Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Where is the love?
- En undervisningsmodell i musikens tecken med fokus
på religion och livsfrågor
Where is the love?
-A Teaching Model about Religion and Existential Issues in a Spirit of Music
Jennifer Jivenå
Nina Johansson
Lärarexamen 180 poäng
Religionsvetenskap och lärande Höstterminen 2006
Examinator: Bodil Liljefors Persson
Abstract
Syftet med föreliggande examensarbete är att utveckla ett förslag på läromedel för lärare i ämnet religionskunskap i grundskolans senare år. Vi har i uppsatsen beskrivit vårt arbete utifrån ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvärdering av detta experiment redovisas och likaså undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av kristendomen och grundar sig på diskussioner utifrån populärmusik samt estetiska moment.
Vi har i litteraturöversikten fokuserat på de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i läroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning på närliggande områden. Bland annat beskrivs elevers inställning till religion och livsfrågor. Vi nämner även
undersökningar som behandlar vilka arbetssätt elever föredrar. Även fallgropar och prioriteringar när det gäller utvecklandet av en undervisningsplan presenteras. Det religionspedagogiska försöket resulterade, som nämnts ovan, i en
undervisningsmodell som kan användas i klassrummet i sin helhet eller som delar. Elevernas uppfattning om inkorporerandet av musik och konstnärliga moment i undervisningen var positiv och modellen visade sig ha en kunskapsbringande effekt. Nyckelord:
Religionsdidaktik, livsfrågor, kristendom, musik och estetiska uttrycksformer
Innehållsförteckning
1. Bakgrund
7
1.1 Inledning 7
1.2 Examensarbetets syfte och frågeställningar 8
1.3 Litteraturöversikt 8
2. Metod
21
2.1 Allmänt om undersökningsmetoder 21 2.2 Vårt val av metod 23 2.3 Undersökningens genomförande 24 2.4 Kritiska reflektioner 243. Ett religionspedagogiskt försök
27
3.1 Undervisningsmodellens genomförande och analys 27 3.2 Elevernas uppfattning om undervisningsmodellen och dess effekt 39 3.3 Diskussion och sammanfattning av det religionspedagogiska försöket 41
4. Ett läromedelsförslag
– En undervisningsmodell i musikens tecken
45
4.1 Kristendomens bakgrund 46
4.2 Katolska kyrkan 60
4.3 Ortodoxa kyrkan 68
4.4 Luther och den protestantiska kyrkan 76
5. Avslutande diskussion
85
1. Bakgrund
1.1 Inledning
Bo Dahlin skriver i sin bok om den tyske sociologen Max Webers uttalanden om hur den västerländska kulturen genomgått en rationaliseringsprocess där enbart det vetbara, fakta och information oftast tilldelas något värde. I stort sett allt mäts och tolkas natur-
vetenskapligt. Enligt Weber lever västlänningen i en ”avförtrollningens livsform”- tillvaron har mist sin förtrollning.1 Även skolans värld har influerats av detta sätt att se
och det har kommit att skapa en tradition där viss sorts kunskap, den naturvetenskapliga, objektiva kunskapen som kan mätas i skalor och diagram är den enda som räknas.
Religionsämnet har således ofta varit ett ämne för debatt i skolans och politikens värld och i gymnasieskolan har till och med ämnets vara eller icke vara diskuterats. Ämnet har fått dåligt rykte av många olika anledningar men undersökningar från gymnasieskolan visar att kritiken från eleverna ofta inte riktar sig mot religionen i sig utan mot undervisnings- metoderna och innehållet.2
Det känns som om många unga idag har tagit till sig det förnuftsmässiga tänkandet, som förknippas med västvärlden och kanske är det därför som inställningen till religionsämnet är negativ. Det verkar som om eleverna ser på religion som ett utdöende fenomen.
Vi har båda valt att utbilda oss till religionslärare på Malmö högskola. Vi minns den undervisning vi fick om kristendom i grundskolan som stel och enformig. Vi valde därför att göra en undervisningsmodell där livsfrågor och kristendomen integreras. Vi har försökt att utarbeta detta läromedelsförslag på ett annorlunda sätt för att söka belägg för
Evenshaugs påstående som nämnts ovan, det vill säga att kritiken från eleverna ofta inte riktar sig mot religionen i sig utan mot undervisningsmetoderna och innehållet. Vi har valt att använda populärmusikens makt och andra estetiska uttryck i ett försök att förtrolla eleverna. Vår förhoppning är att andra lärare skall kunna ta del av denna
undervisningsmodell i sin helhet eller delar av den. För att underlätta läsningen och förståelsen för kapitlet Det religionspedagogiska försöket, som presenteras nedan,
rekommenderas en överblick av kapitlet Ett läromedelsförslag – En undervisningsmodell i musikens tecken.
1 Dahlin Bo, Om undran inför livet- Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, 1998, sidan 12-13. 2 Evenshaug Odd Bjorn & Hallen Dag, Barn- och ungdomspsykologi, 2001, sidan 53.
1.2 Examensarbetets syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med föreliggande examensarbete är att utveckla ett förslag på läromedel för lärare i ämnet religionskunskap. Detta är baserat på ett religionspedagogiskt försök med en undervisningsmodell inom ramen för lärarutbildningens
verksamhetsförlagda tid (VFT). Avsikten med examensarbetet är således:
- att beskriva och analysera ett religionspedagogiskt försök inom ramen för lärarutbildningens verksamhetsförlagda tid,
- att undersöka undervisningsmodellens kunskapsbringande effekt samt elevers uppfattning om undervisningen,
- att konstruera och utveckla en undervisningsmodell om kristendom och
livsfrågor med inslag av populärmusik och estetiska uttrycksformer för elever i grundskolans senare år.
Vilket ledde fram till följande frågeställningar:
- Hur kan ett religionspedagogiskt försök beskrivas och analyseras för att göras tillgängligt för andra pedagoger?
- Hur kan en undervisningsmodells kunskapsbringande effekt mätas över tid? - Vilken uppfattning hade eleverna om undervisningen efter det
religionspedagogiska försökets genomförande och i vilken utsträckning kunde de återberätta undervisningens innehåll?
- Hur kan en undervisningsmodell om kristendom och livsfrågor baseras på populärmusik och estetiska uttrycksformer?
1.3 Litteraturöversikt
Eftersom all undervisning i svensk skola skall ta sin utgångspunkt i läroplan och kursplan har vi valt att fokusera de delar som ligger som grund för vår undervisningsmodell.
Kort historik
I lgr 62 (Läroplan för grundskolan 1962), grundskolans första läroplan, verkställdes ett namnbyte från kristendom till kristendomskunskap. Denna markering gjordes för att bryta med den gamla folkskolans kyrkoinspirerade traditioner och en viss förändring i
inställningen till ämnet kunde anas.3
Med lgr 69 (läroplan för grundskolan 1969) skedde inte många förändringar från lgr 62, i upplägget, men ännu ett namnbyte ägde rum. Nu skulle ämnet kallas religionskunskap. Detta förde med sig ett nytt synsätt då elevernas egna livsfrågor skulle stå i centrum för undervisningen.4
Utvecklingen med lgr 80 (läroplan för grundskolan 1980) var tydlig främst i att läroplanen nu, från att ha beskrivit religion som sociala och kulturella fenomen, istället fokuserade på dess funktion för den enskilda individen. Skolans verksamhet är dock tydligt förankrad i politiska intressen och det var inte länge ämnet fick vara enbart ett medel för individens välmående. Nya kursplansförslag till ämnet kom inom kort, vilket innebar att skolans religionsundervisning blev ett samhällsuppdrag där förmedling av kunskaper till den nya generationen var målet.5
Detta pedagogiskt synsätt som förutsatte att eleven för att kunna reflektera måste ha faktakunskaper var länge den ledande i kursplanen. För elevens egna funderingar och utveckling på det existentiella området har getts lite utrymme. Ämnet sågs som ett medel för att fostra goda samhällsmedborgare. Trots att dessa formuleringar har ”slipats till” menar Hartman att det finns spår av motsättningen mellan läroplansexpertis och politiska intressen i Lpo 94 (läroplan för grundskolan 1994).6
Med utvecklingen på läro- och kursplansområdet har det kommit både fördelar och nackdelar. En av fördelarna är, enligt vår mening, det faktum att de förr klara och tydliga direktiven för stoffurval, med övergången från regel styrning till mål- och resultatstyrning, har valts bort. Detta ger lärare stor frihet att själva avgöra vad eleverna bör få ta del av. Detta är dock inte alltid ett enkelt val då kursplanen är otydlig. Innehållet och metoderna måste emellertid kunna förankras i Lpo 94 och kursplanen för religionskunskap och nedan följer de stöd vi kan hävda angående vår undervisningsmodell.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94
Läroplanen beskriver skolan som en mötesplats där olika inställningar och värderingar ska kunna florera fritt och bemötas med öppenhet. Undervisningen ska dessutom vara saklig och allsidig med tyngdpunkten på allsidig. Det står även skrivet att skolan bör arbeta för
3 Hartman Sven G, ”Hur religionsämnet formades”, Livstolkning och värdegrund – Att undervisa om religion,
livsfrågor och etik, Almén Edgar, Furenhed Ragnar, Hartman Sven G. & Skogar Björn (red), 2000, sidan 219.
