Inledande analys

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur individen genomför narrativt identitetsarbete för att försöka konstruera en koherent karriärsidentitet när det finns mångfaldiga framtida identiteter. Genom att studera hur personer berättar om sina karriärer har vi fått möjligheten att analysera hur de genom berättelser och konversation försöker sträva efter en sammanhängande identitet. För att undersöka denna ständigt pågående process har tre stycken dimensioner av identitet tagits fram ur teorin. Dessa dimensioner benämns tidsrymd, delad identitet samt personligt och kollektivt. Dimensionerna av identitet förklarar vad personerna gör för att försöka konstruera en koherent karriärsidentitet medan genrer bidrar med att utöka förståelsen hur det sker. I uppsatsen används genrebegreppet som ett verktyg för att i större utsträckning förstå processen som ligger bakom hur karriärsidentiteten konstrueras.

Genom att analysera det empiriska materialet har det tagits fram sju stycken genrer som används för att förstå hur individen genomför narrativt identitetsarbete. Det innebär att genrer uppkommit ur empirin för att kunna besvara studiens frågeställning. Genrerna som framtagits är introspektion, utveckling, framhävning, ändlöshet, reducering, indoktrinering och simulering. Identitetsarbetet handlar om hur individen får ihop identitetsdimensionernas olika delar, både inom varje dimension men även mellan dem. Eftersom människors meningsskapande är temporärt (Cunliffe & Coupland 2011) och identitetsarbete är en ständigt pågående process (Caza, Vough & Puranik 2018) så kan individer med hjälp av genrer skapa känslan av tillfällig koherens inom och mellan dimensionerna.

39

Berättelser bidrar till att förstå hur det narrativa identitetsarbetet genomförs (Caza, Vough & Puranik 2018) vilket görs för att bibehålla eller skapa en känsla av distinktivitet och koherens (Brown & Lewis 2011). Genrerna hjälper oss att förstå den process där individen försöker skapa en koherent karriärsidentitet. Ur studien framgår att samtliga individer inte har en klar tanke om vem de vill vara eller vilken identitet de eftersträvar i framtiden. Istället har de flera olika identiteter vilket är i likhet med Wright, Nyberg och Grants (2012) resonemang om mångfaldiga identiteter. Vissa identiteter framstår som mer tydliga än andra, exempelvis när Sam uttrycker “att bli Sveriges bästa advokat för kvinnor och barn”, men ingen av respondenterna har en enda tydlig identitet att sträva efter. Med andra ord kan vi inte se den ideala identiteten som Thornborrow och Brown (2009) redogör för. Den identiteten är fast, noga utvald och given medan studiens respondenter uppvisar flertalet olika identiteter. Inte heller använder respondenterna förebilder som provisoriska jag för att testa olika egenskaper, vilket Ibarra (1999) föreslår. I tabell 3 nedan sammanställs och förklaras de genrer som framtagits. Därefter redogörs varje genre mer utförligt tillsammans med kopplingar till teorin och de tre identitetsdimensionerna. Avslutningsvis genomförs en allmän analys.

Narrativ Genre Exempel från empirin

Introspektion

Försöker förstå en liknande händelse genom att iaktta sina egna erfarenheter och

uppfattningar.

Försöka förklara hur något kommer att bli i framtiden baserat på hur det varit tidigare. En individ motiverar för att den passar för en position baserat på tidigare erfarenheter. Utveckling

Förändring individen genomgått över tid som varit gynnsam.

Personen har omarbetat sig själv för att må bättre när arbetet genomförs.

Individen har förändrat sig för att bättre klara av förväntningar och krav från yrket. Framhävning

Betona eller framhålla sig själv eller sina egenskaper.

Personen framhåller en egenskap som kan vara missgynnande för yrket men vänder den till något positivt.

Understryker hur sina egenskaper är lämpliga för yrket.

Ändlöshet

Formulerar en konstant strävan och mål som är utan slut.

Individen uttrycker att den vill utvecklas och ha roligt på jobbet.

Framför att det är viktigt att känna betydelse i det den gör och vara tillfreds.

40 Reducering

Långsiktiga mål och drömmar görs mer kortsiktiga och konkreta.

Någon tvivlar på sitt val av yrke och förminskar därför sitt övergripande mål. Långsiktigt mål kortas ner till nästa steg i hierarkin på grund av att det finns olika identiteter för individen att ta hänsyn till. Indoktrinering

Individen uttrycker berättelser som verkar komma från någon form av påverkan eller kollektiv.

