sera på hur man får det rätt från början. Processen att föreskriva det som ska utföras och arbetet med att genomföra detta måste kopplas starkare genom att en motsvarande felstudie börjar redan vid projekteringsfasen.
Fas i fokus
Genom att felstudien startade när projektet hade kommit till färdigstäl- lande av stomme kom fokus i studien att bli på produktionsprocessen. Detta innebar indirekt att huvudansvaret lades på produktionsorganisa- tionen och framförallt entreprenören, även om alla aktörer var formellt engagerade i studien. Det har inte varit avsikten att koppla alla eventuella fel till entreprenören då de fel som uppstår kan ha sin upprinnelse i andra aktörers handlingar eller agerande i projektet. Det är viktigt att under- stryka att det är lika betydelsefullt att studera det som sker i arbetet med behovsanalys, inventering, programmering och projektering med flera aktiviteter liksom att återföra förvaltningserfarenheter. Dessa faser har dock inte ingått i denna studie.
Som noterats ovan bör framtida studier följa hela projekt från början till slut liksom involvera fler aktörer. Det finns ett behov av att också diskute- ra hur kvalitetsmål sätts och vad syftet med dem är. Det vill säga inte bara kvaliteten på utförandet utan också på kvaliteten i det beslut som anger hur utförandet ska vara.
Beteende
En avslutande reflektion berör beteendet hos projektets aktörer. Vid möten och workshops förstod alla innebörden av både partnering och felstudie medan det i genomförandet uppstod frågor om roller och ansvar. Det finns förstås inte en direkt koppling mellan ett avtal och beteendet hos dem som ska agera utifrån avtalet. Detta sätter däremot fokus på betydelsen av kvalitativa värderingar och värdering av individers egen- skaper i projekt. I ett partneringprojekt blir individers egenskaper något av en nyckelaspekt då det handlar om öppenhet och förtroende. På samma sätt är en felstudie beroende av hur aktörerna förstår och agerar inom ramen för denna.
Det måste således till en förändring av kultur och förebilder liksom arbetsmetoder för att nya förhållningssätt ska slå igenom. Partnering och lean i byggandet är två nya företeelser i byggsektorn som för med sig inte bara nya arbetssätt men också nya ”filosofier” om hur processer ska genomföras och hur aktörer ska förhålla sig till varandra. Partnering är inte längre nytt för byggsektorn även om olika förhållningssätt finns till detta arbetssätt. Lean i byggandet är ett nyare koncept. Båda dessa inne- bär att sektorn måste omvärdera roller och ansvar på sikt. Byggsektorn är inte känd för tröghet när det gäller tekniska förändringar medan däremot strukturella förändringar avseende arbetsorganisation och ledarskap har svårare att tränga igenom. FoU relaterad till processer i byggsektorn bör därför kunna bidra till kunskap om hur dessa kan utvecklas för att säkra kvalitet och effektivitet genom förändrat beteende.
Bygga-bo-dialogen (2003) Bygga-bo-dialogen för en hållbar bygg och fastighetssektor, styrgruppens slutrapport. Boverket.
Byggindustrin (18/2005)
Byggkostnadsdelegationen (2000) Från byggsekt till byggsektor, SOU 2000:44, Stockholm
Byggkommissionen (2002) Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kostna- derna kvaliteten och kompetensen inom byggsektorn, SOU 2002:115, Stockholm.
Engman, B., Svedinger, B. & Svärd, A-C. (2006) Kan omvärlden ha rätt??? – 45 beslutsfattare om ”bygg”. Förstudie – BQR:s Incitaments- projekt. BQR: Stockholm
Hörnfeldt (2003) Partnering för ombyggnad av väg 339, produktions- skedet etapp 2: ett demonstrationsprojekt på initiativ av IVA Anlägg- ningsforum, Forskningsrapport 2003:09, Luleå tekniska universitet. Josephson, P-E., & Hammarlund, Y. (1996) Kvalitetsfelkostnader på 90-
talet – en studie av sju byggprojekt, Del I: Resultat, FoU-Väst RAP- PORT 9608, Göteborg.
Josephson, P-E., & Lindahl, G. (2002) Roller, relationer och kunskaps- uppbygnad i partnerlika projektorganisationer: Hotel Gothia Towers. Chalmers, Byggnadsekonomi, Göteborg
Josephson, P-E., & Saukkoriipi, TL. (2005) Slöseri i byggprojekt. Behov av förändrat synsätt. FoU-Väst RAPPORT 0507, Göteborg.
