Oberoende variabler

En del av vårt syfte med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar en revisors position och identitet samt hur dessa begrepp samvarierar. Bakom revisorns uppnådda position och val av identitet finns en rad olika faktorer och val som påverkar hur positionen och identiteten kommer att se ut. Detta faktorer kommer därmed att utgöra studiens oberoende variabler. Nedanför följer en beskrivning av hur de oberoende variablerna görs mätbara i enkäten.

Revisionsbyråns krav

Lönsamhet

Revisionsbyråns krav på lönsamhet påverkar i hög grad revisorn och dess arbete, genom att klienterna tas om hand om ökar chanserna för att klienterna fortsätter att anlita revisionsbyrån. (Elg & Jonnergård, 2011) Då flera revisionsbyråer enligt Mueller et al (2011) idag erbjuder ett flertal konsulttjänster vore det därför önskvärt om revisorn sålde in dessa tjänster till revisionsbyråns klienter, och därmed ökade lönsamheten. För att kunna avgöra huruvida revisorn bidrar till revisionsbyråns lönsamhet har vi ställt följande fråga och påstående;

22. Vilken är Din genomsnittliga debiteringsgrad?

Genom att respondenten svarar på fråga 22 kommer vi att erhålla ett konkret svar över hur mycket denne arbetar aktivt med sina klienter, och därmed hur mycket lönsamhet de bidrar med till revisionsbyrån. Genom att jämföra svaret till denna fråga med vilken position revisorn innehar kommer vi därmed att kunna avgöra huruvida lönsamheten är kopplad till uppnådd position. Då bidragandet till revisionsbyråns lönsamhet är något som enligt Ibarra (1992) belönas i form av högre positioner, hoppas vi kunna avgöra om detta stämmer enligt vår studie.

Faktorn lönsamhet operationaliseras genom fråga 22, och kodas genom procentsats n.

Nya klienter

Det finns ett flertal tidigare studier som påvisar vikten av att bidra med nya klienter till byrån, och att skapa en bra relation till dessa (Grey 1998; Öhman, 2004). Revisorns förmåga att knyta nya klienter till revisionsbyrån kommer enligt Öhman (2004) belönas i stor grad. För att kunna avgöra revisorns förmåga att knyta an nya klienter till byrån har vi ställt följande fråga och påstående;

28:12. Jag är aktiv i arbetet att få in nya klienter till revisionsbyrån.

Med hjälp av påstående 28:12 kan vi mäta om respondenten anser sig vara aktiv i arbetet med att skaffa nya klienter till byrån. Om respondenten anser sig vara aktiv i arbetet med nya

klienter kan det antas att denne inser att detta är viktigt för byrån. Genom att sedan studera dessa svar med hänsyn till vilken position respondenten innehar kan vi avgöra om förmågan att ta in nya klienter till revisionsbyrån har betydelse för respondentens position.

Fråga nummer 23, ”Hur många klienter genererar Du i genomsnitt per år för revisionsbyrån?” fanns med i enkäten med syfte att använda vid operationaliseringen av nya klienter. Dock avstod vi från att använda denna fråga då det uppstod förvirring hos respondenterna. Detta eftersom vissa inte förstod frågan överhuvudtaget, medan andra angav hur många klienter de reviderar per år. Det fanns även de respondenter som förstod frågan väl, men eftersom bortfallet för denna fråga blev så pass stort valde vi att utesluta denna ur våra statistiska tester.

Faktorn nya klienter operationaliseras genom påstående 28:12, där respondenten själv tar ställning i hur stor grad detta påstående stämmer eller inte.