Blir pressad av organisationen att sträva framåt och uttrycker att det är positivt att det inte finns någon mättnadskänsla.

Finns möjlighet inom branschen att klättra och beskriver sig som en driven och målmedveten person.

Simulering

Ger sken av och uttrycker något som det borde vara.

Individen formulerar framtidsplaner som verkar grundas i normer och förväntningar snarare än från personen själv.

Hanterar identitetskonflikter och personliga samt kollektiva behov genom att uttrycka sådant som överensstämmer med kollektiva normer.

Tabell 3, narrativa genrer

5.2 Tidsrymd

För att människor ska generera förståelse för vem de är samt hur de passar in sätts historier in i en koherent berättelse (Ibarra & Barbulescu 2010). Identitetsdimensionen tidsrymd innefattar delar som är relaterade till tid som individen behöver hantera och förhålla sig till för att försöka konstruera en koherent karriärsidentitet. Narrativ skapas genom att utgå från tidigare erfarenheter och händelser, nuvarande interaktioner samt genom att förutse framtida handlingar och tillställningar (Cunliffe & Coupland 2011) vilket är ett exempel på vad individen gör för att sträva efter en sammanhängande identitet. För att generera förståelse för hur personen sammanflätar dåtid, nutid och framtid används genrerna introspektion och utveckling som framtagits ur empirin.

5.2.1 Introspektion

Genren introspektion innebär att individen försöker förstå en liknande händelse genom att iaktta sina egna erfarenheter och uppfattningar. Med andra ord försöker personen förklara

41

någonting om nutiden eller framtiden baserat på sina egna bedömningar vilket kan liknas med det Ashforth, Harrison och Corley (2008) beskriver om att narrativ alltid är retrospektiva. Narrativ kan konstrueras genom att ta fasta på tidigare erfarenheter och händelser samt genom att förutse framtida handlingar eller tillställningar (Cunliffe & Coupland 2011) vilket kombineras inom denna genre. Det sker genom iakttagelser som pågår i en individs medvetande som består av reaktioner, uppfattningar och upplevelser. Exempelvis sker det när en person försöker förklara hur någonting kommer att bli i framtiden baserat på hur det har varit i dåtiden. Alex gör detta när hen reflekterar kring hur det kommer vara när hen får nya arbetsuppgifter i framtiden:

Jag tänker att så småningom kommer man ju bli bekväm i den nya rollen också, ju mer man jobbar och lär sig desto mindre nervöst blir det såklart. Jag var ju ny även i det här jobbet en gång och nu känner jag mig bekväm i det så jag antar att det blir samma sak, ett nytt steg man får komma över på något sätt.

Charlie uttrycker att hen är intresserad av att bli chef i framtiden och när hen reflekterar kring varför det skulle passa och varför hen är lämplig för den positionen används erfarenheter från dåtiden:

Jag har alltid hjälpt till, under hela min skolgång under gymnasiet så var det folk som kom till mig och frågade om de hade någon fråga inför ett prov eller någonting. Då sa de “hur ska jag tänka här och hur fungerar det här, hur räknar jag ut det här?” och då brukade jag hjälpa dem. Det började ju ganska tidigt med att jag började hjälpa folk och det kände ju folk eftersom de kom till mig och frågade sen också.

Charlies citat visar hur en tidigare identitet sammanbinds till en framtida identitet. Om människor inte kan länka sina gamla identiteter till nya identiteter kan det bli problematiskt (Ibarra 1999) och bidra till att personen saknar en stabil självkänsla (Ebaugh 1988 se Ibarra & Barbulescu 2010, s. 140). Exemplet visar hur Charlie genom introspektion försöker konstruera en koherent karriärsidentitet. Ett annat exempel är när Sam berättar att hen har svårt att formulera sig kring framtiden på grund av tidigare erfarenheter, då planer tidigare har förändrats:

42

Det var självklart, jag skulle inte vara kvar här. Jag sökte jobb i Stockholm och för att säkra upp sökte jag några jobb här också, men det var inte tanken. Men sen blev det så bra här att jag stannade. Så nej framtiden är svår att säga så mycket om.

