Luther och den protestantiska kyrkan
3.3 Diskussion och sammanfattning av det religionspedagogiska försöket
Enligt Weber har västlänningens tillvaro mist sin förtrollning. Detta har lett till en objektiv kunskapstradition vilket Hartman i sina studier av barnatro bekräftat. Han menar dock att barnen trots sitt konkreta förhållningssätt till tillvaron ändå har förmåga till djupt religiöst engagemang.84 Vi såg belägg för detta i vårt möte med eleverna. De var mycket kapabla att uttrycka sina funderingar och tankar om livet. Kan det vara så att eleverna inte ser livsfrågorna som en del av religionsundervisningen då dessa ges för lite utrymme traditionell kunskapsförmedling?
Undersökningen visade det som Hartman påpekat, att det finns en viss kritik från eleverna gentemot religionsämnet.85 Kanske är en av anledningarna till denna det faktum som nämnts ovan, nämligen att livsfrågorna inte får den plats i undervisningen som de bör. En parallell till detta är att eleverna ser religion som ett utdöende fenomen vilket blev tydligt i undersökningen då ett flertal elever skrev att religion är något som hör till den gamla tiden. ”Det är förritiden”.86
Att sekulariseringen om än inte som term men som samhällsfenomen är allmänt rådande visade vår undersökning tydligt. Det första eleverna nämnde var just det faktum att de flesta svenskar inte vanligtvis går till kyrkan och inte ber. Det var dock viktigt för dem att kyrkan finns då den fortfarande ses som platsen för övergångsriter så som dop,
konfirmation, bröllop och begravning. Traditionen är en stark socialisationsfaktor och firande av högtidsdagar som jul och påsk matas våra barn med från tidig ålder. Frågan är i hur stor utsträckning dessa traditioner förknippas med kristendomen i hemmen? Vår undervisning visade att eleverna kände till kristna termer men inte visste vad det stod för, vilket kanske kan betyda att kristendomens inte diskuteras nämnvärt i hemmen. Även det faktum att himmelen och paradiset var ett frekvent svar på fråga om vad som hände efter döden tyder på traditionens makt, eller är det rent av ett uttryck för religiös tro!
De beskrivningar vi fick av eleverna angående vad Gud är, eller hur han ser ut visade en viss spridning mellan eleverna. Några beskrev honom som en gamla man medan andra menade att han inte syns då han är en kraft eller en ande som finns i allt.
”Jag tror att Gud hade sett ut som mej.”87
84 Dahlin, 1998, sidan 12-13; Hartman, 1991, sidan 221. 85Hartman, 1971, sidan 54-56.
86 Flicka åk 8. 87 Flicka åk 8.
”Han ser ut som en mänska med långt hår och med långt skägg och med vita kläder.”88
Undersökningar gjorda av Eklund och Sjöberg89 men även av Hartman90 bekräftar det faktum att barn ofta ser Gud med mänskliga drag. Eriksson belägger tanken om att Gud i barns tankar transcenderar från människoliknande gestalt till en kraft i takt med elevernas stigande ålder.91 Vi såg även tendenser att tanken om en mäktig kraft kan vara inspirerad av nutidens våg av New Age och östreligiösa influenser.
Enligt läroplanen är det lärarens ansvar att skapa intresse för religion genom en allsidig och stimulerande undervisning.92 Erikssons undersökning visar att även elever ser det som
skolans ansvar att undervisningen är inspirerande.93 För att i så stor utsträckning som möjligt utarbeta vår undervisningsplan i enlighet med kursplanen för religionskunskap valde vi således att använda oss av så många olika metoder som möjligt. Enligt en undersökning gjord av Hartman var eleverna mest intresserade av att få uttrycka sig estetiskt, 94 och vi valde att använda dessa moment. Som bas för undervisning låg diskussioner men även musik, drama, konst, arbete med läroboken och traditionell föreläsnings undervisning.
De flesta momenten fungerade bra men vi märkte dock en viss osäkerhet och frustration hos eleverna när vi presenterade mer självständiga arbetsuppgifter utan konkreta
anvisningar. Eleverna brister i många avseenden då de själva skall ta ansvar för sitt lärande, och det märks att de är vana vid att bli ”matade”. Det faktum att vi använde oss av flera olika moment visade sig ge resultat då eleverna vid återträffen uttryckte sin belåtenhet över att ha fått prestera genom estetiska uttryck. Även det faktum att de fick uttrycka sina åsikter och känslor verkade ha upplevts positivt.