Övertidsarbete

En faktor som kan visa sig ha betydelse för revisorns uppnådda position är övertidsarbete. En revisor som är engagerad i sitt arbete och ofta arbetar övertid signalerar att denne är beredd att offra tid för att nå framgång inom yrket. Enligt Coffey (1994) kommer en revisor som arbetar övertid öka möjligheten för att uppnå en högre position. Även Friedman & Greenhaus (2000) påvisar vikten av att övertidsarbete då en revisor som arbetar övertid visar att denne är trogen gentemot sin revisionsbyrå. Genom att arbete övertid är revisorn tillgänglig för både revisionsbyrån och dess klienter, vilket enligt Anderson-Gough (2001) är en nödvändighet för att skapa karriär och uppnå position. För att kunna avgöra huruvida revisorn arbetar övertid, och därmed är tillgänglig för revisionsbyrån och dess klienter, har följande frågor och påståenden ställts;

24. Arbetar Du heltid eller deltid?

26. Hur många timmar arbetar Du per vecka?

Genom att först använda fråga 24, som innebär att respondenten ska svara på om denne arbetar heltid eller deltid, och väga samma denna med efterföljande fråga, fråga 26, kan vi utläsa hur mycket respondenten ska arbeta per vecka. Fråga 26 som kommer också undersöka

hur många timmar respondenten faktiskt arbetar per vecka. Vi kan alltså genom svaret på dessa två frågor avgöra om respondenten arbetar övertid i någon större utsträckning.

Faktorn övertidsarbete operationaliseras genom fråga 24 och fråga 26, vilka benämns som övertidsarbete 1 och övertidsarbete 2. Övertidsarbete 1 kategoriseras som en dikotom variabel där deltid = 0 och heltid = 1. Övertidsarbete 2 kategoriseras som en kvotvariabel där antalet timmar kodas som n.

Demografi

Ålder

Då åldern enligt Collin et al (2007) har betydelse för vilken position revisorn uppnår är det av vikt att revisorns ålder noteras. Studier har visat att unga revisorer i allt större grad tenderar att göra karriär. Detta kan bero på att dessa nyligen genomgått sin utbildning, vilket kan underlätta vid det kunskapstest som krävs för certifieringsprocessen. För att få svar på revisorns ålder har vi ställt följande fråga;

2. Vilket år är Du född?

Genom att utläsa vilket år respondenten är född kan vi med enkelhet säkerställa dennes ålder. För att underlätta vid utläsandet av de statistiska tester som genomförts valde vi dock att skapa en variabel för ålder. Detta gjordes genom att ta år 2013, vilket är gällande årtal, minus respondentens födelseår.

Faktorn ålder operationaliseras genom fråga 2, och kategoriseras som en kvotvariabel där ålder har kodats som n.

Kön

Liksom revisorn ålder har även revisorns kön en stor betydelse när det gäller uppnådd position. Tidigare studier av Collin et al (2007); Elg & Jonnergård (2009); Jonnergård & Stafsudd (2009) visar att en manlig revisor i större grad uppnår position än en kvinnlig revisor. Idag innehas endast åtta procent av de högsta positionerna i de fyra största revisionsbyråerna av kvinnor. (Collin et al, 2007) För att redogöra för om respondenten är en man eller kvinna har följande fråga ställts;

1. Är Du man eller kvinna?

Faktorn kön operationaliseras genom fråga 1, och kategoriseras som en dikotom variabel där man = 0 och kvinna = 1.

Familjesituation

Studier av Hall (1976) menar att en individ med respektive har en stabilitet i sitt liv, vilket är något som arbetsgivaren uppskattar. Individer med en stabil tillvaro kan delges ett större ansvar av arbetsgivaren, och därmed snabbare uppnå position. En faktor till att män i regel uppnår högre positioner kan vara familjesituation. Då kvinnor föder barn, och därmed i större utsträckning är föräldralediga, kommer kvinnornas arbete komma i andra hand. De kvinnliga revisorerna riskerar då att förlora relationen till sina klienter. De män som inte är föräldralediga lika länge kommer därmed inte att förlora relationen till sina klienter, vilket kan öka incitamenten för männen att uppnå önskad position. (Jonnergård & Stafsudd, 2009) För att mäta en revisors familjesituation har vi valt att ta hänsyn till revisorns civilstånd, barnsituation och dennes eventuella föräldraledighet. Detta är faktorer som kommer att påverka revisorns arbetsroll, vilket har föranlett användandet av dessa frågor. För att avgöra huruvida familjesituation har någon påverkan på uppnådd position har följande frågor ställts;

