behålla sitt oberoende till sina klienter då de inte är lika beroende av enskilda klienter så som de lite mindre revisionsbyråerna är. För de stora byråerna är det inte av lika stor vikt att skapa en stark relation till sina klienter för att behålla dessa, då en förlust av en klient inte kommer att påverka den stora byrån i lika stor utsträckning som en liten byrå. En mindre byrå har ett mindre antal klienter och har därmed inte råd att förlora dessa så som de större byråerna kanske kan. (Nasser et al, 2006) Det är även lättare för en större byrå att hävda sig mot sin klient om det uppstår oenigheter eller om en fråga inte går att lösa, och kan därmed säga ifrån sig från uppdraget (Johnson et al, 2002). Svanström (2008) menar också att tidigare forskning på området säger att revisorer på stora byråer håller sig oberoende i allt större utsträckning.

En annan aspekt i de större revisionsbyråerna är att de ofta har mer gemenskapsbildade träffar och kickoffer. En ny revisor blir tilldelad en fadder och får gå på möten gällande byråns stadgar och värderingar. Innan en ny revisor påbörjar sin anställning brukar den delta i kickoffer och lära känna övrig personal. Då denna gemenskap är en viktig del i de större byråerna tenderar revisorer att identifiera sig mest med sin egen byrå. Om revisorn känner sig välkommen och att den är en del av företaget finns det en större chans att den kommer att agera efter byråns bästa i uppkomna situationer i stället för att känna en identifiering med klientföretaget. (Anderson-Gough et al, 2001; Mueller et al, 2011) De revisorer som börjar på en lite mindre byrå kan antingen komma att få större gemenskap till de få som arbetar i samma byrå eller kan de komma att identifiera sig mer med sina klienter då de inte socialiserats in på samma sätt i sin egen byrå som fallet är i de större byråerna. Anderson- Gough et al (2001) och Mueller et al (2011) menar att dessa aktiviteter i form av kickoffer och afterwork är viktiga för socialiseringen inom byrån och revisorerna kommer att känna mer gemenskap och tillhörighet i samband med dessa aktiviteter.

H13: Storlek på revisionsbyrå är positivt relaterat till identifiering med revisionsbyrån.

Stadsstorlek

Det är troligt att en revisors arbete påverkas av vart den i landet verkar. I en storstad är revisorn mer anonym och okänd än vad de är i en liten stad. I en lite mindre stad är det mer troligt att revisorn personligen känner klienterna då befolkningsantalet är lägre. Denna personliga relation kan komma att påverka revisorns identitet. Den kan till exempel vara så att

revisorn inte är lika objektiv när det gäller vänner, och därmed inte granskar det lika kritiskt som en revisor bör göra. I en studie av Johannisson & Gustafsson (1984) har småföretag i Gnosjöregionen undersökts, 94 procent av de tillfrågade småföretagarna svarade att de hade en personlig relation till revisorn snarare än en strikt och professionell (Svanström, 2008). I en storstad så är det alltså lättare att hålla sin relation till klienten mer professionell då de inte sedan tidigare har en personlig relation. Revisorer i större städer har också fler klienter och uppdrag och arbetar inte lika tätt intill samma klient under lika långa perioder som revisorer i mindre städer. En revisor som arbetar i en mindre stad är mer beroende av sina klienter och anser det viktigare att ha en god relation till dem. Detta tillsammans med det faktum att det är troligare att de redan sedan innan har en personlig relation gör att revisorn identifierar sig med klientföretaget i större i utsträckning i mindre städer.

H14: Anställning i en mindre stad är positivt relaterat till identifiering med klientföretaget.

Sammanfattningsvis är stödet som revisorn får från revisionsbyrån avgörande för i vilken utsträckning revisorn kommer att identifiera sig med sin egen byrå. Om revisorn upplever att gemenskapen är bra på företaget och den känner en tillhörighet är det större chans att revisorn identifierar sig med sin byrå. Verksamhetsområdet är också avgörande då revisorer i mindre städer tenderar att identifiera sig mer med klienterna då de har färre klienter och en mer tätare och personlig relation.

3.3.4 Demografi Kön

Det finns både likheter och skillnader mellan män och kvinnor. Att studera dessa skillnader kan bidra till att förklara utifrån en genusaspekt om deras identifiering ser annorlunda ut (Halpern, 2000). I tidigare litteratur har det fokuserats på könsskillnader gällande beteende, kunskap, ledarskap och beslutsfattande (Ittonenn et al, 2010). Skillnaden mellan män och kvinnor kan förutom ett medfött sätt komma att förklaras av att varje part har olika socialiseringsmönster. De beteenden som har kommit att studeras har till exempel varit personlighetsdrag och akademiska prestationer. (Magnusson & Marecek, 2010). Det förekommer dock ingen skillnad i utbildning mellan kvinnliga och manliga revisorer, alla

måste genomgå samma akademiska utbildning och samma certifieringsprocess. Detta kan alltså inte användas för att förklara skillnader i bedömningsprocesser. (Gold et al, 2009)

Mueller et al (2011) finner i en undersökning som utförts i Australien att kvinnor i större utsträckning än män prioriterade sina professionella arbetsuppgifter. Kvinnornas mål var mer i linje med de professionella värderingar och att utföra ett bra arbete. Drejhammar (2001) finner i sin utförda studie i Sverige att kvinnliga revisorer oftast lämnas med arbetsuppgifterna på kontoret medan det är männen som är ansvariga för revisionsuppdraget och för kontakten med klienten. Det framkommer också att klienten oftast föredrar att en manlig revisor reviderar företaget (Anderson-Gough et al, 2001; Jonnergård & Stafsudd, 2009; Mueller et al, 2011) Tidigare forskning har visat att kvinnor har svårare att bygga upp ett förtroende i branschen och har därför svårare att skapa en social relation till klienter, speciellt till en man. En manlig revisor skapar mer sociala nätverk med sina klienter och har inte samma strikta och korrekta synsätt som de kvinnliga revisorerna. Kvinnor uppfattas som mer noggranna, lyhörda, ansvarstagande och ödmjuka, medan männen anses vara mer riskbenägna och bättre på att sälja. (Jonnergård & Stafsudd, 2009) Detta gör att männen kommer att bilda en mer personlig relation med klienterna och identifiera sig mer med dem, medan kvinnorna kommer att identifiera sig mer med professionen.

