De berättelser som en individ delar med sig av är en version av den personens sanning och verklighet (Bruner 1991). Denna typ av sanning är ett diskursivt och performativt fenomen som skapas genom att använda språket och berättelserna är en samkonstruktion som uppkommer genom interaktion med andra (LaPointe 2010). Intervjuerna i denna uppsats sågs som en kooperativ ansträngning och en form av konversation där intervjuaren och intervjupersonen samarbetade för att generera ny kunskap (Kreiner & Mouritsen 2005). Inom det narrativa synsättet ses inte berättelsen som en slutdestiation utan mer som en pågående resa (Bruner 1991) där en individs verklighet konstant omdefinieras (Caza, Vough & Puranik 2018). Målet med intervjuerna var att utveckla en dialog med respondenterna som kunde fortsätta vilket innebar att intervjupersonernas svar och berättelser inte sågs som slutgiltiga. Istället för att se respondenternas bidrag som ett slutgiltigt svar eller en källa till slutliga sanningar sågs den typen av information som en input för utforskandet av ny kunskap (Kreiner & Mouritsen 2005).
26
Inledningsvis av varje intervju meddelades respondenterna att de personligen och organisationen de arbetar för är helt anonyma i undersökningen, vilket underlättade då personerna inte behövde oroa sig för att någon känslig information skulle läcka ut.
I denna form av intervju kan en intervjuguide förhindra att ny kunskap genereras eftersom möjligheten att lära nya saker och se nya kopplingar reduceras när den dialogen styrs (Bryman & Bell 2013). Trots det är någon form av intervjuguide viktig då det hjälper intervjuaren att ledsaga dialogen mot konversationer som är användbara inom intervjuns begränsade tidsram (Kreiner & Mouritsen 2005). Vid utformandet av uppsatsens första intervjuer har därför en intervjuguide använts som utgångspunkt vid intervjuerna där det funnits utrymme för flexibilitet och öppenhet för att intervjun kunde ta oväntade vändningar. Det var av stor vikt att intervjufrågorna varit av öppen karaktär för att tillåta intervjupersonen att berätta sin egen historia. Något som var fördelaktigt med öppna frågor var att intervjupersonen fick tänka och svara fritt utan att styras i någon riktning av intervjuaren (Bryman & Bell 2013). Öppna frågor lämnade även utrymme för ämnen som inte kunnat förutses och även oförutsedda reaktioner (Miller & Glassner 2011). Intervjuguiden hjälper intervjuaren att beröra de aspekter som är relevanta för undersökningen (Jacobsen 2017) vilket har bidragit till att säkerställa att innehållet i resultatet är användbart för studien, men den har inte varit styrande under intervjun. Bryman och Cassell (2006) föreslår att intervjuande är en dynamisk och aktiv process där personerna tillsammans skapar mening.
För att undersöka studiens forskningsfråga och få svar som är relevanta för undersökningen har frågorna som ställts under den första intervjun grundats på teori och tidigare forskning som lyfts fram i uppsatsens tidigare delar. För att tydliggöra vilken forskning som ligger bakom samt syftet med varje fråga har detta sammanställts i tabell 1. Trots att det är teori som ligger till grund för frågorna har de aspekter som frågorna grundats på inte vinklat intervjuerna. Istället har de funnits som ett hjälpmedel för att få intervjupersonerna att genom berättandet väva samman föregångna, nutida och framtida identiteter. De frågor som tillämpats som en guide för den första intervjuns struktur visas i tabellen på nästkommande sida.
27
Fråga Referens Teori & Syfte
Q1. Kan du berätta lite om dig själv?
Watson (2009) Bruner (1991)
Teori: Berättelser används för att skapa mening och sammanhållning i individens liv. Narrativ är en version av individens verklighet. Individen ses som en aktör i en viss miljö.
Syfte: Få höra hur individen beskriver sig själv och sin version av verkligheten. Låta respondenten fritt konstruera berättelser om vem den är.
