1999-05-03
Projektpresentation
Intentionerna med detta projekt har varit att ge en insikt om en ny metod som kan vara ett kompletterande verktyg för (bild)läraren i sin undervisning. Metoden går ut på att skapa bryggor mellan vetenskap, IT, undervisning och elevens livsvärld. Den bygger på semiotik.
Vad är semiotik?
Semiotik är en vetenskap som grundar sig i människornas sätt att uppfatta sin näraliggande verklighet (livsvärlden). Den producerar generella begrepp för att kunna tolka denna livsvärld och dessutom bilder och andra typer av tecken. Enligt vårt sätt att se är denna begreppsbildning nödvändig för att förstå hur mening uppstår inom olika kulturer. Därav anledningen till att en semiotiskt influerad lärare bör intressera sig för att tolka och förstå ungdomskulturen. Vår ambition är att popularisera semiotiken så att den går att använda i ungdomsskolan.
Läranderoller
Den nya tanken som vuxit fram hos oss i samband med projektet CD-semiotiskt är en förening av modern bildteknologi, interaktiv didaktik, en fördjupad förståelse av bildfenomen genom semiotik samt ett multikulturellt förhållningssätt.
Relationen lärare - elev
Med den nya digitala bildhanteringen sker ett utbyte av bilder och annan information mellan lärare och elev. I denna digitala bilddialog växer en ny bildpedagogik fram där den i den övriga skolan traditionella förmedlingspedagogiken får ge vika för interaktivitet. I relationen mellan lärare och elev uppstår dialogicitet där både elev och lärare kan vara såväl sändare som mottagare. Läraren kan t.ex. kommentera elevens bild genom ingrepp i bilden, dock utan att förändra elevens ”originalbild”. Detta betyder att eleven själv kan ta ställning till lärarens förslag. Även det omvända förhållandet uppstår; eleven kan ge läraren ny information och kunskap. Relationen elev-elev
Ur den nya bildteknologin uppkommer också nya relationer mellan elev och elev som i slutändan befrämjar samarbete och därmed skolans demokratimål och ett multikulturellt perspektiv. I det kollektiva bildarbetet byter eleverna, beroende på kompetens, kunskap med varandra. Ensam kan man inte behärska alla moment, man måste istället utnyttja andra elevers kompetens för att lösa ett visst problem. En viktig iakttagelse är elevens förändrade attityd till ”originalbilden” och öppenheten till andra elevers inblandning i den. Den traditionellt hantverksbaserade bildproduktionen sker däremot oftast enbart på individuell basis, i linje med en romantisk
uttrycksestetik. Idag är vår värld emellertid så komplicerad att den individuella prestationen inte räcker för att genomföra ett projekt.
Förtrogenhet, förståelse, fakta och färdighet
En viktig aspekt av elevers bildarbete med dator är simultaniteten och interaktiviteten. Arbetet förutsätter ett flöde mellan olika typer av kunskap: förtrogenhet, förståelse, fakta och färdighet. Ljud, text och bild samverkar, vilket gör att kunskapen processas mellan ”båda hjärnhalvorna”. Eleverna arbetar vid skärmen, hämtar information från CD-ROM-läromedel, från internet eller andra bild- och textbanker samt från varandra och från läraren. Det semiotiska perspektivet lyfter fram förståelseperspektivet och reflexionen vid sidan av produktionen. Rationalitet och kreativitet samverkar alltså.
I de lärandemiljöer och verksamheter som ovan beskrivits kommer den förändringsbenägne läraren såväl som den framtidsnyfikne eleven att kunna finna nya roller.
Vikten av mötet mellan vetenskap, didaktik, teknologi och konst
Ett av de mest intressanta aspekterna med projektet är mötet mellan vetenskap och didaktik. Skola, lärarutbildning och forskning har i projektet förenats på ett kreativt sätt. En serie transformationer har möjliggjort att en vetenskapligt baserad semiotik kan användas av skolelever i åk 7-9. Detta riktar upp bildundervisningen och nyttiggör forskningen. Ett annat oväntat möte har ägt rum mellan konst och teknologi. Man förväntar sig penslar och vattenfärg i bildundervisning men istället har man använt datorer. Mot bakgrund av den nationella utvärderingen i Bild, där man visat att den mesta tiden i bildsalarna går åt till att enbart skapa bilder, är projektet CD-semiotiskt ett steg i rätt riktning eftersom semiotik lyfter fram mottagarsidan och receptionen av bilder som central i kulturen. 38 Den nationella utvärderingens resultat visar att den traditionella föreställningen om "learning by doing" fortfarande gör sig påmind samtidigt som interaktivitet, bildförståelse och bildreception lyfts fram i läroplan, kursplan och bildforskning.
