Beroende variabler

De beroende variablerna i denna studie är revisorns identitet och dess position, vilka kommer att presenteras i detta avsnitt. Dessa variabler utgör grunden i vår studie då vi vill undersöka vilka faktorer som påverkar revisorns uppnådda position och dess identitet samt hur samvariationen mellan dessa beroende variabler ser ut.

Position

För att senare kunna avgöra vilka faktorer som påverkar vilken position revisorn uppnår måste vi först fastställa vilken eller vilka positioner som revisorn innehar. För att kunna mäta revisorns position, som därmed blir en beroende variabel, har vi valt att ha med följande enkätfrågor i vår studie;

4. Är Du en godkänd revisor? 6. Är Du en auktoriserad revisor?

8. Är Du partner på den revisionsbyrå Du är anställd vid?

9. Innehar Du någon chefsbefattning på den revisionsbyrå Du är anställd vid?

Genom att få svar på dessa fyra frågor kommer vi enkelt att kunna utläsa vilken eller vilka positioner som respondenterna innehar. Genom att respondenten besvarar dessa frågor med ett ja eller nej kan vi därmed avgöra vilken position respondenten innehar och om denne innehar flera positioner inom revisionsbyrån. Det kan exempelvis vara så att respondenten både är auktoriserad och innehar en chefsbefattning, vilket visar sig genom att respondenten besvarar dessa frågor rörande uppnådd position.

I vår studie har vi valt att skapa en ny variabel för den oberoende variabeln position. Vi har valt att kategorisera de olika positionerna enligt följande; godkänd revisor = 0, auktoriserad revisor = 1, chef = 2 och partner = 3. Om en revisor innehar två titlar, till exempel att den är en auktoriserad revisor och innehar en chefsbefattning, har vi valt den högst titeln av dessa två. Genom att skapa en ny variabel för position har vi kunnat mäta de oberoende variablerna gentemot en beroende variabel. Om vi inte hade gjort på detta sätt hade varje oberoende variabel behövt testas gentemot fyra olika beroende variabler (godkänd revisor, auktoriserad revisor, chef och partner). Genom att skapa den nya variabeln kan vi istället mäta de oberoende variablerna gentemot en och samma beroende variabel. Vi är medvetna om att denna variabel är olik andra studiers beroende variabel, då dessa i regel inte brukar ha subjektiva och objektiva variabler tillsammans. Genom att skapa denna nya variabel kan vi dock få en gemensam variabel som undersöker relationen till de oberoende variabler som vi avser att undersöka i vår studie.

Position operationaliseras genom en nyutformad variabel där fråga 4, 6, 8 och 9 har använts för att skapa en variabel som kodas genom att godkänd revisor = 0, auktoriserad revisor = 1, chef = 2 och partner = 3.

Identitet

För att senare kunna avgöra vilka faktorer som påverkar revisorns identitet måste vi först fastställa vad revisorn identifierar sig med. För att kunna göra detta har vi valt att inkludera följande nio påståenden i vår enkät, där påstående 28:1, 28:3 och 28:6 ska mäta identifiering med revisionsbyrån, påstående 28:2, 28:8 och 28:10 ska mäta identifiering med klientföretaget och påstående 28:5, 28:7 och 28:9 ska mäta identifiering med professionen:

28:1. Jag umgås även privat med mina kollegor.

28:2. Jag är tillgänglig för mina klienter även när jag är ledig.

28:3. Jag deltar aktivt i de sociala aktiviteter som revisionsbyrån anordnar. 28:5. Jag tillämpar dagligen branschens normer och regler.

28:6. Jag tillämpar dagligen revisionsbyråns normer och regler.

28:7. Jag har vänt mig till professionella föreningar för information vid en yrkesfråga. 28:8. Jag umgås även socialt med mina klienter.

28:9. Jag är aktiv i professionella föreningar utanför revisionsbyrån. 28:10. När jag pratar om klienterna säger jag oftast ”vi” istället för ”de”.

När det gäller frågor om revisorns identitet anser vi det vara bättre att respondenten ska ta ställning till olika påståenden istället för att svara direkt på frågor. Detta beror på att det kan uppstå problem om vi skulle fråga vem respondenten identifierar sig med, eftersom en sådan fråga kan vara av känslig karaktär eller på grund av att respondenten själv inte vet svaret.