Q2. Kan du berätta om din tjänst här på företaget och hur du ser på den?
Ashforth, Harrison & Corley (2008)
Watson (2009) Bruner (1991)
Teori: Karriärer kan förstås genom berättelser.
Berättelser används för att skapa mening och
sammanhållning i individens liv. Narrativ är en version av individens verklighet. Individen ses som en aktör i en viss miljö.
Syfte: Få höra hur individen beskriver sig själv på
arbetsplatsen och vilka aspekter som belyses samt får uppmärksamhet. Q3. Har du under tiden du
arbetat här behövt göra något för att passa in i yrket eller företaget? I såna fall vad och på vilket sätt?
Caza, Vough & Puranik (2018)
Teori: Anställda behöver flertalet gånger under karriären skapa nya identiteter eller revidera nuvarande identiteter. Syfte: Få höra hur individen berättar om eventuella förändringar i identiteten eller skapandet av nya identiteter.
28 Q4. Varför sökte du dig till
den här branschen?
Bruner (1991)
Ashforth, Harrison & Corley (2008)
Caza, Vough & Puranik (2018)
Teori: Identitetsarbete är relaterat till minnen, tidigare erfarenheter och framtiden. Människor införlivar erfarenheter i sin pågående livshistoria för att få vem de är att gå ihop.
Syfte: Får höra om individens tidigare erfarenheter eller
förhoppningar om framtiden som bidragit till där den är idag.
Q5. Vad tog du med dig från tidigare in i din nya tjänst?
Bruner (1991)
Ashforth, Harrison & Corley (2008)
Caza, Vough & Puranik (2018)
Ibarra (1999)
Teori: Identitetsarbete är relaterat till minnen, tidigare erfarenheter och framtiden. Människor införlivar erfarenheter i sin pågående livshistoria för att få vem de är att gå ihop. Det kan bli problematiskt när människor inte kan länka sina gamla identiteter till nya
identiteter.
Syfte: Få information om hur individen väver in tidigare erfarenheter och upplevelser i den nuvarande karriärsidentiteten.
Q6. Vad har du för karriärmässiga framtidsplaner?
Ashforth, Harrison & Corley (2008)
Strahan & Wilson (2005)
Teori: Identitetsarbete innefattar framtida identiteter. En persons identitet innefattar reflektioner, hopp och rädslor för vad individen kommer att bli i framtiden. Syfte: Få ta del av
berättelsen om hur den förväntade framtiden påverkar individen. Låta
29
individen formulera sig om framtiden.
Q7. Hur påverkar dessa framtidsplaner vad du gör idag? På vilket sätt strävar du efter dem?
Caza, Vough & Puranik (2018)
Strahan & Wilson (2005)
Teori: Identiteter som önskas eller förväntas i framtiden påverkar identitetsarbetet. Personer utför aktiviteter för att uppnå sina mål.
Syfte: Få information om hur personer strävar mot att nå sina framtida mål. Q8. Har du några ytterligare
mål du strävar efter? Hur går dessa ihop?
Ibarra & Petriglieri (2010) Teori: Framtida jag kan bestå av flera olika identiteter.
Syfte: Få reda på om personen har flera olika framtida identiteter och hur dessa hanteras.
Q9. Har du någon
yrkesmässig förebild du ser upp till eller har sett upp till under din tid i branschen?
Ibarra (1999)
Ibarra & Petriglieri (2010)
Teori: Provisoriska identiteter och förebilder används för att konstruera identiteter.
Syfte: Få höra om individen har förebilder och hur förebilder används vid identitetsarbete. Utöka förståelsen för hur det påverkar personens identitetsarbete om det saknas förebilder och om det är problematiskt.
Q10. Har du en klar bild över vem du skulle vilja vara i framtiden? Hur påverkar det dig?
Strahan & Wilson (2005) Ibarra & Barbulescu (2010)
Teori: Individer strävar efter ett positivt tänkbart jag och arbetar för att uppnå detta. Människor försöker konstruera en konsekvent och konstant identitet över tiden.
