Avslutande reflektion - Till oändligheten ... och vidare! En studie om att nå längre i Matemati

I våra intervjuer mötte vi medvetna, engagerade och kompetenta lärare och skolledare. Eleverna var insiktsfulla och kom med många idéer. Trots alla goda intentioner, kunskap och vilja uttryckte våra informanter att Ma 2b är en av de mest utmanande kurserna på gymnasiet. För att eleverna ska nå längre i sin kunskapsutveckling i Ma 2b krävs ett förebyggande arbete på alla nivåer, både i skolan (individ-, grupp- och skolnivå) och utanför skolan (kommunal- och nationell nivå). En viktig pusselbit, för att skolor ska kunna hantera Ma 2b mer framgångsrikt, kan vara en verksam speciallärare i matematik.

Referenser

Arbain, Nazihatulhasanah & Shukor, Nurbiha A. (2015). The effects of GeoGebra on students achievement. Procedia – Social and Behavioral Sciences, 172, 208-214.

Bertalanffy, Ludwig von. (1968). General system theory: Foundations, development,

applications. New York: Braziller.

Black Paul & Wiliam Dylan (1998). Inside the black box: Raising standards through classroom assessment. London: GL Assessment.

Bronfenbrenner, Urie (1979). The ecology of human development: Experiments by nature and design. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.

Bronfenbrenner, Urie (1999). Environments in Developmental perspective: Theoretical and Operational models. In S.L. Friedman & T., D. Wachs (Eds.). Measuring environment across the life span: Emerging methods and concepts, (pp.3-28). Washington, DC: American Psychological Association Press. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1037/10317-001

Bruce, Barbro; Rubin, Maria; Thimgren, Pia & Åkerman, Roger (2016) Specialpedagogik i professionellt lärarskap: Synsätt och förhållningssätt. (1. uppl.) Malmö: Gleerups.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Cardell, Gunnar (2016). Förslag till teoretisk grund för skuggkommissionens arbete. Skola och Samhälle. 7 april 2016. Hämtad från http://www.skolaochsamhalle.se/

Eriksson Barajas, Katarina; Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systema- tiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Fullan, Michael. (2005). Leadership & sustainability: System thinkers in action. Thousand Oaks: Corwin Press.

Gamlem, Siv & Smith, Kari (2013): Student perceptions of classroom feedback. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20(2), 150-169.

Green, Jenny (2014). Elevers användande av formativ återkoppling i matematik. Lic.- avh., Linköping: Linköpings universitet, 2014. Kristianstad.

Gustafsson, Jan-Eric. & Myrberg, Eva. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: En kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.

Hall, Jonas & Lingefjärd, Thomas (2014). Handbok för matematisk modellering med GeoGebra: Att undervisa mot förmågorna. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hattie, John. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.

Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Kreuger, Richard A. (red.) (1998a). Focus group kit. Vol. 4, Moderating focus groups. Thousand Oaks, Ca: Sage Publications.

Kreuger, Richard A. (red.) (1998b). Focus group kit. Vol 6, Analyzing & Reporting focus group results. Thousand Oaks, Ca: Sage Publications.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ljungblad, Ann-Louise. (2016). Takt och hållning: En relationell studie om det oberäkneliga i matematikundervisningen. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2016. Göteborg.

Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli - finns det?: Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematik- utbildning, Göteborgs universitet.

Lundsbye, Maths (2010). Familjeterapins grunder: Ett interaktionistiskt perspektiv, ba- serat på system-, process- och kommunikationsteori. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur och Kultur.

Morgan, David L (1998a). Focus group kit. Vol 1, The focus group guidebook. Thousand Oaks, Calif.: Sage.

Morgan, David L (1998b). Focus group kit. Vol 2, Planning Focus Groups. Thousand Oaks, Calif.: Sage.

Myndigheten för skolutveckling (2008). Mer än matematik: Om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Nationalencyklopedin (1991). Ekologi. (Band 5, s. 340). Höganäs: Bra Böcker.

Naalsund Margrethe (2012). Why is algebra so difficult? A study of Norwegian lower secondary students´ algebraic proficiency. Oslo: Universitetet i Oslo.

Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter: En pedagogisk utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, Claes. (2016). Teori i examensarbetet: En vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Nyström, Peter (2003). Lika barn leka bäst? En gymnasielärardiskurs om nivågruppering i matematik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(4), 225 - 245.

Olsson, Jan. (2017). GeoGebra, enhancing creative mathematical reasoning. Diss. (samman- fattning), Umeå: Umeå universitet, 2017.

Persson, Per-Eskil (2010). Räkna med bokstäver: En longitudinell studie av vägar till en för- bättrad algebraundervisning på gymnasienivå. Diss. (sammanfattning) Luleå: Luleå tekniska universitet, 2010.