4 Hartman, 2000, sidan 220. 5 Hartman, 2000, sidan 220-221. 6 Hartman, 2000, sidan 226.
att alla elever utvecklar nyfikenhet och lust att lära.7 Vårt sätt att integrera flera olika arbetssätt i undervisningen menar vi kan utveckla elevernas lust att lära.8
En annan viktig beskrivning i läroplanen behandlar det faktum att eleverna skall få pröva olika uttrycksformer och uppleva olika känslor och stämningar, och att utvecklingen av en personlig trygghet och självkänsla ska stödjas. Enkelt uttryckt; skolan skall stödja elevernas harmoniska utveckling.9
Det etiska perspektivet bör också tilldelas tillämpning vilket framgår tydligt i texten. “Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet skall prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.” Vikten av att respektera andra människors egenvärde är också relevant. Alla som arbetar i skolan skall hjälpa till att utveckla elevers känsla för samhörighet och solidaritet även utanför den närmsta gruppen, och trakasserier och förtryck skall motverkas.10 Vårt läromedelsförslag innefattar härav diskussionsfrågor som berör etiska dilemman.
Läraren skall enligt läroplanen låta alla uppfattningar och värderingar ventileras i undervisningen och elevernas förmåga att på egen hand verbalisera ståndpunkter skall stödjas. Ett annat mål som skolan skall sträva efter är, som nämnts ovan, att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära och de skall använda dessa kunskaper och
erfarenheter och utveckla dem i så många uttrycksformer som möjligt så som dans, drama, musik, bild och språk.11 I vår undervisningsmodell fokuserar vi på uttrycksformerna drama och musik.
Kursplan för religionskunskap
Ett syfte med religionskunskapen, enligt kursplanen, är att den ska vara ett ”forum för den öppna diskussionen om frågor som rör tro och livsåskådning”. I läromedelsförslaget ges stort utrymme för livsfrågor och ställningstaganden. Detta för att möta elevernas
funderingar och tankar. Kursplanen har även i uppgift att skapa nyfikenhet och intresse för religion.12 Om elever får utveckla förmågan att reflektera och förstå sig själv och sitt liv samt att få bearbeta existentiella frågor är det lättare att ta del och förstå andra människors tänkande och religiösa inställning. Som lärare i ämnet har man ett ansvar för att
7 Lärarförbundet, 2001, sidan 11.
8 Se kapitlet Ett läromedelsförslag – En undervisningsmodell i musikens tecken. 9 Lärarförbundet, 2001, sidan 8-9.
10 Lärarförbundet, 2001, sidan 12-14. 11 Lärarförbundet, 2001, sidan 14-15.
åtminstone försöka locka fram ett intresse och då krävs det att undervisningen är allsidig och stimulerande. Vårt sätt att försöka uppfylla ovanstående är genom att skapa en varierad undervisning med många olika arbetsmetoder.
Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
- reflekterar över etiska, existentiella och religiösa frågor som berör hans eller hennes liv, - fördjupa sina kunskaper om religion och andra livsåskådningar i vår egen tid och historisk tid, - blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religion, andra livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen,
- utvecklar förståelse av ställningstagande i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etik hållning som grund för egna ställningstaganden och eget handlande
- får uppleva olika estetiska uttryck som musik, dans och konst och får möjlighet att gestalta sina kunskaper i ämnet med hjälp av sådana uttrycksformer13
I den rådande kursplanen står det skrivet att utgångspunkten för religionsämnet skall vara elevernas frågor inför livet. Det behöver inte vara religiösa frågor utan även andra frågor som människan “brottas” med under livets gång kan väntas vara ämnets centrala part. Människan har en strävan att finna samband i, tolka och tyda sin tillvaro. Att diskutera etik och moral i skolan är ett måste då eleverna under hela sitt liv kommer att hamna i situationer där de ställs inför frågor som rör rätt och orätt, gott och ont. Om människor tidigt får lära sig att diskutera dessa frågor är det lättare att nå ett ställningstagande i svåra lägen.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall
- kunna reflekterar och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor, - kunna föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstagande, - ha kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några
världsreligionerna samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar.14
Tidigare forskning
Vi har inte funnit någon forskning som behandlar vårt ämnesval. Således har vi valt att presentera undersökningar på närliggande områden.
12www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3886&extraId=2087 13www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3886&extraId=2087 14www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3886&extraId=2087
I boken Vad barn tänker om Gud av Ulla Eklund och Ingeborg Sjöberg fick 745 barn i årskurs 3-6 i åtta kommuner i Sverige under 1976 svara på ett antal frågor.
Undersökningen visade att många barn var tveksamma inför sanningshalten i de berättelser från Bibeln som de hade hört. Många av dem ansåg att berättelserna kunde likställas med sagor.15
I undersökningen beskrev ett stort antal barn Gud med mänskliga drag. Eklund och Sjöberg menade att de barn som tror på Gud ser denne som en föräldraliknande gestalt som de vänder sig till då de behöver hjälp i olika situationer.16
Sven G Hartman ville med sin undersökningsrapport Elevernas och skolans
religionsundervisning från 1969 få fram en bild av mellanstadieelevers inställning till
kristendomsundervisningen i skolan, men även undersöka intresset för livsfrågor. Trots att denna forskning är daterad tidigt finner vi den relevant då delar av vårt material handlar om livsfrågor. Ett av våra skäl till att arbeta fram ett läromedelsförslag var dessutom att vi under hög- och mellanstadiet fann att kristendomsundervisningen där inte var
stimulerande och Hartman undersöker inställningen tull ämnet.
Hartman ställde en intervjufråga som löd ”Vad är det som kan göra en
kristendomstimme tråkig?”17 Här kunde han utläsa framförallt tre huvudanledningar till att många elever inte fann kristendomsundervisningen intressant: böckerna som användes var tråkiga, arbetssättet var trist och många tvivlade på lärostoffets sanningshalt. Då han vände på frågan och istället förhörde eleverna om vad de ville skulle göras annorlunda på kristendomstimmarna fick han inte många svar. Efter en tredje omskrivning av
frågeställningen löd den; ”Kristendomstimmarna vore roligare om …” och här fick Hartman in flera förslag som till exempel arbeta mer i grupp, fler diskussioner, film, måla.18
Då ett flertal av främst pojkarna uttryckte starkt tvivel till det som de fick läsa under religionslektionerna vilket Hartman menade var förenat med den negativa inställningen till kristendomsundervisningen gav han eleverna påståendet; ”Något jag skulle vilja veta
15 Eklund Ulla & Sjöberg Ingeborg, Vad barn tänker om Gud, En innehållsanalys av 745 uppsatser skrivna av
barn i åldrarna 9-12 år. Specialarbete nr 4 inom BaLi- projektet. Högskolan för lärare i Stockholm, Institutionen
för psykologi, 1978, sidan 47.
16 Eklund & Sjöberg, 1978, sidan 56.
17Hartman Sven G, Eleverna och skolans religionsundervisning. En Intresseundersökning på grundskolans
mellanstadium (Stencil) Lärarhögskolan, Pedagogiska institutionen, 1971, sidan 54.
om Jesus…”. Här visade det sig att de framförallt ville veta om han kunde bota sjuka, göra under, uppstå och gå på vattnet. Även hur han hade det, hur gammal han blev, hur han såg ut och vad han egentligen hette var av intresse. När eleverna fick svara på vad det var som Jesus predikade om så svarade de flesta att det var om Gud men även att folket skulle bättra sig och sluta synda.19
I intervjuundersökningen fick eleverna också svara på frågan om varför de tror att människor ber till Gud. De flesta svarade att man ber när någon är sjuk eller döende. Därefter kom att be om hjälp för att det hänt något, samt om man är rädd. Hartman påvisade här att bönen fyller en funktion som trygghetsförmedlare.20
Hartman genomförde även en enkätundersökning där han använde sig av 2081 stycken elever. Han delade in enkäten i tre delar där de fick svara på frågor som ingick under huvudrubrikerna. Eleverna fick ringa in tre svarsalternativ av tio.