11. Vilket civilstånd har Du? (Med svarsalternativen ensamstående och respektive) 12. Har Du barn?

13. Om ja, hur många barn har Du?

15. Hur länge var Du föräldraledig efter Ditt barns födelse? Uppskatta tiden i antal månader.

Då det viktiga är om respondenten har en stabilitet i sitt liv har vi avgjort att svarsalternativen ensamstående och respektive är tillräckligt för att kunna avgöra huruvida det infinner sig en stabilitet i dennes liv. Alternativet hade varit om frågan ställts så att olika sorters relationer hade definierats, men detta hade försvårat utläsandet av enkätsvaren då det finns ett flertal olika sorters relationer som i vissa fall inte kan definieras. Genom att respondenten svarar på fråga 12 kan vi avgöra om denne har barn, och med efterföljande fråga, fråga 13, kan vi utläsa hur många barn respondenten i sådana fall har. Då den teoretiska referensramen säger att föräldraledighet har betydelse för vilken position revisorn uppnår kan vi genom svaren av

fråga 15 utläsa hur länge respondenten har varit föräldraledig. Genom att sätta samman dessa faktorer kan vi avgöra om respondentens eventuella barnafödande och/eller föräldraledighet har haft någon betydelse för uppnådd position. Genom att även ta hänsyn till vilket kön respondenten har kan vi därefter avgöra om manliga och kvinnliga revisorer påvisar någon skillnad i uppnådd position gällande faktorn familjesituation.

För att kunna avgöra respondentens barnsituation har vi valt att skapa en ny variabel där vi har vägt samman fråga 12 och fråga 13. För de respondenter som svarade nej på fråga 12 har vi i den nya variabeln tillsatt dem 0, medan antalet barn hos de som svarade ja på fråga 12 har tillskrivits det antal som de angav i fråga 13.

Faktorn familjesituation operationaliseras genom fråga 11 som berör civilstånd, fråga 12 och 13 som beror antal barn och 15 som berör föräldraledighet. Dessa frågor benämns som familjesituation 1, familjesituation 2 och familjesituation 3 i de statistiska tester som har genomförts. Familjesituation 1 kategoriseras som en dikotom variabel där ensamstående = 0 och partner = 1. Familjesituation 2 kategoriseras som en kvotvariabel och har kodats som n antal barn. Familjesituation 3 kategoriseras som en kvotvariabel och har kodats som n antal månaders föräldraledighet.

Erfarenhet

Tidigare erfarenhet inom redovisning är enligt Anawke & Greenhaus (2000) meriterande för revisorer, då erfarenhet kan komma att hjälpa revisorn att förstå den kultur som genomsyrar yrket. Med grund i detta har följande frågor ställts;

3. Vilket år började Du arbeta med revision?

16. Hur många revisionsbyråer har Du varit anställd vid?

17. Vilket år började Du arbeta på den revisionsbyrå Du är anställd vid?

Genom att respondenten svarar på fråga 3 kan vi avgöra hur länge denne arbetat som revisor. För denna fråga har vi dock valt att skapa en ny variabel, då vi är intresserade av hur många år som revisorn har arbetat med revision. Detta gjordes genom att ta nuvarande årtal, 2013, minus det årtal som respondenten angivit. Genom att få svar på fråga 16 och 17 kan vi utläsa hur många revisionsbyråer respondenten har varit anställd vid och hur länge nuvarande

anställning har pågått. Även vid fråga 17 skapade vi en ny variabel där vi tog nuvarande årtal, 2013, minus det årtal som respondenten angivit. Svaren på dessa frågor ger täckning för respondentens erfarenhet, både för tidigare och nuvarande anställningar.

Faktorn erfarenhet operationaliseras genom fråga 3, 16 och 17. Dessa benämns som erfarenhet 1, erfarenhet 2 och erfarenhet 3 i de statistiska tester som genomförts. Erfarenhet 1 kategoriseras som en kvotvariabel och kodas som n antal år. Erfarenhet 2 kategoriseras som en kvotvariabel och kodas som n antal revisionsbyråer. Erfarenhet 3 kategoriseras även denna som en kvotvariabel, och kodas som n antal år i nuvarande revisionsbyrå.

