Den aktuella skolan arbetar förebyggande i Ma 2b och erbjuder även stöd till eleverna. Det finns specialpedagoger i verksamheten, men inga speciallärare i matematik.
Utmaningar
För att nå längre i Ma2b behöver eleverna oftast arbeta utöver lektionstid. Flertalet av eleverna beskriver att det kan vara svårt att arbeta på egen hand med Ma 2b. Det är inte alla som kan få hjälp hemma. På lektionerna är det många elever som vill ha hjälp och lärare uttrycker att de
50
inte alltid hinner med. Många elever vittnar om att de får vänta länge innan de får hjälp på Ma 2b-lektionerna. Lisa berättar att hon slutade med att be om hjälp eftersom hon fick vänta så länge.
Det var så många som behövde hjälp hela tiden. Man fick inte hjälp förrän om 30 min. Till slut hoppade jag bara över saker när jag inte fattade istället för att fråga och då lär man sig inte det. (E: Lisa)
Skolan erbjuder stöd i matematik flera gånger i veckan. Stödet är ett så kallat öppet stöd, som vänder sig till alla elever på skolan oberoende vilken matematikkurs de läser. Där kan eleverna sitta och räkna och det finns personal som hjälper till, en form av räknestuga. Eleven Ronja påpekar att de som kommer till stödet vill ha hjälp och konsekvensen blir då att en större andel elever vill ha hjälp på stödet än på vanliga lektioner. Hon menar att skolans stöd inte är till- räckligt för henne. Ronja betalar för enskild undervisning utanför skolan.
Jag har fått plugga jättemycket hemma fast jag kan inte lära mig själv hemma. För att min mamma kan inte den matten så hon kan inte hjälpa mig. /- - - / Sen har jag gått på mattestöd här i skolan men det har inte varit tillräckligt. Vi har fått betala för annat mattestöd utanför skolan. /- - - / Man kommer dit för att få hjälp så då blir det extra många som behöver hjälp. /- - - /Jag får betala för mattehjälp och det kostar jättemycket pengar. /- - - / Det hade varit bra om skolan ordnade mer hjälptimmar i skolan. (E: Ronja)
Framgångsfaktorer
Som en förebyggande åtgärd, förutom det öppna stödet, har den aktuella skolan utökat tim- antalet i kursen Ma 2b. De blir mer lektionstid per vecka. Alex beskriver hur det kan gå till på det öppna stödet i matematik.
Man får komma och sitta och räkna i egen takt, i lugn och ro. Inga genomgångar utan man räknar och får hjälp om man behöver hjälp. /- - - / När de väl sitter hemma och räknar så fastnar de hela tiden och då har vi den möjligheten att de kan komma hit och sitta och räkna och få den här lilla hjälpen så att de ska komma vidare och inte lägger ner det. (L: Alex)
I andra ämnen, men inte i matematik, förekommer riktat stöd som innebär stöd till vissa elever i vissa kurser. Alla elever har alltså inte möjlighet att ta del av det stödet. Skolan har valt att ha enbart öppet stöd i matematik för att alla elever ska kunna ta del av det. Br berättar varför det är viktigt med just öppet stöd i matematik.
För de elever som går på vårt stöd. De upplever det som positivt att kunna få hjälp. Alla får inte hjälp hemma och det ska man inte kunna kräva. Det är jätteviktigt att man har den typen av stöd. Vi har bara öppet stöd i matematik. I andra ämnen har vi bara riktat stöd. (Br)
Överlag tycker eleverna att det är bra att skolan erbjuder stöd, men de utnyttjar det i varierande grad. Några elever får hjälp hemma och går inte på skolans stöd. En del går på stöd varje vecka.
Jag brukar gå på stöd. Jag tycker att det är bra. Det är svårt att fokusera hemma ibland. Det är annat som distraherar en. Samma på mattelektionerna. (E: Mio)
51
Det finns elever som menar att de borde gå på stödet oftare och exempelvis inte bara inför prov. Annika går kontinuerligt på stödet och tycker det är bra för henne.
