För att kunna fokusera på interaktion och diskussion med respondenten under varje enskilt intervjutillfälle spelades intervjuerna in och transkriberades sedan i efterhand. I samband med transkriberingarna anonymiserades alla individer och organisationer, för att minimera risken att känslig information på något sätt skulle spridas. Vid anonymiseringen tillgavs varje respondent ett könsneutralt namn eftersom det inte görs någon jämförelse mellan individerna. Under intervjuerna gjordes kortare anteckningar för att fungera som stöd i diskussionerna som tog plats under intervjuerna men användes även som hjälpmedel vid transkribering och analys. Det är viktigt att ha en fullständig redogörelse av intervjun för att kunna få med relevanta aspekter av den i analysen (Bryman & Bell 2013). Transkriberingar kan ses som påfrestande eftersom det är tidskrävande men på grund av att det är till stor hjälp vid analysen såg vi det som en nödvändig åtgärd.
Eftersom alla intervjuer spelades in har vi i efterhand haft möjlighet att gå tillbaka till råmaterialet för att kunna kontrollera ordagrant vad som sagts, olika påståenden och göra tolkningar (Jacobsen 2017). Då intervjuerna präglats av det som uppkommit under den specifika intervjun har det gett oss möjligheten att arbeta dynamiskt och flexibelt med den insamlade datan (Alvesson 2003). Genom transkriberingarna har varje intervju funnits nedskriven vilket förhindrat att det skapats någon form av felkälla eller att det skett förvrängningar av vad som sagts (Bryman & Bell 2013). Intervjuerna transkriberades max en dag efter att de genomförts för att underlätta arbetet samt kunna göra anteckningar om vad som skedde under interaktionen.
34 4.6 Metod för analys
Intervjuerna med respondenterna genererade en stor mängd data där transkriberingar användes för analysen. I och med att intervjun sågs som en interaktion mellan intervjuare och respondent (Wright, Nyberg & Grant 2012) och att det funnits en öppenhet för tolkningar genom hela processen har analysen skett under hela insamlingen av empiri. När den första omgången av intervjuer genomförts och transkriberats hade vi 82 sidor renskriven empirisk data att analysera. Till en början lästes materialet igenom flertalet gånger, vilket skapar en översiktlig bild och känsla för underlaget (Graneheim & Lundman 2004). Efter att alla transkriberingar genomgåtts flera gånger genomfördes närläsning av materialet, vilket innebär att kortare textavsnitt lästes igenom för att få möjlighet att reflektera kring texten på ett annat sätt (DiMaggio 1997). Vid båda typer av läsning skapades anteckningar och noteringar för att vi enkelt skulle kunna gå tillbaka till utmärkande delar (Rapley 2011).
Efter stadiet som bestod av olika typer av läsning användes det kvalitativa programmet NVivo 12 där vi genomförde en öppen kodning, vilket är en tolkande process för att analytiskt bryta ner texten (Corbin & Strauss 1990). Det gjordes för att låta koncept framkomma ur det material som analyserades snarare än att försöka få materialet att passa en redan framtagen teori (Rich 2012). För att säkerställa att dessa koncept var rimliga återgick vi till materialet för att eventuellt omarbeta koncepten (Rapley 2011). Detta arbetssätt var fördelaktigt eftersom det inte finns färdiga koncept inom den valda teorin och forskningslitteraturen (Hsieh & Shannon 2005). Med hjälp av NVivo 12 kodades ‘nodal points’ för att identifiera berättelser, narrativ och diskurser (Wright, Nyberg & Grant 2012). Genom denna process fick vi fram olika teman som användes för att konstruera frågor till den andra intervjun.
När även den andra omgången av intervjuer genomförts samt transkriberats hade vi ytterligare 64 sidor av data att analysera. Vi genomförde läsning och närläsning samt kodade även detta material med hjälp av öppen kodning i NVivo 12 för att analytiskt bryta ner texten. Olika forskare bör komma fram till samma analysresultat när de använder samma data för att denna typ av analys ska vara tillförlitlig (Silverman 2011) vilket är anledningen till att vi genomförde den öppna kodningen var för sig för att sedan jämföra koderna som framtagits. Därefter gick vi igenom de koder som gjorts på allt material, med andra ord datan från både den första och andra omgången av intervjuer, för att se om de verkade rimliga eller behövde justeras (Rapley
35
2011). Då hade vi 146 sidor med transkriberingar som kodats och bearbetats. Därefter organiserades koderna in i teman och kategorier, anledningen till detta är för att sammanlänka den underliggande meningen av texten (Graneheim & Lundman 2004). Denna process gjordes för att framta samband mellan kategorier (Strauss & Corbin 1990) och på så sätt kom vi fram till ett antal intressanta aspekter som ligger till grund för den slutliga analysen.
I det sista steget av dataanalysen fokuserade vi på hur de olika kategorierna och aspekterna hanterades samt hur individernas narrativa identitetsarbete genomfördes. Det gjordes genom att utforska hur individerna försökte övervinna spänningar samt hanterade motsägelser mellan de olika identiteterna som uttrycktes genom narrativen (Wright, Nyberg & Grant 2012). Här konstruerades olika genrer som ligger till grund för hur respondenterna berättade om saker och på så sätt genomförde identitetsarbete. De tre identitetsdimensioner som framtagits ur teorin användes för att strukturera de genrer som togs fram, men har inte styrt utformandet av genrerna. Dessa genrer representerar olika sätt som individerna genomförde narrativt identitetsarbete på och har framkommit ur det empiriska materialet. När genrerna tagits fram bearbetades och analyserades de ytterligare. Det innebar att vissa genrer som vi ansåg var för tunna togs bort helt medan andra slogs samman. Det resulterade i sju stycken genrer som påvisar respondenternas identitetsarbete. Dessa är introspektion, utveckling, framhävning, ändlöshet, reducering, indoktrinering och simulering.