Revisionsbyråns storlek

Även revisionsbyråns storlek har enligt Elg & Jonnergård (2011) betydelse för i vilken grad revisorn uppnår position. I en större revisionsbyrå finns fler möjligheter till att göra karriär, eftersom dessa byråer i regel erbjuder fler tjänster och har större marknadsandelar. Även revisorns motivation till att göra karriär förväntas öka i takt med storleken på revisionsbyrån, eftersom karriärmöjligheterna ökar i en större byrå. Collin et al (2007) menar dock att konkurrensen är större i större revisionsbyråer relativt de mindre, vilket beror på att anställda i de stora byråerna vet med sig att de konkurrerar om samma tjänster. Vissa av dessa tjänster finns inte i de mindre byråerna, vilket innebär att konkurrensen inte heller är närvarande. För att kunna avgöra revisionsbyråns storlek har följande frågor ställts;

18. Vad heter den revisionsbyrå som Du är anställd vid?

Genom att respondenten svarar på fråga 18 kan vi avgöra om den revisionsbyrå där respondentens är anställd på anses vara en av de större byråerna eller om det är en mindre revisionsbyrå. Vi har valt att endast använda oss av denna fråga för att ta reda på revisionsbyråns storlek eftersom vi anser detta räcka. Detta eftersom att vi med hjälp av svaret på denna fråga kommer att kunna avgöra om respondenten arbetar vid en av de fyra största byråerna, the big four, eller om den arbetar vid en mindre byrå.

Faktorn revisionsbyråns storlek operationaliseras genom fråga 18. Denna variabel kategoriseras som en dikotom, och kodas som en mindre revisionsbyrå = 0 och the big four = 1.

Klientföretaget

Klientföretagets storlek

De viktigaste klienterna till en revisionsbyrå är oftast de största klienterna (Reynolds & Francis, 2000). Tidigare forskning och litteratur menar att de positiva effekterna av att ha en stor klient kommer att öka klientidentifieringen (Bamber & Iyer, 2007). Att ha ett stort företag som klient är något som är önskvärt av revisionsbyrån, vilket innebär att de förmedlar till revisorerna att det är

av betydelse att bibehålla en god relation till dessa klienter. I vår studie tror vi därför att en

revisor med ett stort klientföretag som är ett stort företag kommer att identifiera sig mer med klientföretaget. För att kunna avgöra detta ställer vi följande påståenden;

28:14. Jag reviderar generellt klientföretag som är stora.

Påstående 28:14 har utformats med syfte att undersöka om respondenten reviderar stora företag. Då detta är ett påstående kommer de inkomna svaren vara högst subjektiva, vilket vi är medvetna om. Om vi stället skulle ha ställt en fråga om hur stora respondentens klientföretag är hade det kunnat bli problematiskt då en revisor i regel reviderar ett flertal företag samtidigt. Genom att istället utforma ett påstående som efterfrågar respondentens generella klientföretag kan vi därmed ta reda på om respondenten anser sig revidera stora klientföretag. Genom att ta hänsyn till detta påstående hoppas vi kunna avgöra om klientföretagets storlek har någon betydelse för respondentens identifiering med klientföretaget. Om det finns en antydan att revisorer som generellt reviderar stora klientföretag i större utsträckning identifierar sig med klientföretaget kan vi dra slutsatsen att vår utformade hypotes kan accepteras.

Faktorn klientföretagets storlek operationaliseras genom påstående 28:14, där respondenten själv tar ställning i hur stor grad detta påstående stämmer eller inte.

Klientföretagets image

Det har tidigare framkommit att individer tenderar att identifiera sig med grupper som har en lockande bild, vilket innebär att en identifiering med en högt ansedd grupp skulle komma att öka individens egen image (Ashforth & Mael, 1989). Inom revisionsbyrån finns även konkurrens bland revisorerna om de olika klienterna, då vissa klienter har högre image och därför högre

prestige (Iyer et al, 1997). Ett klientföretags image är därför något som kommer att påverka en revisors identitet. Vi har därför valt att ha med följande påståenden:

28:16. Det är av stor vikt att jag representerar betydelsefulla klienter. 28:17. Jag föredrar att representera betydelsefulla klienter.