Jag är skitnöjd med vad jag har gjort hitintills. Att jag inte slutade gå på mattestödet bara för att jag blev godkänd på första provet utan att jag fortsatte och att jag faktiskt tar mig dit även om jag inte har prov så att det inte bara är så att nu ska jag panikplugga. (E: Annika)
Alla elever framhåller hur viktig läraren är och önskar ännu mer lärartid. Att ha fler än en lärare i klassrummet är ett alternativ som framförs. Några klasser har idag tillgång till en lärarassistent som ett stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Efter jullovet kommer det ibland en hjälplärare och det är bra. /- - -/ De blir enklare att få hjälp när det är dubbelt så många som kan hjälpa en. (E: Mio)
På frågan hur Br skulle vilja förändra verksamheten när det gäller Ma 2b om hen får önska fritt tar hen upp en annan aspekt av det här med stöd och förebyggande åtgärder. Situationen med Ma 2b är en nationell angelägenhet enligt Br och efterfrågar stöd till skolorna. I nuläget är det orimligt att gymnasieskolorna i landet, var och en för sig, tvingas försöka hitta lösningar på hur de ska få eleverna att nå längre i Ma 2b resonerar Br.
Jag skulle vilja ha mer stöd. Jag skulle vilja ha en nationell strategi för hur man går tillväga, goda exempel. Nu får vi år efter år att det är katastrofala resultat på NP, men ingen säger någonting. Varje skolledare ska sitta och analysera resultaten och göra upp en plan för hur man ska komma åt detta. Om jag får önska fritt: En nationell samling! Analys av problemet. Vad ska göras? För det kan inte vara något som vi kan lösa på gymnasiet precis här och nu. Jag skulle tillsätta en liten mattekonvention. (Br)
Analys
På skolan finns specialpedagogisk kompetens. De har specialpedagoger men inga speciallärare. Inte vid något tillfälle under elev- och lärarintervjuerna nämndes speciallärare i matematik eller hur en speciallärare kan bidra till det förebyggande arbetet på skolan. Egentligen föga förvånande. Skollagen (SFS 2010:800, 2 kap 25 §) kräver att det finns specialpedagogisk kompetens i elevhälsan. I mer än en tredjedel av gymnasieskolorna i Sverige saknas specialpedagogisk kompetens i form av specialpedagoger eller speciallärare (Ramberg, 2015). Eftersom alla speciallärare inte har inriktningen matematikutveckling borde det förmodligen innebära att en majoritet av gymnasieskolorna saknar speciallärare i matematik. Det är alltså mer regel än undantag att det saknas speciallärare i matematik på gymnasieskolor.
På skolan erbjuds öppet stöd (räknestuga) för alla elever. Persson (2010) fann i sin under- sökning att riktat stöd är mycket framgångsrikt. Elever fick extralektioner under en begränsad period och klarade därmed att bättre tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.
Br efterfrågar en nationell strategi för hur skolorna ska kunna hantera Ma 2b mer framgångsrikt. Trots katastrofala resultat år efter år menar hen att ingen gör någonting och det
52
är upp till de enskilda skolorna att lösa det. Det finns stöd i forskningen för biträdande rektors önskan om att fler aktörer tillsammans borde agera i frågan. Framgångsrik skolutveckling kräver samarbete på flera nivåer enligt Fullan (2005). Det måste enligt honom tas ett samlat helhetsgrepp på nationell-, kommunal- och skolnivå.
Organisation
Schema, gruppstorlek, nivågruppering, provplanering och pedagogisk arbetsgrupp är några av de områden som våra informanter väljer att beröra då de diskuterar utmaningar och framgångs- faktorer i Ma 2b av organisatorisk karaktär.
