Avslutande reflektioner

Vår tolkning som uppsatsen visar på är endast en av flera möjliga. Det går att tillämpa andra teorier som kan uppmärksamma ytterligare fenomen än de vi har här. Även ett användande av de teorier vi presenterar kan med stor sannolikhet lyfta fram fler viktiga tolkningar. Som en begränsning i formatet för uppsatsen behövde vi förhålla oss till de fynd vi ansåg mest centrala, vilket innebär tolkningar från vår sida. Därför finns det en möjlighet att andra personer skulle hitta fynd de anser som mer centrala.

En något filosofisk fråga vi ställer oss är om det är bättre med en tokenistisk delaktighet än ingen delaktighet alls. Vi vet inte vad brukarna själva tänker kring sin delaktighet, kanske är dem nöjda med att ha det som det är. För att undvika en tokenism kan erkännande vara behjälpligt, något även Giertz (2012) visar i sin studie. Idag ligger ett ansvar på personer, våra respondenter, som inte besitter beslutsmakt att förändra eller ta bort de hinder som finns för en delaktighet på högre nivå. Genom att lägga ansvaret där det hör hemma, eller flytta beslutsmakten dit ansvaret ligger, tror vi att det arbete som Arvidsson och Tideman (2007) menar har avtagit skulle kunna ta fart igen. Det finns en vilja och entusiasm hos våra respondenter till att göra brukaren mer delaktig, vilket även Iaquinto (2016) visar. Baserat på detta tror vi att om de professionella ser att de faktiskt kan öka brukarens delaktighet, kommer de även att göra det.

Sida 52 av 61

Referenslista

Allwood, C. M. & Erikson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och

andra beteendevetenskaper. (1 uppl.). Studentlitteratur.

Arvidsson, J. & Tideman, M. (2007). I stort sett nöjda, men…: Brukarnas erfarenheter och

framtida bedömningar av LSS-insatserna i Laholms kommun. Högskolan i Halmstad.

https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edssw e&AN=edsswe.oai.DiVA.org.hh.2182&site=eds-live&scope=site

Askheim, P.A. (2003). Empowerment as guidance for professional social work: an act of balancing on a slack rope. European Journal of Social Work, 6(3), 229-240. Doi:

10.1080/1369145032000164546

Beadle-Brown, J., Leigh, J., Whelton, B., Richardson, L., Beecham, J., Baumker, T., & Bradshaw, J. (2016). Quality of Life and Quality of Support for People with Severe Intellectual Disability and Complex Needs. Journal of Applied Research in Intellectual

Disabilities, 29(5), 409–421. Doi: http://dx.doi.org.ezp.sub.su.se/10.1111/jar.12200

Bengtsson-Tops, A., Ehliasson, K. & Ericsson, U. (2015). Det vardagliga livet på LSS-boende för personer med psykisk funktionsnedsättning: ett brukar och professionsperspektiv. I

Kristianstad University Press.

http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:890560/FULLTEXT01.pdf

Blomqvist, P. (2016). NPM i välfärdsstaten: hotas universalismen? Statsvetenskaplig tidskrift,

118(1), 39-67.

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using Thematic Analysis in Psychology. Qualitative Research

in Psychology. 3(2), 77–101. Doi: 10.1191/1478088706qp063oa

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Uppl. 3). Liber.

Cox, R. (2004). The Path-dependency of an Idea: Why Scandinavian Welfare States Remain Distinct. Social Policy & Administration, 38(2), 204–219.

https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1111/j.1467-9515.2004.00386.x

Demir, F. (2018). Post-NPM an re-centralisation: current themes in Europe and Turkey.

Journal of Contemporary European Studies, 26(2), 149-164. Doi:

10.1080/14782804.2017.1352494

Dunér, A. & Wolmesjö, M. (2015). Interprofessional Collaboration in Swedish health and social care from a care manager’s perspective. European Journal of Social Work, 18(3), 354– 369. Doi: 10.1080/13691457.2014.908166

Eriksson, E. (2015). Sanktionerat motstånd: Brukarinflytande som fenomen och praktik [Lunds universitet, Socialhögskolan]. I Lund Dissertations in Social Work (Vol. 47).