• Elevernas inställning till undervisningen i kristendomskunskap. • Elevintresset för vissa livsfrågor.
• Uppgifter som avser att belysa elevernas religiösa bakgrund.21
I enkätundersökningen fick eleverna även svara på frågan vad de skulle tycka vara roligt och intressant att läsa om på kristendomslektionerna. Det visade sig att många ville veta hur människorna levde på Jesu tid, hur det gick till när kristendomen kom till Sverige, men även berättelser om Jesus. De var däremot inte särskilt intresserade av att få reda på vad profeterna predikade om eller vad Jesus ville lära människorna. Hur skulle då arbetssättet vara för att det skulle vara roligt? De flesta ville arbeta i grupp men även få diskutera tillsammans med läraren om det som de undrade över. En hel del elever ville lyssna på när läraren berättade. Vid sammanställningen av de öppna elevsvaren framgick att eleverna på mellanstadiet främst måla, teckna, spela teater (göra olika pjäser) samt ”vanligt gammal hederligt skolarbete” – svara på frågor utifrån läroboken.22
Eleverna fick även svara på den öppna frågan om det är något särskilt som de tänkt på eller funderat över angående kristendomen. Här fann Hartman att det gick att dela in svaren i fyra kategorier:
1. Ett allmänt missnöje med undervisningen i kristendomskunskap, och då speciellt inför tveksamheten beträffande tron.
2. Frågor eller tvivel inför lärostoffet.
19 Hartman, 1971, sidan 57-61. 20 Hartman, 1971, sidan 62. 21 Hartman, 1971, sidan 64-79.
3. Hur Jesus vardag och liv såg ut.
4. Synpunkter på upplägget av kristendomsundervisningen.
39 av 334 elever som svarat på denna fråga hade funderat på: Varför måste vi ha detta tråkiga ämne kristendomskunskap? Vem har hittat på att man ska ha kristendom i skolan? Varför ”killen” är så tråkig, så viktig, så dum? Varför man ska ha kristendomskunskap om man absolut inte tror på det? Varför vi får lära oss om saker som ingen vet om det har hänt?
Inom kategorin, ”Elevintresset för livsfrågor”, fick eleverna svara på frågan om deras intresse för religionen. De flesta hade då undrat om det finns en Gud och varför Han inte hindrar allt ont som händer i världen, men även om Jesus har levt på jorden. Hartman påpekade dock att intresset för de religiösa frågorna inte var lika högt som de övriga inom samma kategori.23
I den sista kategorin om elevernas religiösa engagemang fick eleverna svara på frågan om de trodde på Gud. Det visade sig att många av eleverna på mellanstadiet inte visste vad de skulle tro.Även när eleverna fick svara på frågan om deras intresse för den kristna tron svarade flertalet att de inte var särskilt intresserade. Hartman påpekade att siffrorna mot denna inställning steg efterhand som åldern ökade. Han menade också att det inte nödvändigtvis var så att eleverna gick från en mer positiv inställning till en negativ utan att den gav uttryck för osäkerhet och reflektion.24
I en annan bok av Sven G Hartmans, Barns tankar om livet, gjordes en stor undersökning om vad barn tänker på. Några exempel från det inledande kapitlet var att barnen undrade om saker som: ”Hur Jesus föddes? Hur kom människorna och djuren till? Varför skall man dö? När kommer solen att slockna? Vilken var den första människan på jorden eller det första djuret eller varelsen?”25Frågorna visade sig ofta vara de samma under hela uppväxten men formuleringarna om dessa frågor reviderades under tidens gång. Detta kan tänkas bero på att perspektivet i frågorna blir djupare när ett barn lär sig att skriva ner sina tankar och funderingar.26 Boken behandlar elevers livsfrågor och vi fann det således av vikt att nämna denna undersökning. I vårt läromedel använder vi begreppet teodicé problemet som Hartman beskriver nedan.
22 Hartman, 1971, sidan 105-109.
23 Hartman, 1971, sidan 133-134. 24 Hartman, 1971, sidan 155-156.
25 Hartman Sven G, Barns tankar om livet, 1991, sidan 130. 26Hartman, 1991, sidan 130.
Det visade sig att det inte bara är teologer och filosofer som ”brottas” med det klassiska teodicé problemet, det vill säga, hur en god och allsmäktig Gud är kompatibel med allt lidande i världen Även barn tänker i dessa banor. ”Någonting måste ligga bakom alltings begynnelse, någonting bakom slutet, kan det kanske vara någon slags gud? Någonting hotar, sjukdom i familjen eller en olycka, hjälper Gud? Någonting sker i främmande länder, barn svälter, människor dödas i krig, vems är felet? Funnes det en gud så vore det hans fel.”27
Hartman belyste att även de barn som inte trodde på Gud ändå ofta hade en bild av den gud som de inte trodde på. Den gudabild som de hade betraktades ofta i människoliknande termer och ju äldre barnen blev desto mer övergick många till att se Gud som ett ”väsen som finns överallt”.28 Hartman fann i sina studier av barnatro även ”att barnen trots sitt ofta konkreta förhållningssätt till tillvaron ändå tycks ha förmågan till ett djupt
engagemang också i religiösa ting, vare sig man nu är en som tror eller inte, eller som flertalet, en som står mittemellan”.29
Att undervisa om religion, livsfrågor och etik i skolan är en bok av Edgar Almén, Ragnar
Furenhed och Sven G. Hartman. Då vårt arbete med undervisningsmodellen krävde urskiljning och stoffurval fann vi det relevant att ta del av nedanstående undersökning. Furenhed talar här om olika perspektivval när lärare skall undervisa i religionskunskap och han grundar sin tes på ”att religionsundervisningen ska hjälpa eleverna i deras livstolkningsarbete och befrämja deras personlighets- och moralutveckling är en viktig utgångspunkt. Detta är förstås en modern västerländsk, humanistisk och individualistisk utgångspunkt. Eleverna ska förvärva – inte ärva – en egen livstolkning och därigenom få struktur och mening i livet.”30
Först talar Furenhed om att låta ”religionernas centrum” strukturera undervisningen. Svårigheten är att veta vad som är det centrala i en religion då de inte är ”höjda över tid och rum.”31, och det finns en mängd olika tolkningar och paradoxer. Ofta är det läroboken
som får ”styra” undervisningen. Furenhed anser dock att läroböcker är ”torftiga varianter av universitetsämnet”32 och således inte följer läroplanen. Han menar även att det faktum
27 Hartman, 1991, sidan 207. 28 Hartman, 1991, sidan 209. 29 Hartman, 1991, sidan 221.
30 Almén Edgar, Furenhed Ragnar & Hartman Sven G, Att undervisa om religion, livsfrågor och etik i skolan,
1994, sidan 71.
31 Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan 72. 32 Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan 72.
att läraren väljer stoff utifrån vad denne anser vara relevant för elevernas livstolkning inte går att komma ifrån. Här görs ett påpekande att urvalet kan bli subjektivt då läraren behandlar frågor som är viktiga för den egna personen.
Det skall vara elevernas egna livsfrågor som skall bestämma urvalet då Furenhed menar ”att elever som får tillfälle att bearbeta sina funderingar inför livet blir intresserade av hur de existentiella frågorna formuleras och besvaras av andra inom olika religionen och livsåskådningar.”33 Därmed ökar förståelsen mellan ”vi och dem.” Dock framlägger han
fyra olika bekymmer som en lärare kan stå inför om denne låter livsfrågorna styra undervisningen:
- Livsfrågor är personliga och kan således vara svåra att diskutera i grupp.
- Det är inte alltid som elevernas funderingar kan kopplas ihop med religionerna då läraren inte alltid har tillräckligt med kunskap och insikt om de olika religionerna eller har svårt att exemplifiera dem.
- Bilden av religionerna kan bli för ensidig.
- En del elever kan ha svårt att förstå religionernas språk. Vad en förstår kan vara svårt för en annan och vise versa.