Citatet tyder på att Sam använder sig av tidigare erfarenheter för att försöka förstå hur det kan bli i framtiden, trots att detta bidrar till att hen inte formulerar hur framtiden kommer att bli. Ytterligare ett exempel på introspektion är Robin som förklarar sin reaktion när andra frågar om hens yrke:

Det blir lite jobbiga situationer för jag blir lätt väldigt bortförklarande, om någon frågar vad jag jobbar med säger jag “jag är revisor men jag lovar det är ganska roligt”. Jag tänker att andra har fördomar om folk som jobbar med revision, att det är väldigt viktiga personer som kanske inte är skitroliga. De kanske tänker att vi inte har något att prata om och det blir istället en sådan reaktion, nästan som en försvarsmekanism.

När Robin reflekterar kring sin reaktion använder hen sig av tidigare erfarenheter och värderingar. Respondenten tror att andra har liknande uppfattningar om personer inom yrket som hen hade. Med andra ord använder sig individen av sina egna dåtida uppfattningar för att försöka förstå en nutida händelse:

Det är som att jag tror att dom kommer ha förutfattade meningar innan de ens har fått chansen att reagera. Det är säkert för att jag hade det själv också, garanterat. Iallafall i början när jag började plugga [...] sen när jag började träffa revisorer insåg jag att de flesta inte alls är som den stela bild som man hade av revisorer förr. De finns också men är verkligen minoritet. Så ja, det kan vara att man tänker att de har samma bild som jag hade innan jag fick veta mer.

Introspektion som genre innebär att individen med hjälp av tidigare erfarenheter eller sina egna bedömningar försöker förstå liknande händelser eller förklara någonting baserat på sina egna åsikter. En individ anpassar sig enklare till en ny arbetsmiljö om den kan nyttja sitt förflutna

43

som en resurs för meningsskapande (Ibarra & Barbulescu 2010) vilket denna genre bidrar med förståelse för hur processen sker. Det narrativa identitetsarbetet sker genom att försöka formulera hur någonting är baserat på sig själv eller en tidigare upplevelse. Att konstruera berättelser baserat på förflutna händelser hjälper individen att konstruera en identitet (Watson 2009). För att exempelvis kunna förklara något om den ovissa framtiden sammanflätas det med något från dåtiden vilket när det framförs hjälper individen att försöka bibehålla en koherent identitet.

5.2.2 Utveckling

En annan genre som uppkom ur empirin relaterat till identitetsdimensionen tidsrymd är utveckling. Genren innefattar att individen lyfter fram en förändring som skett över tid som gynnar personen. Exempelvis kan det vara en individ som uttrycker att den tidigare haft egenskaper som inte passar för yrket eller missgynnat personen, vilket individen har behövt eller velat förändra över tid. Personen yttrar att förändringen är något som är fördelaktigt för den både i nutiden och den framtida karriären. Ett mer specifikt exempel från empirin är Love som har utvecklats genom att bli mer organiserad, vilket är positivt då hen undviker missnöje eller att gå miste om uppdrag. Det beskrivs genom följande citat:

I grund och botten är jag en ganska oorganiserad och rörig person, har aldrig jobbat med kalendrar eller planerat och jag skriver slarvigt. Ingen anteckning jag någonsin skrev under plugget har jag kunnat läsa. Det var bara om någon transkriberat som jag fattade vad som sagts. Sånt har jag behövt jobba med [...] ta makten över min kalender, styra upp och bli den som tar kontakt med klienter för att boka in en tid istället för att klienten får jaga mig som advokat. Ofta leder det till missnöje och det blir uppdrag som man tappar då.

En annan respondent som visar detta är Alex som behövt bli mer flexibel i yrkesmässiga sammanhang. Det blir inte alltid som hen tänkt sig i arbetet och har av den anledningen genomgått en förändring för att bättre hantera yrkets arbetsuppgifter:

Förr hade jag svårt att, om jag hade en plan och tänkt mig att någonting skulle bli på ett visst sätt, om det inte blev så hade jag jättesvårt att forma mig efter det och anpassa mig. Det blev väldigt ångestladdat då, medan ju äldre man blir desto mer ställer man in sig på att det kan gå hur som helst och det får

44

vara okej. Världen kan inte gå under för att man inte får exakt som man vill på en viss punkt [...] Jag har tvingats jobba med det. För annars så mår man ju jättedåligt. Det är många gånger saker inte riktigt blir som man tänkt sig. Och ångesten som man kan få då är fruktansvärt jobbig. Så jag har tvingats att jobba med det. Träna hjärnan på att ställa in sig på olika utgångar.