IT i bildundervisningen - nästa steg?
Ett framtidsperspektiv i förlängningen av projektet CD-semiotiskt är en större satsning på IT i bildundervisning. Under rubriken “Förståelse och medmänsklighet“ i Lpo 94 talar man om att “skolan ska främja förståelse för andra människor“ och att “Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap...“. Man betonar också internationaliseringen och den kulturella mångfalden. Skolan ska vidare vara en social och kulturell mötesplats. Om skolan skall svara mot samhällsutvecklingen - inte minst ungdomskulturen - förutsätter det moderna medier. “Förståelse och medmänsklighet“ kräver informationssamhällets medier i dagens skola.
38 Skolverket. (1993) Den nationella utvärderingen av grundskolan våren 1992. Bild. Huvudrapport.
Med IT finns en mångkulturell potential att överskrida kulturgränser. Teknologin skapar närhet trots avstånd. Det är det som är innebörden av den slitna klyschan “den globala byn“. Men klyschan är tydligen inte så sliten eftersom dess betydelse ständigt ökat mot bakgrund av etniska konflikter och främlingsfientlighet. Den lilla “etniska byn“, nationen eller individen, ja varje mental och geografisk gräns, bör ersättas av en föreställning om en global by om vi ska kunna leva vidare tillsammans utan väpnade konflikter. Bildmedier är av oerhört stor vikt i ett sådant arbete. Bilden är just det som gör det främmande nära och är därför omistlig i omvärldsorienteringen. Det innebär att bildens betydelse är generell i skolan och inte bara viktig i bildämnet. Problematiken belyser vikten av bildkunskap och visuell kompetens i ett helhetsperspektiv genom skolans alla årskurser.
IT i bildundervisningen kan innebära t.ex. att grupparbeten kan genomföras av elever i olika skolor utan att träffas, vilket pekar framåt mot en ny syn på en mediebaserad socialitet. Elever från olika länder och kulturer kommunicerar på nätet kring bilder och bilders betydelser i t.ex. miljöfrågor, etiska och andra frågor. Vänorter och vänskolor kan genomföra dialoger i realtid - “chatta“ - och diskutera via e-post eller i konferenser.
Mera konkret uttryckt kan ett antal bildkommunikativa övningar genomföras mellan eleverna i respektive skolor i form av dialoger. Bilder kan vandra runt mellan eleverna i de olika skolorna och successivt förändras, för att sedan visas på CD-ROM i sammanhängande bildberättelser där eleverna kan se sin egen bild som ett element i bildcirkulationen. Två elever i två olika skolor kan parafrasera varandras bilder. En elev kan genomföra skriftlig bildanalys på en annan elevs bild. Eleverna kan berätta om sig själva i bild, om sin miljö och kultur. De kan utbyta bilder som i CASMO INFOS och Umeå kommuns kulturkontors gemensamma projekt Net-art, med ungdomar från hela Norden (se Net-Arts hemsida på internet).
Det interaktiva momentet i projektet innebär att både lärare och elev är aktiva för att nå en demokratisk balans i den didaktiska processen. Interaktiviteten kan vidare innefatta inte endast relationen lärare och elev, utan även relationen mellan olika ämnen, mellan elev och elev, mellan skolor, såväl nationellt som internationellt via internet. I förlängningen blir interaktiviteten en del av ett globalt multikulturellt förhållningssätt.
Under rubriken ”Förståelse och medmänsklighet” i Lpo 94 talar man om att ”skolan ska främja förståelse för andra människor” och att ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap...”. Man betonar också internationaliseringen och den kulturella mångfalden. Skolan ska vidare vara en social och kulturell mötesplats. Ett problem i sammanhanget är bristen på moderna medier i skolan. Informationssamhället tycks ännu inte kommit in i skolan vilket skapar problem eftersom ”förståelse och medmänsklighet” i dagens samhälle inte kan utvecklas fullt ut utan informationssamhällets bildmedier. Med IT finns en mångkulturell potential att överskrida kulturgränser. Bilden i informationsteknologin skapar närhet trots avstånd och är därför omistlig i omvärldsorienteringen. Det är det som är innebörden av föreställningen om ”den globala byn”. Därför vill vi i projektet betona ett multikulturellt och gränsöverskridande perspektiv som lyfts fram via mediernas förmåga att förena kulturer - ”det globala klassrummet”.