Furenhed påpekar att inom religionernas värld går det inte att förstå vare sig med förnuftet eller verbalt de mest centrala trosupplevelserna.34
Almén riktar in sig på de frestelser och vägmärken som finns när det gäller undervisningen i kristendomskunskap. Först talar han om fyra frestelser:
- ”Att begränsas av det egna engagemanget.” Exempel är att beskriva kristendomen med förståelse, inifrån, och andra religioner mer kritiskt, utifrån.
- ”Att beskriva kristen tro som ett system av sanningar, eller som en samling svar på livets alla frågor. ”Kristendomsundervisningen i skolan har växt fram ur kyrkans katekesundervisning och därmed är finns delar kvar.
- ”Att söka tryggheten i otolkade historiska kristendomstolkningar.” Ungdomar skall inte bara fundera över hur människans tankeredskap och livssyn har förändrats över tiden utan även hur deras eget sätt att tolka dessa förändringar beror på deras egna
tankeredskap.
- ”Att gömma sig bakom bibelhänvisningar.” Då dessa de inte ligger nära elevernas uppfattningssfär.35
33 Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan 73. 34 Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan 71-77.
Därefter följer fyra vägmärken som läraren skall uppmärksamma enligt Almén:
- ”Nyfikenheten på andras engagemang.” Att man som lärare glömmer bort vem det är som skall engagera.
- ”Nyfikenheten på individers meningsskapande.” Eleverna skall möta kristna
människor, främst via texter, och således upptäcka vad som är viktigt för dem. Det för att lättare förstå olika tolkningar.
- ”Nyfikenheten på tolkningshistorien och på de egna tolkningsramarna.” Almén är övertygad att den kristna tron blir mer intressant om dess historia beskrivs av oändliga mänskliga tolkningar.
- ”Nyfikenheten på användningen av bibeltexter och symboler.” Då dessa tolkas olika och varför de tolkas olika således blir det ”hela” mer intressant.36
Bibeln i religionsundervisningen är en uppsats av Linda Bergqvist och Linda Olofsson.
Syftet med undersökningen var att öka elevernas intresse för religionskunskapsämnet samt undersöka vilka tankar och funderingar elever i årskurs 4 har kring ämnet.37Genom sitt upplägg ansåg författarna att de hade lyckats väcka elevernas intresse, tankar och funderingar kring existentiella frågor främst då de talade om de tio budorden samt då de fritt fick tala om sina livsfrågor. De märke tydligt att elevernas språk kring existentiella frågor fattades, då de inte visste hur de skall uttrycka sig.38
Keijo Erikssons övergripande syfte med sin avhandling På spaning efter livets mening:
Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande var ”att undersöka vilka centrala livsvärden eleverna gav uttryck
för i en uppsats om det eftersträvansvärda i livet”.39 Fokus lades således på att ”kartlägga
inriktningen av och karaktären av elevernas centrala livsvärden”40, undersöka om det fanns några skillnader mellan flickors och pojkars livsfrågor, samt att utveckla en undervisningsform som sporrade eleverna att begrunda livsfrågor som sedan skulle inkorporeras i ämnet religionskunskap. Eriksson använde i undervisningen sig av en 35 Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan 136-144.
36 Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan 145-152.
37 Bergqvist Linda & Olofsson Linda, Bibeln i religionsundervisningen, av grundskollärarutbildningen Ht 1995,
vetenskaplig handledare Mayvor Ekberg, sidan 13.
38 Bergvist & Olofsson, 1995, sidan 18.
39 Eriksson Keijo, På spanig efter livets mening: om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en
undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande, 1999, sidan 11.
modell, som byggde på en ”inre dialog med pennan”41. Eleverna fick skriva ner sin tankar för att på så sätt låta tankemönstret och elevernas kunskap utformas och skapas genom språket.
Genom studien kom Eriksson fram till följande resultat: att eleverna visar en stor
enighet i frågan om gemensamma funderingar samt att de alternativa funderingarna kräver ökat krav på en individanpassad undervisning.42
Nedan följer några av de viktigaste livsfrågorna för den undersökta gruppen. Ungdomar i grundskolans senare år ville ha ”goda relationer i den egna sociala närmiljön”43 De ansåg, som framtidens föräldrar, att det är barn som ger livet en mening, men de påpekade att ett beslut om att skaffa barn ska vara genomtänkt. En god familj skulle enligt eleverna inbegripa känslomässig gemenskap och kärleksfulla relationer.
När det gällde undervisningen ansåg undersökningsgruppen att det är skolans ansvar att ge dem undervisning som stimulerar, ge tillfälle till reflektion som är utvecklande. Därtill visade det sig vara viktigt att de fick vidareutveckla sin egen kreativitet.44
Eriksson skrev i sin studie att hans undersökningsgrupp, som består av elever i
grundskolans senare år, ser Gud som en kraftkälla för människorna. Tidigare studier, som till exempel Hartmans Barns tankar om livet och Eklund och Sjöbergs Vad barn tänker
om Gud, visade, som nämnts tidigare, att yngre elever ser Gud som en form av en
mänsklig gestalt.45
”De grundläggande värderingar kring demokrati, solidaritet och jämlikhet, som enligt läroplanen ska gestaltas i skolans verksamhet, återkommer i kursplanen för
religionskunskap. I denna betonas att undervisningen i religionskunskap ska ge eleverna möjlighet att bearbeta, fördjupa och kontextualisera värdegrundsfrågorna. Undervisningen ska enligt målformuleringen leda till reflektion över livsfrågor, fördjupning av kunskaper om religioner och livsåskådningar samt bidra till att eleverna utvecklar ett etiskt
förhållningssätt.”46 Rapporten Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03), samhällsorienterande ämnen, religionskunskap av Rune Jönsson och Bodil Liljefors
Persson redovisar ett elevprov i religionskunskap där elever i årskurs 9 har svarat på 41 Eriksson, 1999, sidan 11. 42 Eriksson, 1999, sidan 166. 43 Eriksson, 1999, sidan 169. 44 Eriksson, 1999, sidan 169. 45 Eriksson, 1999, sidan 172. 46 http://www.skolverket.se/content/1/c4/23/08/NU03Rel2Skolv.pdf,
frågor som rör livsfrågor, kunskapsfrågor och etik.47 Undersökningen visar att eleverna har ett stort intresse för livsfrågor med inriktning på vad som är meningen med livet, kärlek, krig och död. Dock visar det sig att elever brister i kunskap i religion om det sättas i relation till uppnåendemålen i kursplanen. Enligt kursplanen skall eleverna få
fördjupande kunskaper om kristendomen men även om några andra av världsreligionernas ”symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar.”48 Rapporten visar att eleverna
brister i förståelsen av den existentiella innebörden gällande både religiösa traditioner och texter.49
Rapporten visar också att elever har behandlat (i skolan) världens tillkomst, Guds existens, miljön och krig, vilket kan ses som mer traditionellt ämnesstoff. 30-50 % av eleverna anser att de har diskuterat livsfrågor men att de vill ha mer. Elever med
invandrarbakgrund tycker att det är viktigt att leva i gemenskap med Gud och Jönsson och Liljefors anser att detta skall lärarna dra nytta av i undervisningen.
NU-03 visar att elever både har behov av och önskemål om att få arbeta med kulturmötesfrågor, frågor som rör samhällsförändring, livsfrågor samt etik och moral. Önskemålen stämmer överens med kursplanen och läroplanens riktlinjer ”alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar också utanför den närmsta gruppen.”50
Tidigare undersökningar så som Sjödin51 och Hartman52 visar att ungdomar tycker att frågor som behandlar krig och fred samt kärlek och livet mening är viktigare än
relationsproblem, Guds existens samt om livets uppkomst. I Hartmans undersökning är det främst frågor kring kamratskap och mobbing samt frågor kring döden som är viktiga. I NU-03 är svarsalternativen mer övergripande än Sjödins och Hartmans samt att NU-03 har ett avsnitt Etik där etiska dilemman behandlas.53
47 http://www.skolverket.se/content/1/c4/23/08/NU03Rel2Skolv.pdf, 48 http://www.skolverket.se/content/1/c4/23/08/NU03Rel2Skolv.pdf, 49 http://www.skolverket.se/content/1/c4/23/08/NU03Rel2Skolv.pdf, 50 http://www.skolverket.se/content/1/c4/23/08/NU03Rel2Skolv.pdf, 51 http://www.skolverket.se/content/1/c4/23/08/NU03Rel2Skolv.pdf, 52 http://www.skolverket.se/content/1/c4/23/08/NU03Rel2Skolv.pdf, 53 http://www.skolverket.se/content/1/c4/23/08/NU03Rel2Skolv.pdf,
2. Metod
2.1 Allmänt om undersökningsmetoder
Inom vetenskapsteorin brukar man tala om två olika forskningstraditioner som står för skilda kunskapsbegrepp, metoder och ideal; positivism gentemot hermeneutik.