Denna genre visar hur individen under tidens gång har gjort en förändring som påverkat denne positivt karriärmässigt. Genom olika handlingar i narrativa berättelser sammankopplas de temporära och situationella aspekterna av identitet som understryker en bearbetad dåtid, en föredragen nutid och en eftersträvad framtid (Wright, Nyberg & Grant 2012). Genren utveckling belyser just denna process eftersom dåtiden har bearbetats och nutiden föredras framför det förflutna. Tack vare att formulera och berätta om utvecklingen återger personen hur den varit, hur den är nu och hur den eventuellt vill vara i framtiden. Det narrativa identitetsarbetet genomförs när personen distanserar sig från hur den var förut och istället länkar sig till den utvecklade person den blivit, samt formulerar den förändring som skett över tid.

Identitetsarbete sker genom att inkorporera erfarenheter i sin pågående livshistoria (Caza, Vough & Puranik 2018) vilket med hjälp av denna genre sker då personen identifierar sig med och delger sin utveckling. Därmed eftersträvar individen att skapa en sammanhängande berättelse om förändringen över tid för att försöka uppnå en koherent identitet. Individen försöker skilja identiteten som den erhållit tidigare från den nya förbättrade identiteten personen har nu eller strävar efter i framtiden. Livet och karriären ses som en resa som medför både ökad kunskap och mognad vilket är i likhet med hur Bruner (1991) uttrycker att narrativ ses mer som en resa än som en slutdestination. De situationella och kontextuella aspekterna av identitet innefattar även en eftersträvad framtid (Wright, Nyberg & Grant 2012). Följande citat från Charlie används för att förtydliga hur genren används som en process där framtiden formuleras. Respondenten uttrycker inledningsvis att hen har blivit bättre på att hantera kritik:

Kritiken idag blir mer om hur mitt arbete utförs, som revisorsassistent eller medarbetare, så den kritiken försöker jag hantera genom att tänka att jag lär mig av de här kommentarerna.

45

Charlie beskriver också att kritiken behöver hanteras bättre även i framtiden. Med andra ord är det en utveckling som är pågående, förändringen har uppnåtts till viss del men behöver fortsätta för att gynna individen i sin framtida karriär:

Om jag blir chef i framtiden så måste jag lära mig att allting kanske inte är kritik mot mig personligen utan det är hur företaget är uppbyggt och jag kanske tar åt mig, det är såna bitar som jag behöver lära mig i så fall.

Individer sammanflätar dåtid, nutid och framtid i sin livshistoria för att få dem att gå ihop (Shortt 2012 se Caza, Vough & Puranik 2018, s. 899) vilket visar på hur genren utveckling används för att få ihop identitetsdimensionens olika delar. Genren bidrar även till att försöka förstå hur koherens tillfälligt går att uppnå mellan dimensionerna tidsrymd samt personligt och kollektivt. Narrativ är ständigt pågående eftersom det finns olika versioner av verkligheten, som dessutom influeras av både interna och externa faktorer (Caza, Vough & Puranik 2018) vilket det finns tendenser av i empirin. Exempelvis har Love utvecklat en mer organiserad identitet vilket kan tänkas bero på krav eller förväntningar inom yrket. Hen nämner att det kan leda till missnöje eller att det tappas uppdrag om organiseringen brister, vilket kan tolkas som kollektiva krav eller förväntningar. Personer kan behöva integrera inslag av kollektiva normer i sin självkänsla (Ashforth, Harrison & Corley 2008) vilket i Loves exempel bidrar till tillfällig koherens mellan dessa dimensioner. Ytterligare ett exempel från Alex stärker detta resonemang:

Särskilt i mitt yrke blir det inte alltid som man har tänkt sig och då kan man inte iklä sig en annan individs problem. Många gånger jobbar vi med personer som [...] är i livskriser i princip. [...] Jag menar klarar man inte att hålla isär det från sig själv så blir det jättejobbigt såklart. Så det är ju någonting man måste jobba med hela tiden, och tänka på.

Citatet belyser att det inom yrket ofta inte blir som individen tänkt sig och lyfter därför fram den identitet som Alex strävar mot över tid som någonting yrket kräver. Genren kan även användas för att individen ska försöka uppnå koherens mellan dimensionerna tidsrymd och delad identitet. Det eftersom personen har olika dåtida, nutida och framtida identiteter och genom att berätta om utvecklingen försöker individen få de olika identiteterna att bli

46

sammanhängande. Därmed kan genren generera förståelse för hur narrativt identitetsarbete kan bidra till tillfällig koherens även mellan dessa dimensioner av identitet.