Kadefors, A. (2002) Förtroende och samverkan i byggprocessen – förut- sättningar och erfarenheter. Chalmers, Service Management, Göteborg Karlsson, Y., & Johansson, S.G. (2004) Partnering – en möjlighet för
byggherrar, CMB/Chalmers, Göteborg.
Nyström, J. (2005) Partnering: definition, theory and the procurement phase, Licentiatuppsats 5:64, Infrastruktur, KTH
Rhodin, A. (2002) Interaktionsprocesser i byggprojekt – en studie i part- nering som kraft för förändring, Licentiatuppsats 2002:53, Luleå tek- niska universitet
Sandström, P. (2003) Historien om Signalisten 1953–2003. Bostadsstiftel- sen Signalisten: Solna.
2006-03-21 www.sweco.se/templates/Page____2046.asp 2006-03-21 www.ncc.se/templates/GenericPage____4608.
aspx?epslanguage=EN 2006-11-07 www.solna.se
Kv. Krönet, Kontroll & kvalitet
1. Kontrollprogram
Ett koncept till kontrollprogram finns upprättat av NCC. Hittills avser detta program mest traditionella byggarbeten. Programmet kommer snarast och i takt med upphandlingarna att kompletteras med installat- ionsarbeten och annat så att det kommer att omfatta produktionens alla väsentliga delar.
Hittills upprättat program ska gemensamt kompletteras med ytterligare kontrollpunkter för undvikande av fel och är då en del av det forsk- ningsprogram som vi deltar i tillsammans med Chalmers.
Checklistor tas fram gemensamt av parterna över erfarenhetsmässiga kontrollpunkter, vilka arbetas in i egenkontrollen eller referensöverens- kommelserna nedan.
Kontrollprogrammet bygger på kontroll i ett antal olika nivåer. Vissa kontroller göres genom egenkontroll medan annan kontroll göres mera fördjupad genom beställarmedverkan.
2. Bevakning genom egenkontroll
Parterna inventerar vad som ska bevakas genom egenkontroll. En rutin upprättas för egenkontrollen och hur den dokumenteras. Alla kontroll- objekt ska definieras geografiskt, t.ex. våtrum i lägenhet 252.
All dokumentation över egenkontrollen, såväl NCCs egen som alla UE:s, ska förvaras på hylla i platskontoret så att beställaren eller forskare när som helst ska kunna titta på egenkontrollen.
Bilaga 1
Kv. Krönet, Kontroll & kvalitet
3. Referensöverenskommelse (RÖK)
Vissa funktioner är särskilt viktiga och då speciellt där upprepnings- effekten är stor och där det är mycket kostsamt att rätta till fel, t.ex. våtrum och terrassisolering och/eller där uppstådda fel kan förväntas orsaka väsentliga skador/olägenheter. Här utarbetas och dokumenteras i ett provutförande en noggrann genomgång och beskrivning av alla arbetsmoment som säkrar ett fullgott resultat. Beställaren tar aktiv del i detta arbete.
Den framarbetade arbetsbeskrivningen utgör en referensöverens- kommelse (RÖK) över hur arbetet ska utföras och vilket resultat som ska uppnås och ska användas som arbetsbeskrivning för berörda entre- prenörer.
Erforderliga kontrollpunkter fastställs för detta arbete och överförs till kontrollplanen.
4. Godkännande
Vissa utföranden ska alltid godkännas av beställaren innan de görs dolda, t.ex. tätskikt i våtrum, isolering av grundmurar, dränerings- ledningar, vibrationsisoleringar etc., även om de ingår i kontrollplanen och egenkontrollen.
Dessa moment ska förtecknas i en lista och kontrollen behöver tids- mässigt planeras och ska därför beaktas i tidplanen. Beställaren för- binder sig att alltid ställa upp på sådan kontroll på de tidpunkter som överenskoms så att utebliven kontroll inte blir ett hinder för arbetets fullföljande.
Krönet 2, Uppföljning av byggfel Nummer Status Pågår/klart 1 Anmälan datum Anmält av Felbeskrivning Bedömd orsak Korrigerande åtgärd Förebyggande åtgärd 2 Anmälan datum Anmält av Felbeskrivning Bedömd orsak Korrigerande åtgärd Förebyggande åtgärd
Bilaga 2
Krönet 2, Uppföljning av byggfel
Åtgärdslista
Vid workshop den 22/9 2004 togs en åtgärdslista fram. Denna skulle ligga till grund för åtgärder i projektet. Nedan redovisas den, utan att vara sort- erad, så som de togs fram av de olika arbetsgrupperna vid workshopen. Avsikten är att aspekterna/åtgärderna ska förbättras/utvecklas eller upp- märksammas för att minska risken för uppkomst av ”fel”.