Dessa påståenden utformade vi därför att vi vill ta reda på hur pass viktigt respondenterna anser att klienternas image är. Påstående 24:16 utformades för att få en förståelse om respondenten tycker att det är av stor vikt att representera betydelsefulla klienter, för att se vad de anser om stora klienter. Påstående 24:17 utformades i sin tur för att se om respondenterna föredrar att revidera stora klienter framför de små. Vi hoppas med dessa påståenden att se om respondenterna anser det vara viktigt och att de föredrar att revidera dessa, eller om de inte har någon speciell preferens gentemot betydelsefulla klienter. Om man anser att ett klientföretags image är viktig kan det leda till att revisorerna arbetar mer aktivt för att bibehålla denna relation på en god nivå, vilket kan leda till att respondenten identifierar sig med klientföretaget. Vi vill även undersöka om respondentens tankar rörande klientföretagens image påverkar dess identitet. Genom att analysera respondenterna svar på dessa påståenden kan vi komma att se om det finns en antydan till att dessa respondenter i större utsträckning tenderar att identifiera sig med sina klientföretag.

Faktorn klientföretagets image operationaliseras genom påstående 24:16 som benämns som image 1, och påstående 28:17 som benämns som image 2 i de statistiska tester som genomförts. Vid dessa påståenden får respondenten själv tar ställning i hur stor grad dessa stämmer eller inte.

Uppdragslängd

Dutton et al (1994) menar att ju längre en revisor har samma revisionsuppdrag på ett klientföretag, i desto större utsträckning kommer revisorn att bli en del av företagets gemenskap och känna en tillhörighet med dess medlemmar. Tidigare forskning visar också tydligt på att längre tid på samma uppdrag påverkar identifieringen med klienten och organisationen (Bamber & Iyer, 2007;

Bazerman et al, 1997; Carey & Simnett 2006; Dutton et al, 1994). Något som vi anser vara den

om den är längre tenderar det att bli en identifiering med klientföretaget. Vi har här valt att ställa följande fråga och påstående:

28:15. Jag uppfattar uppdragsperioden hos mina klienter som lång.

På påståendefrågan får revisorn ta ställning till om den anser uppdragstiden vara lång eller inte. Denna fråga formulerades utifrån att vi vill kartlägga respondentens uppdragsperiod, och även ta reda på om respondenten själv anser denna vara lång. Med svaren på denna fråga hoppas vi kunna avgöra om revisorer med långa uppdragsperioder hos sina klientföretag ger incitament för att denne identifierar sig med klientföretaget i större utsträckning än revisorer med kortare uppdragsperioder.

Faktorn uppdragslängd operationaliseras genom påstående 28:15, där respondenten själv tar ställning i hur stor grad detta påstående stämmer eller inte.

Revisionsbyrån

Revisionsbyråns storlek

I vår studie så antar vi att revisorer som arbetar i större revisionsbyråer har bättre gemenskap och starkare identifiering till byrån. Genom tidigare forskning har det framkommit att större revisionsbyråer har en mer omfattande socialisering i företaget med form av olika aktiviteter så som kickoffer, afterwork och liknande (Anderson-Gough et al, 2001; Mueller et al, 2011). Vi har därför en hypotes om att revisorer på större revisionsbyråer tenderar att identifiera sig med sin

revisionsbyrå. För att få reda på hur avgörande revisionsbyråns storlek är har vi ställt följande

frågor;

18. Vad heter den revisionsbyrå som Du är anställd vid?

Genom att respondenten svarar på fråga 18 kan vi avgöra om den revisionsbyrå där respondentens är anställd på anses vara en av de större byråerna eller om det är en mindre revisionsbyrå. Vi har valt att endast använda oss av denna fråga för att ta reda på revisionsbyråns storlek eftersom vi anser detta räcka. Detta eftersom att vi med hjälp av svaret på denna fråga kommer att kunna avgöra om respondenten arbetar vid en av de fyra största byråerna, the big four, eller om den arbetar vid en mindre byrå.

Faktorn revisionsbyråns storlek operationaliseras genom fråga 18. Denna variabel kategoriseras som en dikotom, och kodas som en mindre revisionsbyrå = 0 och the big four = 1.

Stadsstorlek

I en studie av Johannisson & Gustafsson (1984) kom det fram att klientföretag på mindre orter har en personlig relation till sin revisor snarare än en strikt och professionell sådan. (Svanström,