Vid påståendena 28:1, 28:3 och 28:6 hoppas vi få fram hur respondenten ställer sig till en identifiering med den egna revisionsbyrån. Dessa frågor berör bland annat respondentens sociala interaktioner med medarbetare och revisionsbyråns påverkan på det arbete som respondenten genomför vid revidering av sina klientföretag. Påstående 28:2, 28:8 och 28:10 ska hjälpa oss kartlägga i vilken grad respondenten identifierar sig med klientföretaget. Då det kan vara av känslig karaktär för respondenten att erkänna att denne identifierar sig med sina klienter har vi valt att använda dessa påståenden för att kunna få ett rättvist svar utan att respondenten anser påståendena vara känsliga. Dessa frågor behandlar bland annat om respondenten visar tillgänglighet gentemot sina klienter, umgås socialt med dessa och om de anser sig ha en personlig koppling med sina klienter. Genom att respondenten tar ställning till dessa påståenden hoppas vi kunna avgöra i hur stor grad denne identifierar sig med klientföretaget. Till sist kommer påstående 28:5, 28:7 och 28:9 avgöra i hur stor grad respondenten identifierar sig med professionen. Då dessa frågor berör om respondenten är aktiv i professionella föreningar och om denne använder sig av dessa vid yrkesfrågor kommer vi att kunna avgöra om respondenten har en koppling till sin profession. Med koppling avser vi här i hur stor grad respondenten identifierar sig med sin yrkesprofession vid sitt dagliga arbete.

För att underlätta vid de analyser som ska genomföras med den beroende variabeln identitet försökte vi skapa en variabel för identifiering med revisionsbyrån, en för identifiering med klientföretaget och till sist en för identifiering med professionen. För att göra detta används ett Cronbach‟s alpha-test, vilket ska visa om de olika påståendena mäter samma sak. Vi genomförde testet för respektive identitet, men resultaten visade dock inga värden på över 0,6, vilket enligt Hair et al (1998) är gränsvärdet för ett Cronbach‟s alpha-test. Vi testade därefter att endast använda två av påståendena till respektive identitet, men även här understeg

resultatet 0,6 då de värden vi fick fram för revisionsbyrån var 0,562, klientföretaget 0,495 och professionen 0,326. Vi beslutade då oss för att använda oss av samtliga påståenden som beroende variabler, alltså nio stycken, och därefter namnge dessa som modell n. De tre första påståendena mäter identifiering med revisionsbyrån, de tre mellersta påståendena mäter identifiering med klientföretaget och de tre sista påstående mäter identifiering med professionen. Dessa påståenden är ”jag umgås även privat med mina kollegor” (modell 1), ”jag deltar aktivt i de sociala aktiviteter som revisionsbyrån anordnar” (modell 2), ”jag tillämpar dagligen revisionsbyråns normer och regler” (modell 3), ”jag är tillgänglig för mina klienter även när jag är ledig” (modell 4), ”jag umgås även socialt med mina klienter” (modell 5), ”när jag pratar om klienterna säger jag oftast ‟vi‟ istället för ‟dem‟” (modell 6), ”jag tillämpar dagligen branschens normer och regler” (modell 7), ”jag har vänt mig till professionella föreningar för information vid en yrkesfråga” (modell 8) och ”jag är aktiv i professionella föreningar utanför revisionsbyrån” (modell 9). Dessa påståenden, eller modeller, kommer sedan att testas gentemot de oberoende variablerna för att kunna finna samband.

Vid utformandet av enkäten har vi använt Bamber & Iyer (2007) som inspirationskälla. De har i sin enkätundersökning utformat liknande påståenden som respondenterna ska ta ställning till när det gäller identitet. Bamber & Iyer (2007) har i sin tur inspirerats av Mael & Ashforth (1992) och Wan-Higgins et al (1998). Trots att vi har inspirerats av tre respekterade källor och studier kan vi dock inte skapa tre gemensamma indexvärden för identifiering med revisionsbyrån, identifiering med klientföretaget och för identifiering med professionen. Detta innebär att vi inte kan mäta identitet på ett lämpligt sätt i denna studie, vilket föranleder användandet av de nio påståendena som beroende variabler för identitet.