Åtgärdslistan är kompletterad med en kolumn A och B. Kolumn A anger, på en skala från 1 till 10 där 1 är ”billigt” och 10 är ”dyrt”, kostnad för åtgärden. Kolumn B anger, på en skala från 1 till 10 där 1 är ”lite” och 10 är ”mycket”, hur mycket felkostnaden minskar genom att åtgärden genomförs/utförs.
Vid workshopen diskuterades förutom själva aspekterna nedan också hur arbetet med dessa skulle genomföras och vem som ska ta ansvar för de olika delarna. Detta är något som projektet måste arbeta vidare med inom ramen för, initialt, de resurser som finns i nuläget. Detta finns be- skrivet i ett separat dokument.
Nr Aspekt/åtgärd A B
1 Extra samordning av projektering med produktion 2, 7,8 2 Extra samordning av elströmbrytare, eluttag med
snickerier (valda i sent skede)
2,2 6
[Bygg] Provrum av kök, badrum 1 7,2
Se upp vid upphandlingar/inköp av produkter (t.ex. snickerier) att samordning inte är gjord.
2, 6,
Mer besök och samarbete av projektörerna, arb.led. och YA på bygget
6,
6 Luft. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå igenom kritiska aktiviteter.
, 7
7 VS. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå igenom kritiska aktiviteter.
, 7
8 El. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå igenom kritiska aktiviteter.
, 7
9 Förklaringar i ”kanten” på ritningar ska finnas på alla ritningar
1,2
Bilaga
Åtgärdslista från workshop den
10 Installationssamordning [mer omfattande] ,1 7, 11 Kontrollplan [ska innehålla] spårbarhet ,6
12 Samordning av prov 2,8 ,2
1 Installationssamordning ritning [förbättras?] 7, 1 [se upp med] upprepningseffekt våtutr 2,8 7,1 1 [se upp med] upprepningseffekt kök 2, 7 16 [se upp med] upprepningseffekt filigran 2,9 6,6 17 [se upp med] upprepningseffekt inst schakt 2, 7 18 [se upp med] upprepningseffekt slitsbottnar 2,9 7
19 Terraisol 8, 20 Tillgänglighet 2,6 6,1 21 Ljudbuller ,1 7,1 22 Brunnar i garage/tvättstuga 2,6 , 2 Tomrör el 2, ,2 2 Grundundersökning [geo] ,2 6,7
2 Bra tid för proj. , 7,
26 Normerande besiktningar 2,8
27 Kontrollanter , ,7
28 Checklista för vanliga byggfel / in i kontrollplan 2, 6,2 29 Informationsspridning t.ex. gällande beslutade
åtgärder
1, ,1
0 Uttag för kyl/frys ska stämma överens med kökstillverkares standard
1,9 ,7
1 Tätskikt terrass kontrolleras noga (utförandekontroll) 2,6 8, 2 Installationssamordning i produktionsskedet 2,8 7,2
Arbetsberedningar 2,6 6,6
Blank spik ej på bygget 1 ,
Ansvar täckningar (varje kväll) 2,1 6,2
6 Checklista kontrollpunkter 2, 6
7 Placering skyddsräcken 2,1 6,2
8 Säkerställa fallen i badrummen samt trösklar 8,6 9 Bra arbetsberedning tätskikt garage 2, 8
0 [”borde” byggt] Provlägenhet ,8 7,
1 Extra koll golvfall och tätskikt i badrum 2,8 7,9 2 Installationssamordnar – resurs tillsätts ,8 7 Bra arbetsberedning gavel skorsten. Murning,
ställning.
2,2 ,
Vent. kanal – logistik. 2, ,2
Informationsöverföringen PM 2, ,8
Garageport, extra koll, alla funktioner med? 1,8 ,9
6 Tidpunkt för slamma fasaden 1,7 6,
7 Täckning av fönster [vid slamning/puts] ansv. murarna 2,2 6, 8 Styrentreprenaden, har vi planerat rätt, gjort rätt
gränsdragning m.m. Planering inför samordnad provning
9 Extra projektsamordning 2, 6, 0 Samordna eluttag funktion, inköp, flera led 2, 6,1 1 Projektörerna ut och titta tillsammans 2,2 ,9 2 Möte projektör – entreprenör, gå igenom [projektet?] 1,2 ,
Förklaringar på alla ritningar 1, ,1
Tvättstuga – tätskikt och höjder. Fel fall. 2, med
7,
Aspekt/åtgärd sorterade efter kostnad för åtgärd. Skalan anger från 1, ”billigt” till 10 ”dyrt”.