H15: Att vara man är positivt relaterat till identifiering med klientföretaget. H16: Att vara kvinna är positivt relaterat till identifiering med professionen.

Familjesituation

En revisor som är ensamstående kommer att vara mer flexibel än en revisor som har en partner. Enligt McNair (1986) förändras individens sätt att förvalta tiden när den ingår i ett äktenskap. Detta kan komma att påverkar vad revisorn kommer att identifiera sig med. En revisor som är ensamstående kommer att vara mer fokuserad på att göra karriär och kommer att inrikta sig mest på att skapa god lönsamhet till revisionsbyrån vilket kommer att betyda att den försöker skapa goda klientrelationer för att lyckas. Det finns då en risk att det skapas en identifiering med klientföretaget. Det kan däremot vara så att det sker en identifiering med revisionsbyrån för att det är den som befordrar och hjälper revisorn med karriären.

prioriteringar i livet. Individerna kommer att se sin karriär med andra ögon och lägga ner mindre tid. Detta kan innebära att revisorerna inte fokuserar på att skapa goda relationer till klienterna för att öka lönsamheten utan snarare gör sitt arbete precis i den grad som behövs och känner en starkare identifiering med revisionsbyrån. Oavsett om revisorn är en man eller kvinna kan det komma att bli att den identifierar sig mest med sin revisionsbyrå när den har en familj. Revisionsbyrån är den som förser revisorn med ett arbete och individer kan komma att bli tacksamma till sin arbetsgivare i den grad att de identifiera sig mer med byrån i stället för sin profession eller klientföretaget.

En vanlig situation i arbetslivet är att kvinnor tenderar att stanna hemma med barnen i högre utsträckning än vad männen gör (Jonnergård & Stafsudd, 2009). När de är hemma i stället för att arbeta uppkommer det en diskussion om identitet, kvinnor kan komma att se sig själv mer som mamma än som en arbetande revisor. Den viktigaste identiteten kommer inte längre bli den sociala eller arbetande, utan snarare den personliga identiteten. En individ som inte har någon familj alls är mer fokuserad på att göra karriär och ser sig mer som en arbetande revisor som sliter för att göra ett bra arbete. Denna individ kommer att arbeta övertid och lägga mer energi på arbetet och kommer därför att identifiera sig mer med sin yrkesroll.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att när en revisor har en familj förändras prioriteringarna i dennes liv och det uppstår en tacksamhet gentemot revisionsbyrån. Detta eftersom den förser revisorn med arbete och en lön att försörja familjen med.

H17: Familj är positivt relaterat till identifiering med revisionsbyrån.

Erfarenhet

En revisors uppgift att granska ett företags finansiella rapporter kan komma att blir mer korrekt om en revisor har större kunskap och mer erfarenhet. Ju längre en revisor har varit i branschen desto mer har den varit i kontakt med personlig relation och professionell relation, en revisor har kommit att bli van vid att inte bli för personlig med sina klienter. Om en revisor har genomgått certifieringsprocessen innebär det också att den har samma normer och genomgått samma utbildning som de andra i dennes profession (Elg & Jonnergård, 2009). Att en revisor har koppling till sin profession kan komma att påverka vad den kommer att identifiera sig med (Bamber & Iyer, 2007). Vid en identifiering med sin profession kommer

revisorn exempelvis att vara strikt och granskningen kommer att ske utan att ta hänsyn till klienternas åsikter. En nyutexaminerad revisor är inte van vid och vet inte riktigt ur arbetet ska utföras. Den kan dels känna stor samhörighet med sin byrå, som sin första arbetsgivare, men den kan också komma att känna mer samhörighet med klientföretaget då det är där arbetet utförs och de dagliga kontakterna sker.

Revisorer med mer erfarenhet och som har genomgått certifieringsprocessen tenderar att identifiera sig mer med sin profession. (Danos et al, 1989; Hodges & Young, 2009) En revisor med mer erfarenhet har oftast bättre arbetsprestation och de påverkas mindre av olika påtryckningar, en erfaren revisor låter sig inte påverkas av en klients åsikt lika mycket som en mindre erfaren revisor kanske skulle göra. (Bamber & Iyer, 2007) På grund av certifieringsprocessen och socialiseringen in i professionens normer och regler samt ett mångårigt arbetande i branschen kommer att leda till en identifiering med professionen.

H18: Erfarenhet är positivt relaterat till identifiering med professionen.

Sammanfattningsvis avgör en revisors identitet i vissa situationer hur de agerar och i vidare utsträckning påverkar det dennes identitet. Kvinnor tenderar att vara mer professionella och män mer sociala. Revisorns familjesituation kommer också att vara en faktor, en individ som har en familj att försörja är mer rädd om sitt arbete och är tacksam till sina arbetsgivare och identifierar sig därmed allt mer med sin klientbyrå. Även tidigare arbetslivserfarenhet har betydelse för vad revisorn identifierar sig med.