4.7 Metodreflektion
När studier genomförs är det viktigt att reflektera kring de metodologiska val som görs samt hur de påverkar undersökningen och dess trovärdighet. I kvalitativa studier är det ofta svårt att förstå hur forskaren konkret har genomfört studien eller kommit fram till sina slutsatser (Bryman & Bell 2013). De metodologiska samt analytiska val som tagits bör beskrivas och motiveras för att uppvisa en transparens gentemot läsaren (Mason 2002). Genom ett tydligt och utförligt metodavsnitt har läsaren fått chans att förstå studiens process och hur vi kommit fram till resultatet. Generellt kan den kvalitativa ansatsen bedömas utifrån trovärdighet och äkthet i syfte att säkerställa en viss kvalitet av undersökningen (Bryman & Bell 2013). För att öka undersökningens trovärdighet och äkthet har vi transkriberat alla intervjuer för att kunna göra en så trovärdig analys som möjligt (Peräkylä 2011). Sedan gick vi igenom den insamlade
36
empirin var för sig innan vi tillsammans bearbetade materialet genom att diskutera och reflektera.
Då analysen baseras på egna tolkningar var det fördelaktigt att analysera materialet i flera omgångar eftersom det slutligen resulterade i kategorier och teman som inte varit förutbestämda vilket tillät nya insikter träda fram (Hsieh & Shannon 2005). Fördelen är att informationen kommit direkt från grundkällan vilket tillåtit materialet att tala för sig självt utan att vi påverkat det genom att leta efter förutbestämda kategorier eller teman. Det ledde till att empirin analyserats med en öppenhet i syfte att identifiera det som var meningsfullt för att besvara uppsatsens frågeställning (Bengtsson 2016). Eftersom den metod som använts vid uppsatsens intervjuer bygger på dialog där intervjuarna tagit plats och deltagit i diskussionen kan det finnas misstanke om att vi försökt påverka studiens resultat. Kreiner och Mouritsen (2005) poängterar att en sådan form av intervju kan medföra en högre risk för manipulation i och med att forskaren kan ha en teori eller poäng som den vill påvisa eller legitimisera. Detta undgås genom att det inte finns någon förutbestämd begreppsram att stärka eller förkasta. Det innebär att svaren som uppkommer ur intervjun inte ses som slutgiltiga utan snarare som en möjlighet till utökad kunskap (Kreiner & Mouritsen 2005).
I och med studiens upplägg var det viktigt att tänka analytiskt i flera delar av undersökningen. Under studiens gång har det funnits främst tre tillfällen där olika sorts analys har genomförts. Dessa är under intervjuerna, när vi transkriberat och den slutliga analysen av det empiriska materialet. De olika analystillfällena har bidragit på olika sätt för att kunna besvara uppsatsens frågeställning. Trots att det analytiska arbetet har varit en övergripande och sammanhängande process så kan det vara viktigt att uppmärksamma vad de olika tillfällena har genererat för typ av förståelse. Under intervjuerna har det varit av yttersta vikt att ställa följdfrågor som fört konversationen vidare (Kreiner & Mouritsen 2005) och det var därför viktig att ständigt lyssna och analysera vad respondenten pratade om. Intervjuerna gav oss möjligheten att på plats analysera hur personen skapade berättelser vilket gav oss indikationer på vad som var exempelvis viktigt eller jobbigt för personen att framföra.
37
Även att genomföra transkriberingar är en viktig del av den analytiska processen (Heath 2011). När intervjuerna transkriberades var det av vikt bryta ner den insamlade empirin (Corbin & Strauss 1990) för att kunna notera utmärkande delar och intressanta aspekter. Genom att transkribera materialet fick vi ytterligare ett tillfälle att lyssna på intervjun för att då fokusera på vad personen sagt och hur den sagt det. Det skiljer sig från analysen som genomfördes under intervjun eftersom den främst fokuserade på att föra samtalet framåt och få respondenten att öppna upp sig. Den slutliga analysen av den insamlade datan fokuserade på det som kunde besvara frågeställningen. Genom tidigare analyser fanns det anteckningar, tankar och aspekter som under det sista tillfället utvecklades eller ändrades. Det som utmärkte det sista analystillfället var att det genomfördes betydligt mer noggranna och utförliga analyser av materialet där vi även hade ett mer systematiskt tillvägagångssätt för hur analysen genomfördes. De olika tillfällena för analys har bidragit till att ge en övergripande bild av hur individen genomför narrativt identitetsarbete som varit betydelsefullt för att besvara uppsatsens frågeställning och syfte.
Ytterligare något som bör uppmärksammas är det planerade genomförandet av datainsamlingen. Till en början var det tänkt att alla intervjuer skulle ske ansikte-mot-ansikte med respondenterna, men på grund av omständigheter i samhället som vi inte kunnat påverka var vi tvungna att planera om genomförandet av intervjuerna. En del kunde genomföras som planerat men andra var tvungna att ske på distans. För att ändå bibehålla en känsla av personligt samtal samt öppna upp för en dynamisk och informationsrik kommunikation (Jacobsen 2017) genomfördes dessa intervjuer via videolänk för att skapa mer förtroende för att respondenten skulle öppna upp sig. Eftersom de frågor som ställdes var relativt personliga var det viktigt att skapa någon form av band eller relation till respondenterna vilket kan anses lättare över video än telefon. Även om vi inte fysiskt träffade personerna kunde vi ändå åstadkomma en avslappnad känsla som bidrog till att konversationen kunde fortgå och nå ett djup.
38