Avslutande diskussion

Vår intention med denna uppsats var att utarbeta ett läromedel för lärare i religionskunskap för grundskolans senare år. Detta utifrån frågeställningarna:

- Hur kan ett religionspedagogiskt försök beskrivas och analyseras för att göras tillgängligt för andra pedagoger?

- Hur kan en undervisningsmodells kunskapsbringande effekt mätas över tid? - Vilken uppfattning hade eleverna efter det religionspedagogiska försökets

genomförande?

- Hur kan en undervisningsmodell om kristendom och livsfrågor baseras på populärmusik och estetiska uttrycksformer?

För att uppfylla kraven som finns i skolans läroplaner och kursplaner vände vi oss först till dessa. Undervisningen skall vara varierande och stimulerande och samtidigt har den i uppgift att skapa nyfikenhet och intresse. Den skall även skapa en miljö där eleverna tränas i att göra personliga ställningstaganden. Vi fann det att vi i utarbetandet av undervisningsmodellen lyckades med att göra undervisningen varierande och stort

utrymme gavs för utvecklande diskussion. Vid elevintervjuerna fick vi också bekräftat att arbetsmetoderna upplevdes som annorlunda och roliga.

Det står även skrivet att elevernas egna livsfrågor skall ges utrymme. Här brister vårt läromedel då vi av olika anledningar valde att författa en undervisningsmodell utan att först fråga eleverna. Detta berodde bland annat på det religionspedagogiska försöket gjordes på verksamhetsförlagd tid och att det således inte fanns utrymme för en annan form av upplägg. Även det faktum att undervisningsprocessen skulle vara lätt att analysera och beskriva för andra pedagoger styrde detta medvetna tillvägagångssätt. En annan anledning var troligen att vi som oerfarna lärare sökte trygghet i att ha

undervisningsmodellen som skulle följas i det religionspedagogiska försöket klar från början.

Ett av de övergripande syftena med detta examensarbete var att utveckla ett läromedel för lärare i religionskunskap. Arbetet med att utveckla undervisningsmodellen var en tidskrävande men självklar process. Vi mötte dock svårigheter när det var dags att sätta praktiken på papper. Vi testade ett flertal olika modeller och konstruktioner av analysen och undervisningsmodellen i förhoppning om att göra materialet lättillgängligt, bland annat ”Kappmodellen” och vanligt traditionellt uppsatsformat. Ett annat förslag var att

hela undervisningsmodellen skulle ligga som bilagor men detta förkastades då modellen faktiskt är genomförandets och analysens underlag och således bör läsas ihop. Det visade sig dock vara så att en undervisningsmodell inte kommer till sin rätt i en sedvanlig

uppsats. Således blev utarbetandet av en egen uppsatsstruktur en stor del av arbetsgången. Trots ett flertal diskussioner om dispositionen valde vi att lägga genomförandet och analysen före modellen. Detta kan uppfattas som en aning bakvänt och efter ytterligare reflektioner ser vi att ordningen kunde ha ändrats för att öka förståelsen av uppsatsen. Då det religionspedagogiska försöket och undervisningsmodellen gjordes redan 2003 inser vi idag att vi hade gjort några tillägg angående textmaterialet. Vi tillät oss att

strukturera upplägget grundat på läroboken, Religion och Liv 8, för att vara säkra på att få med relevant information. Frågan återstår dock vad som är relevant information.

Det religionspedagogiska försöket visade oss läromedlets kapacitet.

Undervisningsmodellen gick att följa moment för moment och höll dessutom tidsramen. Lektionerna förflöt väl och musiken verkande uppiggande och engagerande. En viss oföretagsamhet märktes dock bland eleverna vid momentet med skådespel. De krävde mycket stöd för att prestera och några använde tiden till annat. Alla lyckades dock med sina framföranden.

Vid intervjuerna som också kom att agera utvärdering av undervisningen och således läromedlet fick vi positiva rektioner. Det som fick mest bekräftelse var musiken och diskussionerna. Även charaderna föll i godo. Flera av de diskussionsämnen som behandlats nämndes av eleverna som intressanta och lärorika.

Intervjuernas främsta syfte var dock att utvärdera elevernas kunskaper. Eleverna hade till synes fått en övergripande bild av kristendomen och dess utveckling över tid. Eleverna kunde nämna kristendomens tre huvudgrenar och skillnader och likheter mellan dessa poängterades. Även Luther och Wittenberg och varför vi är protestanter hade etablerat sig. Alla de tillfrågade eleverna kunde nämna några av budorden.