30
Syfte: Ta reda på om det finns en färdig identitet att sträva efter eller om personen inte har en klar bild av vem den vill bli. Q11. Kan du berätta
ytterligare hur du tänker om framtiden och din framtida karriär?
Ashforth, Harrison & Corley (2008)
Strahan & Wilson (2005)
Teori: Identitetsarbete innefattar framtida identiteter. En persons identitet innefattar reflektioner, hopp och rädslor för vad individen kommer att bli i framtiden. Syfte: Ge personen
ytterligare tillfälle att berätta om och reflektera kring sin framtid.
Tabell 1, intervjufrågor del ett
En intervjuguide är konstruerad på redan befintlig kunskap, för att den inte ska begränsa möjligheten att skapa ny kunskap och förhindra en dialog mellan intervjuare och intervjupersonen är förmågan att ställa följdfrågor som ger en ny dimension viktig (Kreiner & Mouritsen 2005). För att utveckla en pågående dialog med respondenten är följdfrågorna en av de viktigaste uppgifterna. Det var därför betydande att inte endast framföra frågorna från intervjuguiden utan också lyssna på svaret för att vara ständigt beredd att ställa följdfrågor som leder konversationen framåt. På så sätt skapas ett möte mellan personerna som ger mer än en dokumentation eller utläggning om vad intervjupersonen redan vet (Kreiner & Mouritsen 2005). Att ställa frågor som respondenten inte vet svaret på kan bidra till en diskussion med ett gemensamt intresse mellan parterna, det kan i sin tur bidra till att personen genomför identitetsarbete i stunden (Bryman & Cassell 2006). Mer ostrukturerade samtal ger respondenten tillfälle att berätta om tidigare erfarenheter och utföra identitetsarbete (LaPointe 2010). Det medförde att intervjupersonerna tilläts upptäcka nya samband eller kopplingar genom sina uttalanden. Dessa samband är inte något som introducerats av oss som intervjuare utan snarare något som intervjupersonen producerat som svar på våra frågor och inputs.
31
För att komma in på djupet hos respondenterna genomfördes två intervjuer med varje intervjuperson vid två olika tillfällen. Anledningen till det var att skapa en bättre helhetsbild för varje enskild individs tankar och verklighet (Jacobsen 2017). De första intervjuerna skedde under en period från mitten av mars till slutet av mars 2020. Det senare tillfället ägde rum från mitten av april till slutet av april 2020. Anledningen till denna uppdelning av intervjuperioder var för att det gav oss möjligheten att analysera materialet från de första intervjuerna för att undersöka vad som var viktigt för varje enskild intervjuperson, samt om det funnits intressanta aspekter generellt för respondenterna. Det innebär att de frågor som finns i tabell 1 endast använts vid den första intervjun med varje intervjuperson. Ur empirin som insamlats vid första intervjutillfället byggdes en grund för den andra intervjun. I avsnitt 4.6 Metod för analys beskrivs det mer utförligt hur frågorna för det andra tillfället framtagits. Mellan de två intervjuperioderna har vi även fått värdefull feedback från uppsatshandledare och opponenter som bidragit med relevanta synpunkter inför den andra intervjun. Frågorna som låg till grund för intervjuerna under andra perioden visas i tabell 2 nedan. Även under denna intervju var förmågan att ställa följdfrågor av stor vikt för att fortsätta konversationen framåt och utveckla dialogen (Kreiner & Mouritsen 2005).
Frågor Notering
Q1. Kan du berätta lite om framtiden och hur du ser på den?
Frågan ställs i syfte att öppna upp intervjun där respondenten själv får styra över vad som tas upp.
Q2. Brinner du för något? I vissa intervjuer framgick det att individen
brinner för något och känner att de genom arbetet bidrar till något de anser är
värdefullt. Q3. Om du tänker på din karriär i framtiden,
vad tänker du då?
Respondenten får prata fritt kring sina tankar om den karriärmässiga framtiden. Q4. Vad kan du göra idag för att påverka
din framtid?