Ramberg, Joacim (2015). Special Education in Swedish upper secondary schools: Resources, ability grouping and organisation. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet, 2015.

Regeringskansliet (2017). Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Hämtad 2017- 05-24 från

http://www.regeringen.se/493c41/contentas-

sets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/informationsmaterial-starkt-digital- kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf

Rosenqvist, Jerry (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I Eva Björck-Åkesson & Claes Nilholm (red.), Reflektioner kring specialpedagogik: Sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (ss. 36-51). Stockholm: Vetenskapsrådet.

SFS 2001:99. Lag om den officiella statistiken. Stockholm: Finansdepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen (2012). Framgång i undervisningen: En sammanställning av forsknings- resultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2003). Lusten att lära med fokus på matematik: Nationella kvalitetsgranskningar 2001 - 2002. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Gy 11. (2011). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016). Matematiklyftet: Kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017a). Nationella prov i matematik i gymnasieskolan. Hämtad 2017-04-24 från https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/alla-nationella-prov-i- skolan/gymnasieskolan/matematik

Skolverket (2017b). SIRIS. Gymnasieskolan – Relationen mellan nationella kursprov och kursbetyg. Hämtad 2017-03-19 från

http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&re- port=kursprov_slutbetyg&p_termin=VT15&p_skolkod=&p_lankod=&p_kom- munkod=

Skolverket (2017c). SIRIS. Urval Gymnasieskolan – Resultat på kursprov. Hämtad 2017-01-15 från http://siris.skolverket.se/siris/ris.kursprov.urval_lgy11

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Timperley, Helen (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Trost, Jan (2010) Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Universitets- och högskolerådet (2017). Utbildningar. www.antagning.se

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsveten- skaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: Sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wallby, Karin; Carlsson, Synnöve & Nyström, Peter. (2001). Elevgrupperingar: En kunskaps- översikt med fokus på matematikundervisning. Stockholm: Skolverket.

Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersöknings- metod. (2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Öquist, Oscar (2013). Den seende läraren: Systemteori för skolbruk. Didaktikcentrum.

Öquist, Oscar (2016) Konsten att hålla i rodret: Om rektors och andra ledares roll och arbete. Stockholm: Carlsson

Bilagor

Bilaga 1

Källa: SIRIS, Skolverket

Figur 1. Resultat från vårterminens nationella prov i Matematik 2b åren 2013-2016 på Samhällsvetenskaps-

programmet (Skolverket, 2017c).

Källa: SIRIS, Skolverket

Figur 4. Resultat från vårterminens nationella prov i Matematik 2b åren 2013-2016 på Ekonomiprogrammet (Skol-

Bilaga 2

Missiv

Stad X januari 2017 Malmö Högskola

Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Hej!

Vi är två ämneslärare i matematik som arbetar på Y-skolan respektive Z-skolan i stad X och studerar parallellt vid Malmö högskola. Nu påbörjar vi vår sista termin på speciallärarprogram- met med inriktning matematikutveckling, vilket innebär att vi ska skriva vårt examensarbete. Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om hur elever på Samhällsvetenskapsprogram- met på en gymnasieskola kan nå längre i sin kunskapsutveckling i kursen Matematik 2b. Detta är avsett att uppnås genom att kartlägga hur olika aktörer i skolan, framförallt elever, hanterar och skulle vilja hantera kursen. Kartläggningen önskar vi att genomföra på er skola.

Vi har två frågeställningar:

 Vilka utmaningar ser elever, ämneslärare i matematik och skolledare med kursen Matematik 2b?

 Vad menar elever, ämneslärare i matematik och skolledare möjliggör att eleverna, i kursen Matematik 2b, når längre i sin kunskapsutveckling?

Vår plan är att genomföra följande intervjuer:

 En fokusgruppsintervju med 5 - 6 ämneslärare i matematik som har erfarenhet av att undervisa i Matematik 2b. Intervjun tar cirka en och en halv timme.

 Enskilda intervjuer med 10 elever som läser Matematik 2b. Intervjuerna tar cirka en halvtimme vardera.

 Intervju med en skolledare som har ansvar för Samhällsvetenskapsprogrammet. Inter- vjun tar cirka en timme.

All information kommer att behandlas konfidentiellt och alla uttalanden kommer att avidenti- fieras. Vi kommer att spela in intervjuerna och materialet kommer endast att användas för vårt examensarbete. Medverkande har rätt att när som helst avbryta sin medverkan. Naturligtvis får ni ta del av resultaten.

Med vänliga hälsningar,

Helene Korsgren Petra Petrén Handledare: Birgitta Lansheim

Y-skolan Z-skolan Malmö högskola

Bilaga 3

In document Till oändligheten ... och vidare! En studie om att nå längre i Matematik 2b på Samhällsvetenskapsprogrammet (Page 63-73)