Nr Aspekt/åtgärd A B
[Bygg] Provrum av kök, badrum 1 7,2
Blank spik ej på bygget 1 ,
9 Förklaringar i ”kanten” på ritningar ska finnas på alla ritningar
1,2
2 Möte projektör – entreprenör, gå igenom [projektet?] 1,2 , 29 Informationsspridning t.ex. gällande beslutade åtgärder 1, ,1
Förklaringar på alla ritningar 1, ,1
6 Tidpunkt för slamma fasaden 1,7 6,
Garageport, extra koll, alla funktioner med? 1,8 ,9 0 Uttag för kyl/frys ska stämma överens med
kökstillverkares standard
1,9 ,7
Ansvar täckningar (varje kväll) 2,1 6,2
7 Placering skyddsräcken 2,1 6,2
2 Extra samordning av elströmbrytare, eluttag med snickerier (valda i sent skede)
2,2 6
Bra arbetsberedning gavel skorsten. Murning, ställning. 2,2 , 7 Täckning av fönster [vid slamning/puts] ansv murarna 2,2 6, 1 Projektörerna ut och titta tillsammans 2,2 ,9 Se upp vid upphandlingar/inköp av produkter (t.ex.
snickerier) att samordning inte är gjord.
2, 6,
1 [se upp med] upprepningseffekt kök 2, 7 17 [se upp med] upprepningseffekt inst schakt 2, 7
2 Tomrör el 2, ,2
6 Checklista kontrollpunkter 2, 6
Informationsöverföringen PM 2, ,8
1 Extra samordning av projektering med produktion 2, 7,8
9 Extra projektsamordning 2, 6,
0 Samordna eluttag funktion, inköp, flera led 2, 6,1 28 Checklista för vanliga byggfel / in i kontrollplan 2, 6,2 9 Bra arbetsberedning tätskikt garage 2, 8
Vent. kanal – logistik. 2, ,2
Tvättstuga – tätskikt och höjder. Fel fall. 2, med
7,
22 Brunnar i garage/tvättstuga 2,6 , 1 Tätskikt terrass kontrolleras noga (utförandekontroll) 2,6 8,
Arbetsberedningar 2,6 6,6
8 Styrentreprenaden, har vi planerat rätt, gjort rätt gränsdragning m.m. Planering inför samordnad provning
2,6 6,
12 Samordning av prov 2,8 ,2
1 [se upp med] upprepningseffekt våtutr. 2,8 7,1
26 Normerande besiktningar 2,8
2 Installationssamordning i produktionsskedet 2,8 7,2 1 Extra koll golvfall och tätskikt i badrum 2,8 7,9 16 [se upp med] upprepningseffekt filigran 2,9 6,6 18 [se upp med] upprepningseffekt slitsbottnar 2,9 7 Mer besök och samarbete av projektörerna, arb.led.
och YA på bygget
6,
11 Kontrollplan [ska innehålla] spårbarhet ,6 1 Installationssamordning ritning [förbättras?] 7,
19 Terraisol 8,
8 Säkerställa fallen i badrummen samt trösklar 8,6 10 Installationssamordning [mer omfattande] ,1 7,
21 Ljudbuller ,1 7,1
6 Luft. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå igenom kritiska aktiviteter.
, 7
7 VS. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå igenom kritiska aktiviteter.
, 7
8 El. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå igenom kritiska aktiviteter.
, 7
2 Bra tid för proj. , 7,
27 Kontrollanter , ,7
2 Installationssamordnar – resurs tillsätts ,8 7
2 Grundundersökning [geo] ,2 6,7
Aspekt/åtgärd sorterade efter hur mycket felkostnaden minskar genom att åtgärden genomförs. Skalan anger från 1, ”liten effekt” till 10 ”mycket effekt”.