Positivismen härstammar ur naturvetenskapen och den bygger på ”säker” kunskap. Det finns enligt positivisterna endast två sätt att nå denna säkra kunskap: Genom det vi kan iaktta med våra fem sinnen, och, eller genom att föra logiska resonemang som leder fram till bevis. Det finns två olika sätt att dra slutsatser. Genom induktion, då man utifrån empiriska fakta drar allmänna, generella slutsatser. Man kan dock aldrig vara helt säker på att en induktiv slutledning är sann då den bygger på empiriska fakta. Två termer som bör nämnas i samband med induktiva prövningar är reliabilitet och validitet.
Reliabilitetsbegreppet svarar här för att undersökningarna är korrekt realiserade. Validiteten innebär vikten av att undersöka det avsedda och inget annat.
Deduktion i sin tur innebär att man drar en logisk slutsats som betraktas som giltig om den är logiskt sammanhängande. Den behöver dock inte överensstämma med
verkligheten. Slutsatsen verifieras eller falsifieras.
Strävan för en positivist är att finna absolut kunskap och det är därför viktigt att undersökningarna är intersubjektivt testbara. Detta innebär att om flera olika forskare arbetar utifrån samma metod, på samma material, så ska de alla få fram samma resultat. Positivisterna ser människan som ett objekt och det är viktigt att forskaren håller sig objektiv gentemot forskningsobjektet för att inte påverka forskningen i olika riktningar. De fakta som slutligen framställs skall kunna kvantifieras, och man ska kunna dra generella slutsatser.54
Hermeneutiken är utpräglat humanistisk i sin inriktning och har stor förståelse för relativa tankegångar då empati är ett ”slagord” för hermeneutiker. Det är viktigt att förstå och att känna med andra människor och det som undersöks är det genuint mänskliga. För att få denna förståelse tolkar man det skrivna språket, mänskliga handlingar med mera. Ett viktigt begrepp inom hermeneutiken är förförståelse. Denna förförståelse innebär att vi inte uppfattar verkligheten enbart med våra fem sinnen. Det som vi uppfattar som
sinnesintryck är i själva verket, i alla fall till viss del, tolkningar. Man kan därför säga att fakta alltid är teoriimpregnerad då den är beroende av vårt sätt att tänka. Alla människor har olika förförståelse beroende på samhällsklass, kulturell bakgrund med mera.
Hermeneutiken forskar i motsats till positivismen kvalitativt, och man studerar det unika fallet.55
En forskare använder sig sällan av endast en metod, flera undersökningsmetoder kan således ingå i samma avhandling. Dock klassificeras proceduren av kvalitativa och, eller kvantitativa metoder. Ordet metod står för forskarens tillvägagångssätt och metodologi betyder ”läran om vetenskapliga metoder”.56 Nedan följer ett urval av de metoder som
forskaren kan använda sig av.
Aktionsforskningen inriktar sig på praktiskt arbete då forskare som funnit ett problem i sitt arbete vill undersöka problemet för att kunna komma fram till en lösning. De kan då använda sig av tekniker som enkäter, dagböcker, intervjuer. I fallstudier fokuseras på en viss företeelse eller händelse med förhoppning att se samspelet mellan olika faktorer i en viss situation. Deltagande observation eller etnografisk metod innebär att forskaren är delaktig i sin observation av till exempel en grupp människor. Denne lever i samma miljö eller deltar i samma typ av arbete som gruppen som skall undersökas.
En opinionsundersökning är ett typiskt exempel på en surveyundersökning. Med det menas att ett antal frågor ställs till ett urval av en population. Från detta urval presenteras sedan resultatet och det är representativt för hela populationen. En narrativ undersökning innebär att en forskare lyssnar på ett samtal mellan en informant och en berättare. Detta för att forskaren är intresserad av att få fram en mer djupgående personlig beskrivning om hur det är att vara människa. Detta innebär också en bearbetning av olika berättelser och beskrivningar.57
Vi valde att utvärdera läromedlet/undervisningsmodellen med hjälp av intervjuer. Dessa intervjuer ersatte även de traditionella metoderna för kunskapsredovisning det vill säga muntliga och skriftliga prov. Således presenteras metoden intervjuer närmre. Intervjuer innebär oftast att intervjuaren träffar den som skall intervjuas. Frågorna får inte vara för många och tröttsamma. De skall vara motiverande och måste vara formulerade så att den som svara förstår dem. Helt enkelt bör man använda ett språk som alla förstår, utan facktermer, främmande eller värdeladdade och tvetydiga ord.
När en forskare genomför intervjuer är det viktigt att den som svarar på frågorna vet om bakgrunden till undersökningen, så att det inte blir några missuppfattningar. Det är också viktigt att intervjupersonen får reda på om intervjun är konfidentiell eller ej.
55 Thurén Torsten, 1991, sidan 53.
56Dahlgren Stellan & Florén Anders, Fråga det förflutna – En introduktion till modern historieforskning, 2005,
För att samla information med hjälp av frågor måste forskaren utgå från två synvinklar. De ena är graden av standardisering och detta betyder att det är intervjuaren som har ansvaret för frågornas utformning och dess ordningsföljd. Den andra synvinkeln är vilken grad av strukturering som frågorna har och med det menas att frågorna kan tolkas fritt beroende på tidigare inställning och tidigare erfarenheter av intervjupersonen. Därefter kan frågorna delas in i hög, eller låg grad av standardisering, samt hög, eller låg grad av strukturering. Om intervjuaren formulerar frågorna under tiden som intervjun pågår så innebär det en låg grad av standardisering och om frågorna är skrivna i förväg och ställs i den ordning som de skall så är det en hög grad av standardisering. Angående hög eller låg grad av strukturering beror detta på om det finns fasta svarsalternativ (hög grad av
strukturering) eller om det finns utrymme för intervjupersonen att svara som denne vill (låg grad av strukturering).58
2.2 Vårt val av metod
Vi har valt att konstruera och utvärdera en undervisningsmodell i vårt examensarbete. Sven Hartman beskriver i sin bok Skrivhandledning för examensarbete och rapporter denna metod som ”försök eller pseudoexperimentella undersökningar inom ramen för fältstudier av olika slag. Forskaren för in något i det sammanhang han studerar och bedömer effekten. Denna uppläggning används ofta för utprövning av nya
undervisningsmetoder och liknande.”59 Här resonerar Hartman även kring
metodbegreppet. Han skriver om hur forskaren har samlat in sitt material och hur resonemang kring fördelar och nackdelar med materialet förs.60
En tid före praktikperiodens början uppsökte vi våra handledare och framförde vårt önskemål om att genomföra en undervisningsmodell om kristendomen under vår VFT. Redan här var idén att denna skulle ligga som grund för vårt examensarbete. Vi blev rekommenderade att utgå ifrån läroboken Religion och Liv 861 då de använde sig av denna
bok i sin religionsundervisning. För övrigt fick vi ”fria händer”. Fördelen med att använda den rekommenderade boken var att den fanns i klassuppsättningar på vår partnerskola och således tillgänglig för alla elever.
57 Bell Judith, Introduktion till forskningsmetodik. 1993, sidan 14-20.
58 Patel Runa & Davidson Bo, Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera en
undersökning, 1991, sidan 60-70.
