Projektet utvecklades positivt och har sammantaget beskrivits som lyckat av deltagarna. Det blev färdigt innan tidplan och de första hyresgästerna kunde flytta in något tidigare än ursprunglig tidplan, november 2005 istäl- let för januari 2006.
På den slutworkshop som genomfördes kommenterades projektet bland annat på följande sätt: ”fina hus”, att ”visionen blev verklighet”, ”Något
att stolt visa barnbarnen” och att ”slutprodukten mycket bra”. Se också
bilaga 9 med anteckningar från avslutande workshop.
Ekonomiskt gav projektet ett positivt resultat. De fasta kostnaderna ökade något medan den rörliga entreprenadkostnaden understeg budget med 2,5 miljoner kronor eller 4 procent. Underskridandet, incitamentsut- fallet, fördelades efter överenskommelsen mellan de tre stora aktörerna i projektet. NCC fick 30 procent, SWECO FFNS 10 procent och Signalis- ten 60 procent. NCC bedömer resultatet som tillfredställande och pekar på betydelsen av att projektet hade god kontroll på ekonomin från början till slut, något som också understryks av övriga aktörer.
Inträffade några fel?
Projektet var inte felfritt. Det uppstod dock bara ett fåtal fel som krävde speciella möten och handlingar för att korrigeras. De fel som inträffade löstes inom ramen för de regelbundna möten som skedde i projektet, exempelvis byggmöten och möten med projektets projektledningsgrupp. Någon utförlig dokumentation finns dock inte förutom det som gjordes av entreprenadingenjören under perioden 2004-09-21 och 2005-02-21. Som rapporten hittills visat hade processen att dokumentera fel svårt att starta och etableras i projektet.
Nedan redovisas några av de exempel som forskarna kom i kontakt med genom observationer, intervjuer och dokumentation. Samtliga av dessa har kostat deltagare i projektet tid och i viss utsträckning också inneburit materialkostnader. Någon detaljerad kostnadsberäkning är inte gjord. Sammantaget var dock fel sällan förekommande och detta illustreras också av att de pengar som var avsedda för oförutsett, i stor utsträckning inte behövts tas i anspråk.
• Gårdsbjälklag
Till gårdsbjälklag över parkering valdes ett filigranbjälklag för att spara armering. För att klara det verkliga montaget/bygget av bjälk- laget behövdes dock extra armering vilket därför slutligen kom att motsvara den mängd, totalt sett, som ändå gått åt vid användning av valvbord. Denna fråga är inte utvärderad.
• IQ-reglar
Så kallade IQ-reglar används när skivmontage sker med lim, bland annat för att få en bättre ljudisolerande väggkonstruktion. Yrkesarbet- arna ville dock inte limma och menade att kvaliteten blir bättre om man skruvar. För att skruva i IQ-reglar behövs dock speciell skruv med gängor som är anpassade för dessa. Det går även åt fler skruv för mot- svarande montage än för montage i reglar avsedda för skruvmontage. Detta innebar en större åtgång av skruv samt viss väntetid innan denna skruv kunde levereras. Innan skruvlösningen beslöts genomfördes ock- så möten med försäljare (representant för lösningen med IQ-reglar) där systemet med limmontage skulle gås igenom. Detta fel gav upphov till tidsåtgång för såväl representant, snickare som annan personal. Den extra tidsåtgången bedömdes dock inte ha påverkat projektet i stort.
• Renslucka för sotning
Placeringen av rensluckan var bestämd till badrummet. I samråd med sotare beslöt platschefen att flytta dessa till klädkammaren då detta ansågs vara bättre för produktionen och dessutom inte påverk- ade sotarens möjlighet att lösa sin uppgift. Detta uppfattades som en felaktig placering av beställaren och gjordes utan att installations- samordnaren deltog. Frågan kom därför att diskuteras under projektet av styrgruppen. Funktionen för rensluckan är dock inte ”fel”, däremot kan placeringen av den beroende på synsätt uppfattas som ”fel” ur service synpunkt. Diskussionen om detta tog tid för flera i projektet.
• Kompensatorer på värmerör
För att kunna ge en möjlighet till att dela ett rum i två placerades rör- stammen för uppvärmning mellan två värmeelement. Detta gjordes på ett sådant sätt att det ena av värmeelementen kom att hamna för nära rörstammen. När rörstammarna rör sig beroende på vattentemperatur uppstår spänningar i anslutning mellan stam och matning till värme- element som efter ett tag riskerar att skapa läckage. Detta upptäcktes först efter montage av kontrollant. Detta fick sedan åtgärdas av VVS entreprenör genom montage av kompensatorer, dvs. förlängningar som kunde hantera rörelsen. Detta betraktas som ett projekteringsfel.
• Kanalisation för känselkroppar
Beställaren ville förbereda sig inför framtida kabeldragningar för känselkroppar för styrning av installationer. Detta för att kunna arbeta med styrning/klimatstyrning för bättre energieffektivitet. Som en för- beredelse för detta önskade beställaren att man skulle lägga in extra rör i samband med kanalisation för el. Detta missades av projektering varför framtida kanalisation för exempelvis klimatstyrning måste göras i utanpåliggande kanaler. Den extra kapacitet som fanns i befintliga rör togs dessutom i anspråk av ett ökat behov för elinstallationen. Lös- ningen blev således inte den beställaren önskat samt att framtida kana- lisation får göras utanpåliggande vilket kan påverka boendekvaliteten.
Varken tid för inblandade personer eller den eventuella framtida mer- kostnaden för utanpåliggande kanaler är beräknad.