Nr Aspekt/åtgärd A B
2 Möte projektör – entreprenör, gå igenom [projektet?] 1,2 , Garageport, extra koll, alla funktioner med? 1,8 ,9 1 Projektörerna ut och titta tillsammans 2,2 ,9 9 Förklaringar i ”kanten” på ritningar ska finnas på alla
ritningar
1,2
29 Informationsspridning t.ex. gällande beslutade åtgärder 1, ,1
Förklaringar på alla ritningar 1, ,1
12 Samordning av prov 2,8 ,2
2 Tomrör el 2, ,2
Vent. kanal – logistik. 2, ,2
22 Brunnar i garage/tvättstuga 2,6 ,
Blank spik ej på bygget 1 ,
Bra arbetsberedning gavel skorsten. Murning, ställning. 2,2 , 11 Kontrollplan [ska innehålla] spårbarhet ,6
27 Kontrollanter , ,7
0 Uttag för kyl/frys ska stämma överens med kökstillverkares standard
1,9 ,7
Informationsöverföringen PM 2, ,8
2 Extra samordning av elströmbrytare, eluttag med snickerier (valda i sent skede)
2,2 6
6 Checklista kontrollpunkter 2, 6
20 Tillgänglighet 2,6 6,1
0 Samordna eluttag funktion, inköp, flera led 2, 6,1 28 Checklista för vanliga byggfel / in i kontrollplan 2, 6,2
Ansvar täckningar (varje kväll) 2,1 6,2
7 Placering skyddsräcken 2,1 6,2
Se upp vid upphandlingar/inköp av produkter (t.ex. snickerier) att samordning inte är gjord.
2, 6, Mer besök och samarbete av projektörerna, arb.led. och
YA på bygget
6,
26 Normerande besiktningar 2,8
6 Tidpunkt för slamma fasaden 1,7 6,
7 Täckning av fönster [vid slamning/puts] ansv. murarna 2,2 6, 8 Styrentreprenaden, har vi planerat rätt, gjort rätt
gränsdragning m.m. Planering inför samordnad provning
2,6 6,
9 Extra projektsamordning 2, 6,
16 [se upp med] upprepningseffekt filigran 2,9 6,6
Arbetsberedningar 2,6 6,6
2 Grundundersökning [geo] ,2 6,7
6 Luft. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå igenom kritiska aktiviteter.
7 VS. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå igenom kritiska aktiviteter.
, 7
8 El. Möten mellan projektör och entreprenör för att gå igenom kritiska aktiviteter.
, 7
1 [se upp med] upprepningseffekt kök 2, 7
17 [se upp med] upprepningseffekt inst. schakt 2, 7 18 [se upp med] upprepningseffekt slitsbottnar 2,9 7 2 Installationssamordnar – resurs tillsätts ,8 7 1 [se upp med] upprepningseffekt våtutr. 2,8 7,1
21 Ljudbuller ,1 7,1
[Bygg] Provrum av kök, badrum 1 7,2
2 Installationssamordning i produktionsskedet 2,8 7,2 10 Installationssamordning [mer omfattande] ,1 7,
2 Bra tid för proj. , 7,
0 [”borde” byggt] Provlägenhet ,8 7,
1 Installationssamordning ritning [förbättras?] 7, Tvättstuga – tätskikt och höjder. Fel fall. 2,
med 7, 1 Extra samordning av projektering med produktion 2, 7,8 1 Extra koll golvfall och tätskikt i badrum 2,8 7,9 9 Bra arbetsberedning tätskikt garage 2, 8 1 Tätskikt terrass kontrolleras noga (utförandekontroll) 2,6 8,
19 Terraisol 8,
”Krönet” – Veckorapport om fel
Bakgrund
Nyckelaktörerna i bostadsprojektet ”Krönet” har gemensamt kommit överens om att vidta konkreta åtgärder för att reducera kostnader och andra besvär för fel. Den gemensamma övertygelsen är att detta gagnar alla aktörer på kort såväl som lång sikt.
Signalisten har erhållit finansiering från Boverkets Byggkostnads forum för att stödja uppföljningen av vilka effekter dessa åtgärder ger. Ett villkor från Byggkostnadsforum är att uppkomna fel redovisas öppet. På så sätt underlättas diskussioner och överföring av erfarenheter inom projektet.
För att minimera belastningen på projektets aktörer föreslås att projek- tets nyckelpersoner varje vecka dokumenterar två fel, dels det största felet som den egna gruppen har orsakat och dels det största felet som annan aktör har orsakat och som drabbar den egna gruppen. Dokumenteringen innebär att felen beskrivs på särskild blankett. Ytterligare kodifiering görs i efterhand.
Kortfattad instruktion
Varje vecka ska en blankett fyllas i fullständigt.
Läge: ange var i byggnaden felet uppstått, t.ex. norra fasaden eller bad- rum i lägenhet 27.
Byggdel: ange i vilken byggdel som felet uppstått, ex. mark, grund, stomme, stomkomplettering, osv.
Textbeskrivning: Skriv med egna ord, hellre en lång beskrivning än en alltför summarisk och sammanfattande. Fortsätt att skriva på baksidan om du behöver mer utrymme.