59 Hartman Sven, Skrivhandledning för examensarbete och rapporter, 2003, sidan 42. 60 Hartman, 2003, sidan 40.
I vår undervisningsmodell som vi presenterar i kapitel 4. Ett läromedelsförslag – En undervisningsmodell i musikens tecken inleder vi med Jesu födelse. Därefter behandlades kristendomens bakgrund och dess uppdelning i tre huvudgrenar. Dessa behandlas sedan under enskilda kapitel. Läromedlet bygger på ett inkorporerande av olika arbetssätt varav föreläsningar, skådespel, charader och för eleverna självständigt arbete. Ett annat moment får mycket utrymme i läromedlet är populärmusik och diskussioner runt dess texter. Dessa diskussioner behandlar livsfrågor och moraliska dilemman. Undervisningsmodellen och dess genomförande blev sedan materialet som analyserades. Det överordnande målet med undervisningen var att göra elever medvetna om att religionen som fenomen finns
överallt. Några av delmålen var att göra inställningen till ämnet mer positivt, att lära eleverna att lyssna och reflektera och kunna sätt sig in i etiska och moraliska dilemman. För att mäta undervisningsmodellens effekt över tid valde vi att intervjua eleverna vid nästkommande praktikperiod. Detta gav oss också en inblick i modellens validitet. Denna intervju baserade sig på standardiserade frågor i den mån att de var uttänkta i förväg. Det var dock inga direkta frågor utan istället fem påståenden som eleverna skulle fylla ut med vad de kunde komma ihåg. Intervjuerna hade en låg grad av strukturering då vi ville ge eleverna utrymme att delge oss det som var viktigt för dem.
2.3 Undersökningens genomförande
Undervisningsmodellen prövades under lärarutbildningens verksamhetsförlagda tid och dess genomförande presenteras under rubriken ”Ett religionspedagogiskt försök”. Modellen testades hösten 2003 och intervjuerna utfördes på vårterminen 2004.
Populationen vid lektionstillfällena var 40 elever och Urvalsunderlaget vid intervjuerna var 28 stycken elever varav 16 var pojkar och 12 flickor.
2.4 Kritiska reflektioner
Undersökningen genomfördes i två åttonde klasser i en mellanstor stad i nordvästra Skåne. Det är således inte möjligt att uttala sig om modellens funktion i andra sammanhang. Då det inte finns några tydliga direktiv på vilka fakta som skall förmedlas till eleverna valde vi att basera textmaterialet i undervisningsmodellen på läroboken, Religion och liv
8. Detta var även en önskan från våra handledare. Nackdelen med att använda läroboken
använder sig av annatmaterial. För att undvika denna ”fälla” kompletterade vi textmaterialet med utdrag från Bibeln och populärmusikaliska låttexter.
I momentet ”Gäster med gester” under kapitlet om Luther och den protestantiska kyrkan bestämde vi oss för att använda delar av lärobokens textmaterial i sin ursprungliga form. Eleverna uppmanades att läsa kapitlet innan detta lektionstillfället för att det skulle vara lättare att uppfatta charaderna.
Vi fick efter en några lektioner upp ögonen för det faktum att det var svårt för eleverna att uppfatta det som sades i låtarna. Då alla texterna utom två var på engelska är detta förståeligt. Det är således viktigt att texterna till musikstyckena visas på overhead då det kan vara svårt för eleverna att hinna uppfatta textens budskap om låten bara spelas.
3. Ett religionspedagogiskt försök
3.1 Undervisningsmodellens genomförande och analys
Det religionspedagogiska försökets strukturVi har valt att beskriva vårt arbete i klassrummet i lektionsform. Detta för att ge en tydligare bild över hur arbetsgången fortlöpte. Vi har även beskrivit diskussionerna som fördes i klassrummet i korthet för att ge en illustration av vad som kan komma på tal. Vid några tillfällen i texten pratas det om en andra klass och detta beror på att vi prövade modellen på två klasser parallellt, vilket nämnts ovan. Då lektionerna trots olika klasser i stor utsträckning upplevdes som lika har vi valt att i så stor utsträckning som möjligt göra båda klassernas lektioner till en löpande text.
Efter varje avslutat huvudstycke följer en kort analys där undervisningsmodellens funktion och realiserbarhet evalueras.
Kristendomens bakgrund
Lektion 1
Vårt första lektionstillfälle blev inte som vi hade tänkt oss. Eleverna kom in i salen
okoncentrerade och det tog en stund för oss att få deras uppmärksamhet. Det faktum att vi spelade musik när de gick in i klassrummet märkte vi gjorde dem förvirrade. Således valde vi att med nästkommande klass starta musiken när eleverna hade satt sig. Vi spelade låten ”Where is the love” med Black Eyed Peas, en låt som vid tillfället var populär och spelades mycket på radion. Vi hade även valt att skriva Nietzsches allmänt kända citat ”Gud är död” på tavlan, allt för att väcka elevernas uppmärksamhet och få dem att
fundera. Därefter följde en diskussion kring vad eleverna tyckte om religion och varför. Påståendet ”Gud är död” associerade eleverna med det faktum att svenskar i allmänhet inte spenderar mycket tid i kyrkan. Även USA kom på tal i motsats till den svenska mentaliteten. Eleverna påpekade utifrån låtvalet Grammisgalan där amerikanska artister frekvent använder Gud i sina tacktal. Detta sker också i idrottssammanhang där de amerikanska stjärnorna tackar Gud för deras förmågor. Med den andra klassen dominerade frågor angående Guds ”identitet”, som till exempel, är det en man eller kvinna, är denne svart eller vit? Även frågor som rörde mänskliga rättigheter och
orättvisor i världen kom på tal. Eleverna filosoferade i helklass över det kända
teodicéproblemet ”om Gud har ansvar för det onda i världen eftersom det skulle stå i hans allmakt att förhindra det.”62
Under detta lektionstillfälle delades även ett papper ut med Bobbi DePorters citat ”Din värdefullaste tillgång (vid inlärning) är en positiv attityd”63 och eleverna uppmanades att ta med detta papper till varje lektion då vi ofta påpekade den positiva attityden.
Därefter följde brainstorming kring ordet KRISTENDOM. Det visade sig att eleverna var bekanta med termer som förknippas med kristendomen, men kunskapen om dess innebörd var vag. Till exempel kom frågan om katoliker är kristna upp.
I hemläxa fick eleverna i uppgift att fundera och reflektera över följande frågor. - Vad är religion?
- Kan du något av de tiobudorden?
- Vad förväntar du få lära dig om kristendomen?
De flesta eleverna menade att religion handlar om tro på någonting. En högre makt eller en Gud nämndes. Även de stora etablerade religionerna kom på tal. Många påpekade att ämnet kan vara tråkigt men viktigt. En vanlig tanke var också att religion är någonting som tillhör det förflutna.
När det gällde de tiobudorden märktes det att några av eleverna varit flitiga och slagit upp dem i Bibeln. Vissa andra hade skrivit de få som de kunde minnas. Det var främst budorden som rör att inte ljuga och att inte stjäla som nämndes.
Det märktes tydligt på elevernas svar på vad de förväntade sig att de kände ett stort behov av att få uttrycka sina egna åsikter. ”Jag förväntar mig intressanta veckor där man får säga som man känner och tror o får vara sig själv.”64 De var även intresserade av
kristendomens historia och hur människor tyckte och tänkte på den tiden då den kom till. Eleverna uppmanades att kontinuerligt läsa i dagstidningarna och vara uppmärksamma vid TV tittande i syfte att finna kristendomen i vardagen. Detta för att påvisa att den är
närvarande överallt.
Båda klassernas lektionerförflöt med hänsyn till nervositet och något störande moment förhållandevis väl.
62 Religionslexikonet, 2003, sidan 526.
63 Dryden Gordon & Vos Jeannette, Inlärningsrevolutionen: ett program för livslångt lärande, 1994, sidan 312. 64 Flicka åk 8.
Lektion 2
Efterföljande lektion inleddes med Robbie Williams låt ”Nan´s song”. Diskussionen kom att handla om döden och vad som händer efter döden. Innan vi ens hade kommit till den kristna traditionens tankar om dessa frågor var det tydligt att majoriteten av eleverna hade tagit till sig denna omedvetet då många svarade att de trodde på att människan kommer till en bättre plats efter döden. Vi valde då att läsa ett stycke hämtat från Bibeln för dem.65
De tio budorden stod näst på planeringen. Dessa visades på overhead och eleverna fick läsa och begrunda dessa, och vi diskuterade vad de står för. Eleverna menade att det första budet inte var så viktigt då det bara gäller troende kristna. När det gällde andra budet trodde många att de hade sett Gud avbildad, men de kom själva fram till att det är Jesus som är avbildad. En kommentar från en ”färgad” elev var intressant då han bestämt hävdade att ”Gud är vit”. Även budet om att hedra sin fader och sin moder väckte debatt då vissa menade att de inte följer detta bud som man bör. Diskussionen om otrohet blev livlig och alla ville vara med och tycka.
Lektion 3
Madonnas ”Like a prayer” var den tredje låten som spelades och en diskussion om vad den handlar om följde. Stämningen var lugnare och det märktes att eleverna var mer motiverade att försöka analysera musiken. Frågan vad är meningen med livet diskuterades och svar som vi fick var bland annat.