Flertalet respondenter strävar efter att få så mycket kunskap som möjligt för att bli expert och riktigt kunnig inom något. Q5. Den yrkesväg du har valt att gå
innefattar i viss mån både status och pengar, hur tänker du kring det?
Har sett tendenser hos vissa respondenter att de värdesätter social status, för sin egen eller andras skull, samt att tjäna pengar. Q6. Yrket innefattar även hierarkier, hur ser
du på det?
Hierarkier är något som driver vissa av respondenterna att vilja klättra och komma framåt, men kan även ses som en press som kommer från företaget.
Q7. Vad är målet med det yrke du har idag? Låta respondenten reflektera kring sin yrkesmässiga framtid.
32
Q8. Kan du identifiera dig med yrket? Undersöka om respondenten känner att den
stämmer överens med normer, stereotyper, förväntningar eller andra aspekter som är relaterade till yrket.
Q9. Vad är viktigt för dig i karriären? Majoriteten av respondenterna är måna om
att ha ett stimulerande och roligt yrke. Yrket ska kännas meningsfullt.
Q10. Är det ytterligare någonting om din framtid och karriär som du vill framföra?
Syftet med frågan är att ge respondenten ett ytterligare tillfälle att prata om framtiden.
Tabell 2, intervjufrågor del två
Under intervjuerna var det utmanande att hantera de personer som svarade på frågorna direkt. Det pressade oss som intervjuare att ställa följdfrågor som fick dialogen att fortsätta. Forskare behöver i viss mån ge upp kontrollen och vara uppmärksam för att bjuda in sådant som utmärker sig (LaPointe 2010). Genom att arbeta på detta reflexiva sätt uppkom möjligheten att se situationen ur flera infallsvinklar, vilket medfört att den initiala tolkningen av situationen utmanats och gett plats till alternativa sanningar som kanske inte skulle uppdagats annars (Alvesson 2003). Gemensamt för båda intervjuerna är att följdfrågorna varit av betydelse beroende på vad intervjupersonen berättat. Det innebär att vi inte i förväg kunnat förbereda dessa, utan de istället har uppkommit på plats utifrån samtalet.
Den initiala tanken var att alla intervjuer skulle genomföras ansikte-mot-ansikte för att öppna upp för en dynamisk, tät och informationsrik kommunikation samt skapat öppenhet och tillit (Jacobsen 2017). På grund av rådande omständigheter i samhället fick denna tanke dock omarbetas. Majoriteten av intervjuerna genomfördes istället via videolänk, detta eftersom det inte var möjligt att träffas men det ändå var viktigt att bibehålla känslan av ett personligt möte. De intervjuer som genomfördes genom ett fysiskt möte har tagit plats på intervjuobjektets arbetsplats av anledningen att det varit mest lämpligt för intervjupersonen. LaPointe (2010) hävdar att karriärsidentiteter behöver studeras i en empirisk miljö där narrativ relaterade till karriären utspelar sig. Eftersom den karriärmässiga identiteten är av intresse var det en naturlig kontext för intervjupersonen att diskutera ämnet på.
33
För att undvika att intervjupersonerna haft färdiga svar redan innan intervjun (Jacobsen 2017) har vi endast nämnt det ämne vi intresserar oss för och inte syftet med undersökningen. Tanken var att låta intervjupersonerna reflektera och formulera sig under intervjun och inte känna sig låsta vid en föreställning och förväntning av intervjun. För att kunna närvara mentalt under intervjun (Kreiner & Mouritsen 2005) och framstå som intresserade för de berättelser och anekdoter som framfördes av intervjupersonerna, samt kunna aktivt delta i dialogen, spelades varje intervju in. Genom att inte föra utförliga anteckningar under intervjun har vårt fokus på samtalet kunnat bibehållas. En del anteckningar fördes samtidigt för att skapa en överblick över vad som sagts, men inte i den omfattning som skulle behövts om intervjun inte spelats in.