I detta avslutande avsnitt presenteras en diskussion kring begränsningar studien haft som bör uppmärksammas. Därefter framförs förslag till vidare forskning inom området.
7.1 Begränsningar
Uppsatsens metod inkluderar två intervjuer med respektive respondent vilket genomfördes i syfte att åstadkomma ett djup i samtalen med individen. Vi upplevde att individen hade lättare att dela med sig av berättelser i den andra intervjun och öppnade upp sig på en djupare nivå. Därmed har detta metodologiska tillvägagångssätt varit betydelsefullt för studien. Det kan även ses som en begränsning eftersom ytterligare intervjutillfällen skulle kunnat tillföra mer djup och eventuellt gynnat undersökningen. Genom fler intervjuer och möten med individen genereras en närhet vilket kan tänkas bidra med mer djup i dialogen och berättelserna då personen kan tänkas ha lättare att öppna upp sig.
Uppsatsen har undersökt individer i liknande branscher som anses ha en tydlig karriärstege och hierarki att förhålla sig till. Det genomfördes i syfte att minimera större skillnader i bakgrund, eftersom studien främst fokuserar på framtida identiteter. Det kan anses vara begränsande för studien, men uppsatsen avser inte att undersöka skillnader mellan varken individer eller branscher. Urvalet blir därmed en avgränsning för uppsatsen som avser att utöka förståelsen för ett fenomen snarare än att göra jämförelser.
7.2 Förslag till vidare forskning
Under studiens gång har det uppkommit intressanta aspekter som inte kunnat behandlas i uppsatsen fullt ut. Teoretiskt sett framgår det att individer strävar efter koherens i sin identitet och historia, bland annat beskriver Brown och Lewis (2011) att individer strävar efter stabilitet och genomför identitetsarbete för att skapa eller bibehålla en känsla av koherens och distinktivitet. Däremot framgår det ur det empiriska materialet att inkoherens i viss grad accepteras av respondenterna. I vissa fall verkar det bli problematiskt för individen att hantera först när den behöver reflektera eller analysera kring frågor som ställts. Caza, Vough och
63
Puranik (2018) menar även att känslan av koherens är något som endast kan uppnås tillfälligt, vilket innebär att identiteten i sådana fall är inkoherent majoriteten av tiden. Tidigare studier har huvudsakligen fokuserat på hur individen genererar koherens vilket bidrar till att inkoherens antas vara given. Denna undersökning har observerat tendenser på att inkoherens verkar skapas genom reflektion, osäkerhet och analys hos individen, vilket väcker intresse för studier om inkoherens som fenomen. Frågor om hur inkoherens accepteras, hanteras och skapas kvarstår vilket gör det intressant att vidare undersöka i framtiden.
Uppsatsens analys uppmärksammar att individen kan bryta isär erfarenheter och uppfattningar om jaget för att försöka bibehålla känslan av en koherent karriärsidentitet. Personen verkar försöka upprätthålla känslan av koherens genom att distansera sig från exempelvis tankar eller erfarenheter. Tidigare forskning fokuserar på hur händelser och erfarenheter inkorporeras eller införlivas i en individs livshistoria men denna studie har noterat tendenser på att individen även bryter isär dem. Vi uppmuntrar därför till studier som vidare undersöker hur personer försöker skapa en koherent karriärsidentitet genom att bryta isär händelser och erfarenheter från deras nuvarande eller framtida karriärsidentitet. Ytterligare intresse ligger i att utveckla förståelsen för hur individer förhåller sig till kollektiva och personliga behov. Uppsatsen uppmärksammar situationer där individen uttrycker berättelser som verkar vara relaterade till kollektivet. Slutligen uppmuntrar vi därmed till studier om narrativ som relateras till det kollektiva respektive personliga samt hur individen förhåller sig till detta.
64
8. Referenser
Alvesson, M. (2003). Beyond Neopositivists, Romantics, and Localists: A Reflexive
Approach to Interviews in Organizational Research. Academy of Management Review. Vol. 28, No. 1, pp. 13-33.
Alvesson, M. (2015). Organisationskultur och ledning. Johanneshov: MTM.
Alvesson, M. & Willmott, H. (2002). Identity regulation as organizational control: Producing the appropriate individual. Journal of Management Studies. Vol. 39, No. 5, pp. 619-644. Ashforth, E. B., Harrison, S. H. & Corley, K. C. (2008). Identification in Organizations: An Examination of Four Fundamental Question. Journal of Management. Vol. 34, No. 3, pp. 325-274.
Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis. NursingPlus Open. Vol. 2, ss. 8-14.
Bryman, A. & Bell, A. (2013). Företagsekonomiska Forskningsmetoder, 2. Uppl., Stockholm: Liber AB.
Bryman, A. & Cassell, C. (2006) The researcher interview: a reflexive perspective.
Qualitative Research in Organizations and Management: An International Journal. Vol. 1, No. 1, pp. 41-55.
Beech, N. & Johnson, P. (2005). Discourses of disrupted identities in the practice of strategic change The mayor, the street-fighter and the insider-out. Journal of Organizational Change. Vol. 18, No. 1, pp. 31-47.
Bruner, J. (1991). The Narrative Construction of Reality. Critical Inquiry. Vol. 18, No. 1, pp. 1-21.
Brown, A. D. & Lewis, M. A. (2011). Identities, Discipline and Routines. Organization studies. Vol. 31, No. 7, pp. 871-895.
Caza, B. B., Vough, H. & Puranik, H. (2018). Identity work in organizations and occupations: Definitions, theories and pathways forward. Journal of Organizational Behaviour. Vol. 39, No. 7, pp. 889-910.
Chartered Association of Business Schools (2018). Academic Journal guide. London: Queen Street.
Corbin, J. & Strauss, A. (1990). Grounded Theory Research: Procedures, Canons and Evaluative Criteria. Qualitative Sociology. Vol. 13, No. 1, pp. 3-21.
65
Cunliffe, A. & Coupland, C. (2011). From hero to villain to hero: Making experience sensible through embodied narrative sensemaking. Human Relations. Vol. 65, No. 1, pp. 63-88. DiMaggio, P. (1997). Culture and Cognition. Annual Review of Sociology. Vol. 23, ss. 263- 287.
Dutton, J. E., Roberts, L. M. & Bednar, J. (2010). Pathways for positive identity construction at work: Four types of positive identity and the building of social resources. Academy of Management Review, Vol. 35, No. 2, pp. 265-293.
Elg, U. & Jonnergård, K. (2004). Societal, Organizational and Individual Factors Influencing Women ́s Entry to Professional Organizations. Lund Institute of Economic Research,
Working Paper Series.
Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T. & Styhre, A. (2015). Organisation och organisering. Johanneshov: MTM.
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. Vol. 24, ss. 105-112.
Heath, C. (2011). Embodied Action: Video and the Analysis of Social Interaction. I Silverman, D. (red.) Qualitative research: issues of theory, method and practice. 3. ed., London: SAGE, pp. 250-269.
Hsieh, H. F. & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research. Vol. 15, No. 9, ss. 1277-1288.
Ibarra, H. (1999). Provisional Selves: Experimenting with Image and Identity in Professional Adaptation. Administrative Science Quarterly. Vol. 44, No. 4, pp. 764-791.
Ibarra, H. & Barbulescu, R. (2010). Identity as narrative: Prevalence, effectiveness, and consequences of narrative identity work in macro work role transitions. Academy of Management Review. Vol. 35, No. 1, pp. 135-154.
Ibarra, H. & Petriglieri, J. L. (2010). Identity work and play. Journal of Organizational Change Management. Vol. 23, No. 1, pp. 10-25.
Jacobsen, D. I. (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. (2:1 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jeffcutt, P. (1994). The Interpretation of Organization: a Contemporary Analysis and Critique. Journal of Management Studies. Vol. 31, No. 2, pp. 225-250.
66
Jerdén, E. (2017). Hovrättspresidenten om uppropet: “Omtumlande”.
https://www.svd.se/hovrattspresidenten-absolut-aktuellt-med-atgarder [2020-04-01] Järventie-Thesleff, R. & Tienari, J. (2016). Roles as Mediators in Identity Work. Organization Studies. Vol, 37. No. 2, pp. 237-265.
Knez, I. (2016). Toward a Model of Work-Related Self: A Narrative Review. Frontiers in Psychology. Vol. 7, Article. 331, pp. 1-14.
Kornberger, M., Justesen, L. & Mouritsen, J. (2011). “When you make manager, we put a big mountain in front of you!: An ethnography of managers in a Big 4 Accounting Firm.
Accounting, organizations and Society. Vol. 36, pp. 514-533.