”Jag vet inte precis vad som är meningen med livet men det får man nog reda på någon gång!”66
”Meningen med livet tycker jag är att man är lycklig så länge man lever och att ta vara på tiden, så istället för att bråka och tjafsa så är man vänner.”67
”Meningen med detta livet är att födas, arbeta, ha kul, dö. Man får ju uppleva saker och det är kul. Typ som att känna spänning, vara kär, vara rädd och sånt.”68
Eleverna fick frågan om de hade kännedom om någon kristen bön och det visade sig att ett flertal kände till ”Fader Vår”.
För att ge eleverna en inledning på kommande föreläsningar och dessutom ge dem en
65 Se hjälpmedel under kapitlet Kristendomens bakgrund. 66 Flicka åk 8.
67 Pojke åk 8. 68 Flicka åk 8.
känsla av igenkännande läste vi om Jungfru Maria och Josef och Jesu födelse. Vi läste även om de tolv lärjungarna och Jesus budskap till människorna. Vidare följde den sista måltiden, korsfästelsen och uppståndelsen.
Det faktum att judarna anklagades för Jesus död och förföljelserna som har plågat detta folk sedan dess, med antisemitism och högerextremism, diskuterades. Här märktes tydligt ett behov och intresse hos eleverna av att få diskutera och ventilera sina åsikter. De talade om judehat, Gaza och Nazityskland.
Lektion 4
Vi spelade låten ”One of Us” med Joan Osbourne och ställde tre frågor som eleverna fick tid att begrunda.
- Om Gud har ett namn vad skulle det vara?
- Vad skulle du fråga Gud om du fick ställa en enda fråga? - Om Gud har ett ansikte hur tror du att det ser ut?
Generellt menade eleverna att Gud är Gud och således inte kan ha något annat namn. Några påpekade även att de antagligen skulle kalla honom för Gud eller bara Ni ”för det säger man ofta till viktiga personer”.69 En pojke påpekade att han inte skulle tilltala Gud om han stod bredvid honom för ”då skulle det vara som man kände Gud och det gör man inte” Pojke åk 8. En flicka hävdade att Gud enligt Bibeln heter Jehova och att hon trodde på det.
Majoriteten uttryckte som sin fråga till Gud det klassiska teodicé problemet.
”Är det någon mening med allt som händer”70
”VARFÖR är det så mycket krig och dödande ute i världen?”71
”Varför har han gett oss människor olika religioner. För de flesta krig och bråk handlar om att man inte har samma tro”.72
En flicka ville en gång för alla avgöra debatten evolutionsteorin mot Bibelns skapelsemyt genom att fråga Gud om han skapade jorden.
69 Pojke åk 8.
70 Flicka åk 8. 71 Pojke åk 8. 72 Flicka åk 8.
De var många av eleverna som ansåg att Gud inte har något ansikte då Gud är en kraft och inte en fysisk form. De som menade att Gud har ett ansikte beskrev honom som en gammal snäll man med långt grått skägg. Någon påpekade också att han ser lugn och allvarlig ut.
”Eftersom jag tror på bibeln så tror jag att Gud skapade oss av hans avbild. Det betyder då att Gud ser ut ungefär som oss”.73
Det var många som menade att det troligen var bäst att Gud inte visade sitt ansikte. Den första klassen fick dessa frågor i hemläxa men då de flesta tyckte att formuleringarna var svåra valde vi att med nästa klass diskutera dem i grupp på lektionstid.
Efterföljande avsnitt behandlades även det i form av föreläsning och diskussioner. Teman som behandlades denna gång var kristendomens utbredning och Kejsar Konstantins betydelse för denna. En karta visades över Romarriket och spridningen. Splittringen av Rom i öst och väst och som en konsekvens av denna delning i katolska och ortodoxa kyrkan påpekades och kritiken som senare kom att riktas mot den katolska kyrkan visades i punktform. Här diskuterades även kättarrörelsen och inkvisitionen och eleverna var märkbart berörda då speciellt en bild från läroboken, Religion och Liv 8, väckte obehag. Eleverna hade svårt för att förstå hur någon kunde utföra dessa grymma dåd för trons skull.
I samband med kristendomens spridning valde vi att ta upp Muhammed och Islam som den tredje grenen av ”syskonreligionerna”. Korstågsproblematiken, strävan efter tro och övertygelse eller makt och pengar, diskuterades.
Analys
Undervisningsmodellens inledningskapitel, kristendomens bakgrund, tjänstgjorde väl som underlag för lektionerna. Momenten följdes enligt anvisningar utan större förändringar. Elevernas osäkerhet inför ett annorlunda sätt att arbeta märktes dock i början. Det var svårt att få dem att våga delge varandra sina tankar om låttexterna. Teorin om att det finns ett rätt eller fel svar så som naturvetenskapen hävdar har genomsyrat skolväsendet och således elevernas inställning. Efter någon låt hade de dock kommit in i diskussionerna.
Okoncentration var ett annat inslag som vi inte hade förväntat oss i den utsträckning som den förekom. Som ny lärare kan tron på elevernas kunskapstörst vara väl stor, och bild överrensstämmer inte alltid med verkligheten. Även detta orosmoment mildrades dock efter några lektioner. Det bör här påpekas att eleverna inte kände oss som lärare och arbete med texterna i grupper där alla känner varandra underlättar troligen diskussionerna.
Vi fann det intressant att eleverna var mogna nog att ta till sig tankar om budorden och vi tror att det berodde på att eleverna fick utgå från sina egna erfarenheter. Det verkade som eleverna fick sig en tankeställare när budet om att hedra sin fader och sin moder kom på tal då detta inte verkade efterlevas. Eleverna är dessutom i den ålder då frågor om sex och relationer börjar bli intressanta och där av blev diskussionen om otrohet utdragen och livlig.
Som påpekats ovan fungerade modellens struktur bra i inledningskapitlet. Eleverna reagerade dock mot frågorna till texten ”One of us” då de uppfattade dessa som
komplicerade och svåra att besvara. Detta kan ha sitt ursprung i det faktum att frågorna plockats direkt från textrader i musiken. Ett förslag är att förklara frågorna för eleverna eller formulera om dessa.
Katolska kyrkan
Lektion 1
Vi spelade låten ”Personal Jesus” med Depeche Mode och diskuterade utifrån denna vem eleverna vänder sig till när de upplever sin livssituation kaotisk. Här framkom det faktum att icke troende i stunder av nöd ibland vänder sig till en gud. En pojke sade att Pamela Anderson var hans personliga gud! En annan menade att hans pappa var hans idol. ”För att han är bäst!”74 En tredje pojke berättade att han hade hittat musik av Depeche Mode på Internet och tyckte att de var bra. Vi tog här tillfället i akt att tala om för alla att många av gruppens texter berör religiösa teman.
Diskussionen om bikten kom att handla om syndernas förlåtelse och brott. Eleverna var tämligen överens om att ett mord som blir bekänt hos prästen bör anmälas. Även pedofili och misshandel av barn var saker som eleverna tyckte att tystnadsplikten skulle brytas för. Några elever påpekade också att synder inte kan bli förlåtna för att någon säger det. De hade dock hade inga vidare teorier om hur man blir förlåten. Istället hävdade någon att
den som handlar fel i sinom tid får sitt straff. Vi läste några citat om synd och förlåtelse hämtade från Bibeln.
Därefter visade vi en bild av påven (Johannes Paulus II) och pratade om varför så många människor lyssnar till honom. Någon påpekade att ”han är gammal så man får ta vara på tiden!”75 Eleverna nämnde det faktum att påven ses som Jesus, eller Guds röst på jorden. Förbuden mot till exempel preventivmedel, abort, homosexualitet och skilsmässa upprörde många av eleverna och diskussionen om dessa blev lång och livlig. Påvens motstånd till abort väckte frågan om ett foster är ett liv. Några av flickorna var upprörda över det faktum att kvinnor inte får vara präster inom den katolska kyrkan. Angående homosexualiteten var det många som menade att ”det är OK men de skall inte få skaffa barn”.76
Eleverna uppmanades att läsa kapitlet om katolska kyrkan i boken för att vara
förberedda för nästkommande lektion. Vi påpekade vikten av att ha läst innan för att de skulle kunna få ut något av undervisningen.