Utmaningar
I skolans kvalitetsanalys framgår att skolan aktivt, på alla nivåer i organisationen, bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Det genomförs årligen utvärderingar och analyser av skolans verksamhet och resultat. Elever, lärare och övriga medarbetare får via olika forum komma till tals i den processen. I dessa sammanhang uppmärksammas och diskuteras Ma 2b men ändå är utmaningarna med kursen betydande. Br ger en bild av var skolan står idag när det gäller att finna den optimala organisationen kring Ma 2b.
Det är inte så att allt är klart och frid och fröjd och nu har vi hittat lösningen. Tyvärr så känner jag mig ganska så handfallen. Vi har provat ganska mycket. Vi har provat parallelläggning och att nått så när nivå- gruppera. Jag tyckte inte att det gav bättre resultat. (Br)
Framgångsfaktorer
I intervjuerna framgår att skolan provar olika organisatoriska lösningar med syfte att eleverna ska nå längre i Ma 2b. Bland annat använder de sig av mittkursprov. Det skrivs i mitten av läsåret och omfattar det som har avhandlats i kursen så långt. Eleverna tränas i att skriva ett längre och mer omfattande prov, vilket de kommer att få göra i slutet av kursen då de skriver NP. Mittkursprovet innebär även ett tillfälle för eleverna att repetera halvvägs in i kursen.
Framförallt att de får en chans att repetera från början fram till nu. Då blir det inte så mycket inför NP för då har de redan sett det en gång innan. Där är många fördelar. (L: Alex)
Sam tar upp att en effekt av användandet av mittkursprov blev en bättre överensstämmelse mellan kursbetyg och nationella provbetyg.
Det verkade som vår betygsättning blev bättre. Vi fick ett bättre underlag så att vår korrelation med NP har förbättrats betydligt. (L: Sam)
Här uppstår dock ett rejält dilemma som Br berör. Skolan har genomfört ett framgångsrikt utvecklingsarbete men med tanke på hur det ser ut med betygsinflationen i Sverige ger det en
53
bitter eftersmak. Det föreligger i riket en diskrepans mellan nationella provbetyg och kursbetyg i Ma 2b (Skolverket, 2017b).
Det är inte kris för vår skola, det är kris för Sverige. /- - - / Ma 2b är inte så lätt att förhålla sig till. Det som vi har gjort och som kanske är knepigt. Att nu finns det en oerhört hög överensstämmelse mellan NP- resultatet och satta betyg i Ma 2b. /- - - / Vi hade en diskussion om att NP ska vara normerande. Den typen av uppgifter ska de klara. /- - - / Det är ett jättebra arbete men resten av Sverige sätter höga betyg. Hur ska jag som skolledare förhålla mig till detta? Nu har vi gjort det arbetet, men nu ligger vi lägre än resten av landet. Det är ett problem för våra elever framförallt. Det är de som ska söka in på universitet och högskola. (Br)
Eleverna har idéer om vad skolan kan göra organisatoriskt för att de ska nå längre i Ma 2b. Bland annat tar de upp schema, nivågruppering och gruppstorlek. De elever som vill ha mindre grupper tror att det då blir bättre arbetsro och mer tillgång till hjälp. De elever som vill ha nivågruppering önskar undervisning på en nivå som passar dem. Undervisningsgrupperna i Ma 2b på SA i skolan är de respektive klasserna. Grupperna är därmed heterogena och stora med ca 30 elever i varje grupp. Br fick i sin intervju kommentera elevernas tankar kring nivå- gruppering och gruppstorlek.