Arbetet med att konstruera undervisningsmodellen krävde mycket arbete och eftertänksamhet. Det finns många prioriteringar som måste göras och läroplan och
kursplan måste inkorporeras. Almén pratar om frestelser och vägmärken i upplägget av en
88 Pojke åk 8.
89 Eklund & Sjöberg, 1978, sidan 56. 90 Hartman, 1991, sidan 209. 91 Eriksson, 1999, sidan 172.
92www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3886&extraId=2087 93 Eriksson, 1999, sidan 169.
undervisningsmodell.95 Han menar att det är lätt att göra misstaget att beskriva det som ligger nära den egna individen som det rätta synsättet, och samtidigt redovisa andra synvinklar eller inriktningar mer kritiskt. I detta fall skulle det innebära att den protestantiska läran skulle vara den som skulle ses som överlägsen och ligga som tyngdpunkt. Denna frestelse försökte vi undvika genom att lägga fokus på de övriga två grenarna inom kristendomen för att på så sätt skapa förståelse för likheter och skillnader. En annan fara enligt Almén är att gömma sig bakom bibelhänvisningar. Han menar att detta inte är ett bra tillvägagångssätt då dessa citat inte ligger ”nära” eleverna. Vi kände att vi, trots denna förmaning, ville använda oss av bibelns texter då det är relevant för
eleverna att ha en viss kunskap på detta område. Vi försökte således använda oss av citat som eleverna kunde känna igen och några som kunde tillämpas vid diskussionerna som berörde olika teman, detta för att skapa en känsla av sammanhang.
Enligt Almén bör man som lärare fokusera på att engagera eleverna och att detta kan göras genom användning av texter ge tillfälle till att möta den kristna människans världsuppfattning. Läroboken Religion och liv 8 har några texter till varje kapitel där en människa berättar om sin tro och varför den var så viktig för honom eller henne. Dessa kan eleverna uppmuntras att läsa. I vår undervisningsmodell lät vi istället eleverna ”möta” de kristnas värld i skådespelen om gudstjänsten och påskfirandet genom att låta dem att träda in i rollerna. Att eleverna skall få uppleva olika känslor och stämningar är en del av läroplanen.96 En elev, vilket var en pojke, som fick i uppgift att spela präst i en av dramatiseringarna påpekade att det var en bra övning för att det blev mer verkligt. Målen som eleverna, enligt kursplanen för religionskunskap, skall nå handlar om
förmågan att reflektera och formulera sig om livsfrågor, samt föra etiska resonemang. De bör även ha kunskap om centrala berättelser om riter och symboler inom några
världsreligioner. Vi valde att inte utvärdera elevernas kunskaper på ett traditionellt sätt, då vi under lektionerna fick ta del av deras förmåga att resonera och ta ställning.
De flesta eleverna utryckte förnöjelse över att musik var en stor del av undervisningen. Även diskussionerna kring dessa ansågs som positivt. Enligt undersökningen utförd av Rune Jönsson och Bodil Liljefors Persson visar eleverna ett stort intresse för livsfrågor med inriktning på vad som är meningen med livet, kärlek, krig och död vilket även denna
95 Almén, Furenhed & Hartman, 1994, sidan 145-152, 145-152. 96 Lärarförbundet, 2001, sidan 8-9.
undersökning visade.97 Många av eleverna mindes teman som kärlek, människors lika värde och meningen med livet. Andra moment som eleverna mindes som stimulerande var ”Gäster med gester”. Några påpekade också ikonerna och att det inte ofta de får måla på lektionerna.
Under intervjuerna fick vi en bild av vad eleverna hade tagit till sig av undervisningen: Kristendomens tre huvudgrenar var något som större delen kunde nämna. Skillnader och likheter mellan dessa poängterades. Även Luther och Wittenberg och varför vi är
protestanter hade etablerat si Undersökningen visar att eleverna har ett stort intresse för livsfrågor med inriktning på vad som är meningen med livet, kärlek, krig och död. g hos eleverna. Alla de tillfrågade eleverna kunde i alla fall nämna två av budorden. Detta kan sättas i samband med att dessa förhoppningsvis är rättesnöre i varje människas liv, nämligen att inte döda och inte stjäla. Även budet om äktenskapsbrott och att man skall vara nöjd med vad man har nämndes.
Målet med undervisningsmodellen var att skapa nyfikenhet för kristendomen och livsfrågor genom att basera denna på musik och estetiska moment. Med belägg från prövningen av materialet och elevernas åsikter om denna anser vi att modellen fyller sin funktion.