Lektion 2
Metallicas ”Enter Sandman” stod på tur. Eleverna var ivriga på att få svara på varför vi hade valt denna låt. En pojke påpekade att han någon dag tidigare hade hört ”God natt bönen” i en film och flera av dem andra instämde. Vi diskuterade i samband med denna låt kristendomens utbredning i dagens värld. Eleverna blev förvånade över hur stor del av jordens befolkning som tillhör den kristna tron. De visst dock att majoriteten av det amerikanska folket är kristna och påpekade att George W Bush TV framträdanden alltid avslutas med ”God bless America.”
Denna lektion valde vi att låta eleverna agera föreläsare, främst för att ge dem en träning i att prata inför andra men även för att få omväxling i texten som lästes. Lappar med meningar plockade från texten om katolska kyrkan i läroboken delades ut till alla
eleverna. Sedan fick de en stund på sig att öva in sina meningar. Målet var att detta skulle läsas innantill och alla hjälptes åt att komma fram till några grundregler för hur man bäst talar inför andra. Eleverna turades därefter om att gå fram till tavlan och läsa. De sju sakramenten och biktens funktion diskuterades djupare och heliga Birgitta och nunneklostret i Vadstena nämndes. En flicka talade dock om nattlivet istället för
nattvarden vilket ledde till högljutt skratt. Därefter visades en rolig biktscen från filmen
75 Pojke åk 8. 76 Flicka åk 8.
”Sleepers”.
Som avslutning fick eleverna skriva korta förklaringar till de ord som förknippas med katolicismen. Vi hade valt ut några av dem som nämnts under föreläsningarna. Läxa till nästa gång blev att läsa om den ortodoxa kyrkan i läroboken.
Analys
Denna del av undervisningsmodellen fokuserade mycket på diskussion. Detta visade sig vara ett moment som eleverna uppskattade. Det märktes att det fanns ett behov hos dem att få utrycka sina åsikter vilket betonas mycket tydligt i läroplanen. Det bör poängteras att en viss förberedelse inför diskussioner av detta slag är att rekommendera då dessa ämnen kan vara känsliga. Det är inte självklart att alla elever har samma tolkningsramar då alla elever har olika upplevelser och erfarenheter. Även i detta moment visade eleverna dock stor mognad då de tog andras åsikter på allvar och inte fällde några opassande
kommentarer. Dock gick meningarna isär vid ett flertal tillfällen och här gavs således övning både i att argumentera och att lyssna på andra.
Låttexterna och dess teman fungerade bra och eleverna uppskattade tanken om en personlig Jesus. Elevernas egna exempel på detta var i många av fallen väntade men pojken som hade sin far som personlig Jesus berörde och förvånade oss.
De flesta eleverna uppskattade föreläsningsmetoden. Några stycken tyckte dock att detta moment var mycket obehagligt och envisades med att få slippa. Vi påpekade då vikten av att lära sig att tala inför människor. Är det så att elever på grundskolans senare år får för lite träning i denna färdighet? Det visade sig också att eleverna hade svårt för att göra om texten med egna ord och det blev trots instruktionerna om motsatsen mycket läsning innantill. Till deras försvar kan här påpekas att textraderna var för korta och att de således inte fick tillräckligt att arbeta med. Anledningen till detta var att vi utgick från läroboken för att ge eleverna en helhetsbild innan läsningen. I efterhand såg vi dock att vi borde ha lagt till fler källor för detta moment.
Ortodoxa kyrkan
Lektion 1
”Tears i heaven” med Eric Clapton ledde till samtal om hans sons död. Andra funderingar som ventilerades var reinkarnation, om själen försvinner eller om allt blir jord. Någon undrade om relationen mellan återfödelse och befolkningsmängden. En annan sade att
”om man har turen att bli människa igen och har varit rik kommer man att bli fattig.” Många av eleverna menade, som nämnts tidigare, att det finns en himmel och att
människor man en gång känt väntar där. En åsikt var att livet faktiskt tar slut och att man blir ”mask mat”. En flicka påpekade att hon viste att hon skulle få träffa sin mormor igen för det hade mormodern sagt till henne. Flickan menade att detta gjorde henne mindre rädd då hon vet att hon inte kommer att bli ensam.
Många av eleverna reagerade stark när vi berättade om Eric Claptons sons död och de menade att förlora ett barn måste vara det västa en människa kan uppleva. Filmer kom på tal när det gällde krig och människors död. En del av eleverna tyckte att det var självklart att soldater dör i krig men att det inte är rätt att döda civila. Meningarna gick isär när det gällde skillnader i kvinnor och mäns död i krig men alla var överens om att det värsta är när barn kommer till skada. Någon påpekade dock att krig är krig och att det inte spelar någon roll vem som dör för ”då skulle man inte kunna kriga” Pojke åk 8.
På denna lektion introducerades den ortodoxa kyrkan och begreppets ursprung betonades. Då detta ord betyder renlärig ville vi visa på att den ortodoxa tron anser sig vara den gamla och den rätta läran.
Ikonernas betydelse inom denna kyrka accentuerades. Eleverna fick ikoner som de skulle färglägga.77 Deras uppgift var sedan att utifrån boken återberätta en ortodox gudstjänst eller ett påskfirande med hjälp av ”skådespeleri”. All rekvisita stod eleverna själva för och uppfinningsrikedomen var stor.
Lektion 2
Denna lektion inleddes med The Beatles låt ”Let it be”. Här diskuterades vem ”Mother Mary” var. De flesta eleverna visste vem textförfattaren syftade på. Någon sade att man kan be till Maria istället för Jesus, och en annan påpekade att texten berättade att Maria kommer med visdom. En återknytning gjordes till tidigare diskussioner när böner för hjälp behandlats. Vi hänvisade sedan till ikonerna och katolikernas tillbedjan av Maria.
Resterande del av lektionen fick eleverna disponera fritt för att öva inför skådespelet.
Lektion 3
Vi spelade ”X-staic process” med Madonna och talade om att spela roller och att våga vara sig själv. Frågan om samvete och skuld kom upp i samband med en kort beskrivning
av Judas agerande mot Jesus. Diskussionen om grupptryck blev långvarig då eleverna hade mycket att ventilera. Alla var överens om att det inte är lätt att stå emot gruppen och dess vilja. Det pratades även om vikten av att klä sig rätt, det vill säga använda rätt
märken eller rätt stil. Många påpekade att klädkoden hör ihop med vilken musiksmak man har och att det är viktigt att visa denna genom kläderna. Vi ledde sedan resonemanget mot ämnen som vi fann det relevant att få eleverna att fundera över. Trycket att prova alkohol, cigaretter och droger diskuterades. Många menade här att det var självklart att man kunde tacka nej och stå emot. Några hävdade dock att det inte är fel att prova. ”Man kan inte säga att det är dåligt innan man har testat”78 Även pressen att ha haft sex upplevdes av några som överhängande.
Lektionstiden upptog därefter av övning inför ”skådespelet”. Hemläxa blev att kort beskriva ord från den ortodoxa kyrka.
Lektion 4
Vi valde att spela två psalmer med Carola. Vi tänkte att eleverna troligtvis skulle känna igen rösten och att detta skulle skapa ett visst intresse hos några av dem. Den första psalmen var ”Bred dina vida vingar”, vilken inte alla kände igen, och den andra vilken var mer välkänd, ”Tryggare kan ingen vara”. Diskussionen om var de hade hört dessa sånger förut kom på tal och kyrkobesök och julotta var några termer som nämndes.
Vi förde sedan in begreppen och skillnaden mellan religion och tradition. De flesta var överens om att när svenskar går till kyrkan är det oftast av tradition. Några påpekade dock att de fortfarande finns många som tror på en Gud och går i kyrkan för att lyssna till ”hans” ord. Som Carola till exempel påpekade någon.
Hela lektionen ägnades åt uppvisning av ”skådespelen”. Inledningsvis var hela klassrummet nersläckt och upplyst endast av ljus vilket höjde stämningen och förväntningarna. Vi blev dock upplysta av vår handledare att så många ljus troligtvis skulle starta brandlarmet och resten av tiden fick den vanliga klassrumsbelysningen lysa upp dramerna. Elevernas framställningar var deskriptiva och uttömmande, om än en aning okoncentrerade.
Läxa till nästa tillfälle var att läsa om den protestantiska kyrkan i läroboken. Vikten av detta framhölls då nästa lektionstillfälle skulle baseras på texten och behandlas i
tävlingsform.
78 Flicka åk 8.