Kreiner, K. & Mouritsen, J. (2005). The analytical interview: Relevance beyond reflexivity. I Tengblad, S., Solli, R. & Czarniawska, B. (red.). The Art of Science. 1. ed., Malmö: Liber, pp. 153-176.
LaPointe, K. (2010). Narrating career, positioning identity: Career identity as a narrative practice. Journal of Vocational Behavior. Vol. 77, pp. 1-9.
Markus, H. & Nurius, P. (1986). Possible selves. American Psychologist. Vol. 41, No. 9, pp. 954-969.
Mason, J. (2002). Qualitative researching. (2. ed.) London: Sage.
McAdams, D. P. (2008). Personal Narratives and the Life Story. I John, O. P., Robins, R. W. & Pervin, L. A. (red.) Handbook of Personality, The Guildford Press, pp. 242-264.
Miller, J. & Glassner, B. (2011). The “inside” and the “Outside”: Finding Realities in
Interviews. I Silverman, D. (red.) Qualitative research: issues of theory, method and practice. 3. ed., London: SAGE, pp. 131-148.
Miscenko, D. & Day, D. V. (2016). Identity and identification at work. Organizational Psychology Review. Vol. 6, No. 3, pp. 215-247.
Myers, M. D. (2013). Qualitative research in business & management. (2. uppl.) London: SAGE.
Olofsson, C. & Regell, T. (2019). Alla har sin karriär och är lika viktiga.
https://www.jusek.se/tidningenkarriar/artiklar/2019/6/ta-vara-pa-kompetensen/alla-har-sin- roll-och-ar-lika-viktiga/ [2020-04-01]
Owens T. J., Robinson, D. T. & Smith-Lovin, L. (2010). Three faces of identity. Annual Review of Sociology. Vol. 36, pp. 557-499.
67
Peräkylä, A. (2011). Validity in Research on Naturally Occurring Social Interaction. I Silverman, D. (red.) Qualitative research: issues of theory, method and practice. 3. ed., London: SAGE, pp. 365-382.
Pratt, M. G., Rockmann, K. W. & Kaufmann, J. B. (2006). Construction Professional Identity: The role of work and identity learning cycles in customization of identity among medical residents. The Academy of management journal. Vol. 49, No. 2, pp. 235-262. Rapley, T. (2011). Some Pragmatics of Data Analysis. I Silverman, D. (red.) Qualitative research: issues of theory, method and practice. 3. ed., London: SAGE, pp. 271-290.
Rich, P. (2012). Inside the Black Box: Revealing the Process in Applying a Grounded Theory Analysis. The Qualitative Report. Vol. 17, No. 49, pp. 1-23.
Silverman, D. (2011). Interpreting Qualitative Data, A Guide to the Principles of Qualitative Research, 4. ed., London: SAGE.
Strahan, E. J. & Wilson, A. E. (2005). Temporal comparisons, identity and motivation: The relation between past, present and possible future selves. I Kerpelman & Dunkel, C. (red.). Possible selves: Theory, Research and Applications, Nova Science Publishers, pp. 1-16. Strauss, K., Griffin, M. A. & Parker, S. K. (2012). Future Work Selves: How Salient Hoped- For Identities Motivate Proactive Career Behaviours. Journal of Applied Psychology. Vol. 97, No. 3, pp. 580-598.
Sveningsson, S. & Sörgärde, N. (2015). Organisationsförändring: hur, vad och varför? (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). Ledarskap. (1. uppl.) Malmö: Liber. Syrjälä, J., Takala, T. & Sintonen, T. (2009). Narratives as a tool to study personnel wellbeing in corporate mergers. Qualitative Research. Vol. 9, No. 3, pp, 263-284.
Thornborrow, T. & Brown, A. D. (2009). ‘Being Regimented’: Aspiration, Discipline and Identity Work in the British Parachute Regiment. Organization Studies. Vol. 30, No. 4, pp. 335-376.
Watson, T. J. (2009). Narrative, life story and manager identity: A case study in autobiographical identity work. Human Relations. Vol. 63, No. 3, pp. 425-452.
Wright, C., Nyberg, D. & Grant, D. (2012). “Hippies on the third floor”: Climate Change, Narrative Identity and the Micro-Politics of Corporate Environmentalism. Organization Studies. Vol. 33, No. 11, pp. 1451-1475.