Att dra ner på antalet elever i grupperna kommer inte att förändra någonting om man inte gör några andra förändringar./- - - / Jag tror inte alltid att det har med gruppstorleken att göra. Det är lättare att variera och ha kontroll på situationen om du har så här många elever i klassrummet. Det finns många undersökningar som visar att det inte är med någon automatik du förändrar din undervisning bara för att gruppstorleken ökar eller minskar. (Br)
Br ser ett värde i att ha en pedagogisk arbetsgrupp i Ma 2b. Matematiklärarna på skolan har deltagit i Matematiklyftet som är en kompetensutvecklingsinsats i matematikdidaktik för lärare och förskollärare i Sverige. Det är ett kollegialt lärande med stöd av handledare och material från Skolverket. Syftet är att öka elevernas måluppfyllelse genom att utveckla kvaliteten i matematikundervisningen (Skolverket, 2016). Matematiklyftet tycker Br var en bra satsning och ser ett fortsatt behov av att det finns ett forum för lärarna att utveckla matematikundervisningen. Lärarna ser kanske också ett behov av en sådan arbetsgrupp. Robin sammanfattade fokusgruppsintervjun.
Mycket trevlig och lärorik pratstund. Det är sällan vi har tid och sitta ner i lugn och ro och bolla idéer och dela erfarenheter med varandra. (L: Robin)
I fokusgruppsintervjun diskuterade lärarna vad som kan göras för att eleverna ska nå längre i sin kunskapsutveckling i Ma 2b. Under diskussionen betonade Sam vikten av att i utvecklings- arbete ägna tiden åt vad som kan göras och hur det kan göras.
54
Vad som också kan göras. Att prata om vad vi ska göra. Vi pratar ofta om vad problemet är. Ibland kommer vi till vad det beror på och i väldigt få fall kommer vi till vad vi ska göra. /- - - / Ibland fastnar vi i system- diskussioner som vi egentligen inte har någon makt över. Vi lägger en massa tid på att prata om något som vi inte kan påverka och så får vi inte tid till det som vi faktiskt kan göra. Vi printar inte ens ner det till en insändare. Vår information lämnar aldrig oss och kan därför inte påverka dem som kan påverka det. (L: Sam)
Analys
Lärarna på skolan har deltagit i Matematiklyftet, vilket Br tycker har varit bra. Det innebär att lärarna har erfarenhet av att i organiserad form arbeta med kollegialt lärande. Nu när Matematiklyftet är slut ser Br gärna att matematiklärarnas kollegiala lärande fortsätter i någon form. Kollegialt lärande är en framgångsfaktor i arbetet med att utveckla och utvärdera undervisningen (Hattie, 2012; Timperley, 2013). I Ma 2b med låg måluppfyllelse kan ett kollegialt lärande som utgår från elevernas behov följaktligen bidra till att eleverna når längre. Eleverna föreslår att skolan kan göra organisatoriska förändringar för att de ska gå bättre för dem i Ma 2b. De tar bl.a. upp nivågruppering och förändring av gruppstorlek vilket enligt Skolverket (2003) är några av de vanligaste åtgärderna. Enligt tidigare forskning finns det delade meningar om nivågrupperingar i sig ger bättre elevresultat utan att andra förändringar görs. Lärarna i Nyströms studie (2003) anser att nivågruppering medför att de bättre kan anpassa undervisningen efter elevernas förkunskaper vilket är svårare utan nivågruppering. Ofta är lärarnas genomgångar på en slags mellannivå har eleverna berättat i våra intervjuer. Den bilden bekräftas av lärarna i Nyströms studie (2003) och de menar att det är en konsekvens av att undervisningsgrupperna är heterogena. Det finns risker med nivågrupperingar. Eleverna kan ”fastna i en grupp” och lärarens förväntningar på eleverna kan färgas av den grupp hen tror sig ha framför sig (Skolverket, 2003). Innehållet i och utformningen av undervisningen har större betydelse för elevernas resultat än hur eleverna är grupperade (Wallby m.fl., 2001). Förändring av undervisning eller arbetssätt är mindre vanliga åtgärder (Skolverket, 2003). I intervjun påpekade Br att enbart en förändring av gruppstorleken inte automatiskt leder till att undervisningen förändras.