Framhävning

En förekommande genre som studiens respondenter använder för att genomföra identitetsarbete är framhävning. Genren innebär att en individ betonar eller framhåller sig själv eller sina egenskaper. Utvecklade uppfattningar om jaget kan införlivas i personens identitet genom berättelser (Ashforth, Harrison & Corley 2008) vilket inom denna genre innebär att en person framhäver varför eller hur den passar in i exempelvis yrket. Ur empirin framgår det bland annat genom att en person hanterar osäkerhet på sig själv i karriären genom att framställa sig själv på ett positivt sätt som är passande för yrket. Exempelvis kan en individ ha viss distans till yrket på grund av tvivel på sin förmåga eller om personen är lämplig för yrket vilket hanteras genom att lyfta fram egenskaper den har som anses passa in i yrket. Det kan tänkas göras för att länka sig till en identitet som är passande för karriären. Inom organisationer finns det lojaliteter och mål att förhålla sig till (Wright, Nyberg & Grant 2012) och genom denna genre kan individen försöka skapa en känsla av koherens mellan olika identiteter, mål eller lojaliteter. Alex framför exempelvis flera anledningar och egenskaper till att hen passar inom yrket:

47

Jag kan identifiera mig med yrket eftersom folk förutsätter att en advokat eller jurist ska ha en viss nivå på det man gör och det är något som jag känner att jag har. Jag vet att jag skriver bra och kan ta in ganska mycket information att analysera och välja ut vad som är viktigt. På det sättet kan jag identifiera mig med yrket till 100%. Yrket har ryktet om sig att man måste vara noggrann och ordentlig, det tycker jag att jag är.

Robin framför en egenskap som påverkar hen både negativt och positivt i yrket, vilket är att hen är prestationsinriktad:

Ibland blir det att jag tar på mig för mycket eller har för höga förväntningar [...] Men det har absolut varit tillfällen när jag sätter för mycket press på mig själv. Det är inte alltid jättenyttigt. Det är en grej som jag har pratat med min counselor om, att det är svårt när man har med sig det från när man var liten [...] Jag är en väldigt tävlingsinriktad människa och har alltid hållit på med mycket idrott, både lagidrott och individuellt. Så ska man säga någonting man brinner för så är det såna bitar. Men från det har jag ju också med mig att jag är väldigt prestationsinriktad och det kan man ju ha med sig på flera plan i livet, det gäller jobbet också. Jag kanske inte skulle säga att jag brinner för just revision men jag brinner för att göra bra ifrån mig på jobbet.

Sam uttrycker ett tvivel på om hen lämpar sig för yrket på grund av vissa egenskaper som hen anser eventuellt är opassande. Eftersom individen besitter de egenskaperna har denne svårt att länka sin identitet till yrket:

Ja alltså helt ärligt har jag haft en liten identitetskris senaste tiden. Jag har ifrågasatt hela mig själv. Jag har tänkt om jag ens passar för det här yrket. Jag har haft en bild av att en jurist eller en advokat ska vara ganska sådär, du ska ingå i en viss roll och kanske inte vara för flummig. Du måste vara en person som är extremt noggrann. Jag gillar det sociala och då har jag börjat ifrågasätta om jag är en lite för flummig person och har funderat över om man måste vara lite stelare och lite mer i boxen för att passa in.

Sam försöker sedan lokalisera egenskaper hen besitter som passar yrket och motiverar varför hen och de egenskaperna är lämpliga för arbetet:

48

Om jag bara ser det objektivt, vad krävs eller hur tänker jag mig en person som ska jobba som jurist eller advokat, hur tänker jag mig en sådan person? Och så ser jag på vilka egenskaper jag har delvis och tänker att jo men jag matchar nog in i den rollen ganska bra. Sen tror jag att det finns vissa saker hos mig, som kanske inte passar en typisk jurist eller advokat men jag tror generellt sett så uppfyller jag de främsta egenskaper som krävs [...] Vissa jurister behöver inte ha den bästa sociala kompetensen, du behöver inte älska att umgås med människor eller känner ett brinnande intresse för barn och kvinnors rättigheter om ni förstår vad jag menar. Man kan vara by the book, lite stelare. Det passar ju en viss del av juridiken. En domare eller en advokat som jobbar med ren och skär affärsjuridik, den personens egenskaper kan skilja sig ganska långt ifrån en försvarare i brottmål till exempel som måste vara väldigt partisk och kanske lite mer människokännare och så.

Eftersom arbetet är en plats som individen ofta identifierar sig med kan det medföra konflikter mellan mångfaldiga eller osammanhängande identiteter (Wright, Nyberg & Grant 2012) vilket individen försöker hantera genom att lyfta fram de egenskaper den besitter som är lämpliga för arbetet. På så sätt kan framhävning även skapa tillfällig koherens mellan identitetsdimensionerna delad identitet samt personligt och kollektivt. Genren framhåller en process där personen framför egenskaper eller sig själv för att länka sig till den identitet individen strävar efter. Genom att ständigt konstruera berättelser kan personen skapa förståelse för vem den var, är och kan bli (Ashforth, Harrison & Corley 2008) och framhävning kan bidra med förklaring för hur detta genomförs.