• Golvnivåer
Efter att provlägenhet och några av de första lägenheterna byggts byttes golvbeläggningen i vardagsrummet från matta till parkett. Då flera golv redan var uppgjutna för att matcha klinkergolv i hall upp- stod en nivåskillnad. Enligt platschefen hade detta varit accepterat när han började i projektet men senare visade det sig att beställaren inte accepterade detta. Någon dokumentation av beslut kring detta finns inte. Detta ”fel” önskade beställaren få information om, men detta gavs inte förrän det var ett faktum. En kommentar i intervjuerna är att detta är ”en merkostnad och inte ett ’fel’, man ville ju ha ett annat golv”. Detta koordineringsfel har inte kostnadsberäknats. Effekten på boende- kvaliteten har inte heller bedömts.
Figur 6. Bilder visande skillnader i golvnivåer och de aluminiumlister som monterades för att dölja dessa.
• Dekaler på elskåpslucka
Detta var en observation gjord i ett sent skede. På utsidan av elskåpen var tre dekaler monterade som angav typ, modellbeteckning med mera information betydelsefull för framtida service. Då elskåpen var place- rade så att de var i passagen mellan hall och vardagsrum fanns en risk att dessa dekaler skulle döljas, målas över eller tas bort av hyresgästen. Dekalerna flyttades därför till insidan av luckan.
Kostnaderna för fel
De fel som tagits upp ovan kostade givetvis tid och material. Den rörliga produktionskostnaden påverkades och ökade i viss utsträckning. Utfallet för beställaren har kompenserats för detta genom att incitamentet minskat i motsvarande grad. Den samlade bedömningen från projektets aktörer är att den ekonomiska påverkan av fel är liten i detta projekt.
Några av de kostnader som redovisats ovan har kostnadsberäknats.
• Kompensatorer på rörstammar 58 300 kronor
• Renslucka för sotning 10 000 kronor
• Golvnivåer 42 000 kronor
Summan av ovanstående kostnader är 115 300 kronor och av dessa är 35 000 kronor för projektledning, möten och administration vilket mot- svarar 30 procent av denna kostnad. Det är sannolikt så att oavsett om en lösning åtgärdas eller inte så medför den, genom att den ska diskuteras och behandlas, en tidsåtgång för projektets aktörer.
Om man utgår från tidigare studier (Josephson & Saukkoriipi 2005) som säger att så mycket som 30 procent av ett projekts kostnad kan vara felkostnad skulle det i kvarteret Krönets fall innebära 22,5 miljoner kro- nor. Med hänsyn tagen till projektdeltagarnas bedömning att den ekono- miska påverkan av fel varit låg, kan antas att kostnader relaterat till fel i projektet kv. Krönet kan ha uppgått till, lågt räknat, cirka 1 miljon kronor. Denna bedömning grundas på att ovanstående siffror ger en indikation på att det faktiskt finns kostnader relaterade till att något inte utförts rätt från början. Sannolikt är dock kostnaden för fel eller felrelaterade kostnader större. Då felrapporteringen inte är komplett går en fullständig kostnads- bild ej att sammanställa. En ”verklig” felkostnad är sannolikt högre än den miljon som går att fastställa, hur mycket är dock inte möjligt att fastslå baserat på tillgängliga data.
Slutligen är frågan i vilken grad fel och/eller felkostnader resulterar i påverkan för de boende och för förvaltning. Sannolikt sker detta i olika grad och på olika sätt. Påverkan är inte alltid i form av direkt mätbara finansiella kostnader utan snarare i form av påverkan i form av påverkan på användbarhet beroende på exempelvis skillnader i golvnivåer, extra- arbete vid förvaltares service och komplettering med kanalisation etc. Kostnader som är svårare att mäta än de som uppstår när tid och material mäts i ett produktionsskede och när en produktionsorganisation finns som mäter kostnader mot budget.
Kommentar till fel
Inget av ovanstående fel är av typen ”bärande balk genom fönster”. De fel som identifierats representerar dock en typ av fel som är sådana att de noteras under produktionsfasen, skapar en diskussion och hanteras i det löpande arbetet. På så sätt blir dessa fel en del av hanteringen av frågor om byggandet i projektet snarare än ”fel” som ges separat uppmärksam- het. Genom den kompetens och kunskap som finns hos yrkesarbetare och tjänstemän blir dessa fel sällan permanenta fel som avsevärt påverkar an- vändandet. Många fler fel av mindre karaktär gjordes också under projekt et, fel som hanterades direkt av yrkesarbetare och som genom hantering i dagligt arbete aldrig har dokumenterats och sannolikt inte heller diskut- erats. Hanteringen av dessa fel blir en del av en individuell icke artiku- lerad lärprocess. Yrkesarbetarna kommenterade strävan att dokumentera alla fel genom att påpeka att de gör småfel hela tiden som de korrigerar i sitt dagliga arbete. Här avsåg de saker som de gör under en arbetsdag, justeringar som görs under pågående arbete och som är en naturlig del av arbetet. Detta är att betrakta som en del av den professionella bedömning en yrkesarbetare gör inom ramen för sitt arbete.
Skälen till ovanstående fel kan vara många. Kommunikation framträder som en betydelsefull aspekt. Men fler förklaringar finns, som i exemplet elskåpet där en möjlig förklaring finns i ett citat av beställaren som sade att ” vi borde haft hyresgästögon”. Detta påstående tar utgångspunkt i perspektivet att bygget sker i någons framtida vardagsrum och inte i ett byggprojekt på en byggarbetsplats.