Målet med undervisningsmodellen var att skapa nyfikenhet för kristendomen och livsfrågor och dess innehåll och att göra den stimulerande och så ”nära” eleverna som möjligt. Med belägg från prövningen av materialet och elevernas åsikter om denna anser vi att uppsatsen fyller sin funktion som underlag för andra pedagoger. Avslutningsvis kan således framföras att denna undervisningsmodell kan användas av alla vars avsikt är att genom musikens makt och den fria reflektionen ge kristendomsundervisningen dess ”förtrollning” åter.

6. Referenser

Alexander Pat, Min första bibel – Världens mest lästa bok återberättad för barn, Ljubljana 1990

Almén Edgar, Furenhed Ragnar & Hartman Sven G, Att undervisa om religion, livsfrågor

och etik i skolan, Norrköping 1994

Bell Judith, Introduktion till forskningsmetodik. Lund 1993

Berg Leif & Husén Lennart, Religion och liv 8 – Lärobok, Örebro 1998 Bergqvist Linda & Olofsson Linda, Bibeln i religionsundervisningen, av

grundskollärarutbildningen Ht 1995, vetenskaplig handledare Mayvor Ekberg, Högskolan i Luleå, Centrum för forskning i lärande

Bibel 2000, Glasgow 1999

Dahlgren Stellan & Florén Anders, Fråga det förflutna – En introduktion till modern

historieforskning, Lund 2005

Dahlin Bo, Om undran inför livet - Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, Lund 1998

Dryden Gordon & Vos Jeannette, Inlärningsrevolutionen: ett program för livslångt

lärande, Malmö 1994

Eklund Per & Folkebrant Urban, Pedagogican – historia, religionskunskap,

samhällskunskap, geografi, Solna 1996

Eklund Ulla & Sjöberg Ingeborg, Vad barn tänker om Gud, En innehållsanalys

av 745 uppsatser skrivna av barn i åldrarna 9-12 år. Specialarbete nr 4 inom BaLi- projektet. Högskolan för lärare i Stockholm, Institutionen för psykologi,

Stockholm 1978

Eriksson Keijo, På spaning efter livets mening: om livsfrågor och livsåskådning hos äldre

grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande, Malmö

1999

Esmark Kim & Mcguire Brian Patrick, Tusen år i Europa – Band I 1000-1300, Lund 1999 Evenshaug Odd Bjorn & Hallen Dag, Barn- och ungdomspsykologi. Lund 2001

Harrison Dick, Deus vult ּ Dieu le veut Gud vill det! – Nordiska korsfarare under

medeltiden, 2005, Uddevalla

Hartman Sven, Skrivhandledning för examensarbete och rapporter, Falun 2003 Hartman Sven G, ”Hur religionsämnet formades”, Livstolkning och värdegrund: att

Hartman Sven G. & Skogar Björn (red), Linköping 2000 Hartman Sven G, Barns tankar om livet, Stockholm 1991

Hartman Sven G, Eleverna och skolans religionsundervisning. En

Intresseundersökning på grundskolans mellanstadium (Stencil) Lärarhögskolan,

Pedagogiska institutionen, Stockholm 1971

Jönsson Rune & Liljefors Persson Bodil, Nationella utvärderingen av grundskolan 2003

(NU03) samhällsorienterade ämnen – Religionskunskap,

http://www.skolverket.se/content/1/c4/23/08/NU03Rel2Skolv.pdf

Lärarförbundet, Lärarens handbok – skollag, läroplaner, yrkesprinciper, Solna 2001 Patel Runa & Davidson Bo, Forskningsmetodikens grunder, att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund 1991 Religionslexikonet, Ljubljana 2003

Thurén Torsten, Vetenskapsteori för nybörjare, Stockholm 1991

Internetadresser:

www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id =3886&extraId=2087

http://www.skolverket.se/content/1/c4/23/08/NU03Rel2Skolv.pdf, utskrift finns hos författarna, 070312, klockan 17.11

Låttexter

Bred dina vingar, text av: Lina Sandell Berg Enter Sandman, text av: Hetfield, Ulrich, Hammett Let it be, text av: John Lennon

Like a prayer, text av: Madonna and Patrick Leonard Nan´s song, text av: Robbie Willliams

One of us, text av: Joan Osborne

Personal Jesus, text av: Martin Gore, David Gahan, Alan Wilder, Andrew Fletcher Losing my religion, text av: Michael Stipe

Tears in heaven, text av: Eric Clapton

Tryggare kan ingen vara, text av: Lina Sandell Berg

Where is the love?, text av: Will.I.AM, Justin Timberlake, Jamie Gomez, Allen Pineda, Printz Board, Michael Fratantuno, George Pajon JR, J Curtis

Where is the love?, översatt till svenska av Nina Johansson X-static process, text av: Madonna

Källmaterial