Sida 53 av 61

Erlandsson, L. (2014). Rätt, norm och tillämpning. En studie av normativa mönster vid beslut

enligt LSS på tre arenor. I Lund Studies in Sociology of Law (Vol. 44).

Erlandsson, L. (2018). LSS och dess tillämpning: En rapport om normbildningsprocesser i

välfärdsrättsliga beslut. I Kristianstad University Press. Högskolan Kristianstad.

Giertz, L. (2012). Erkännande, makt och möten: en studie av inflytande och

självbestämmande med LSS. [Linnaeus University Press]. I Linnaeus University Dissertations

(Vol. 93)

Habilitering & hälsa region Stockholm. (2020). Fakta och råd. Intellektuell

funktionsnedsättning. Hämtad 29 december 2020 från Habilitering & hälsa region Stockholm,

https://www.habilitering.se/fakta-och-rad/kort-om-funktionsnedsattningar/IF/

Heidegren C-G. (2002). Antropologi, samhällsteori och politik: radikalkonservatism och

kritisk teori: Gehlen, Schelsky, Habermas, Honneth, Joas. Daidalos.

Heidegren, C-G. (2003). Inledning. I Honneth, A., Erkännande: praktisk-filosofiska studier. Daidalos.

Heidegren, C-G. (2004). Recognition and Social Theory. Acta Sociologica, 47(4). 365-373. Doi: https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1177/0001699304048669

Honneth, A. (2003). Erkännande: praktisk-filosofiska studier. Daidalos.

Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Gleerups Utbildning AB.

Iaquinto, L. A. (2016). Making participation accessible for vulnerable clients. Journal of

Social Inclusion, 7(1), 85–97.

Kungörelse om beslutad ny regeringsform (SFS 1974:152) Justitiedepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Laanemets, L., Mattsson, T. & Nordling, V. (2013). Frikoppling, sammankoppling och besvärliga maktrelationer i socialt arbete. Socialvetenskaplig Tidskrift, 20(3-4). 168-185. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:397). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387

Laitinen, A., & Pirhonen, J. (2019). Ten Forms of Recognition and Misrecognition in Long-Term Care for Older People. SATS: Nordic Journal of Philosophy. (Subtitle Changed to Northern European Journal of Philosophy), 20(1), 53–78.

Sida 54 av 61

Laursen, E., Plos, K. & Ivarsson, B. (2009). Yrkeskunnande och kompetensutveckling i arbetet med vuxna individer med utvecklingsstörning - ett vårdarperspektiv. Vård i Norden,

29(1), 19–23.

Lindqvist, R. (2016). Kapitel 7 Funktionshinder. I Edling, C. & Liljeros, F. (red.), Ett delat

samhälle - makt, intersektionalitet och social skiktning (149–176). Liber.

Lindqvist, R. (2017). Funktionshindrade i välfärdssamhället. Gleerups Utbildning AB Lindqvist, R. & Sépulchre, M. (2016). Active citizenship for persons with psychosocial disabilities in Sweden. Alter- Euorpean Journal of Disability Research, 10(2), 124-136. Doi: 10.1016/j.alter.2016.03.004

Malapela, G., Mfidi, F., Sibanda, S. & Thupayagale-Tshweneagae, G. (2017). Caring for mental healthcare users with profound intellectual disabilities: approaches and opportunities.

Africa Journal of Nursing and Midwifery, 19(3), 1–10. Doi: 10.25159/2520-5293/3858

Markström, U. (2019). Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning - etablering av ett nytt verksamhetsfält. Socialvetenskaplig tidskrift, 26(3-4), 323-340.

Marshall, G., Winter, K., & Turney, D. (2020). Honneth and positive identity formation in residential care. Child and Family Social Work, 25(4), 733–741.

https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1111/cfs.12749

Meininger, H. P. (2001). Autonomy and professional responsibility in care for persons with intellectual disabilities. Nursing Philosophy, 3, 240-250.

Mossberg, L. (2016). Service user involvement in Swedish mental health and social care: an analysis of ideological dilemmas and subject positions in a collaboration context. European

Journal of Social Work, 19(5), 716-730. Doi: 10.1080/13691457.2015.1081586

Mossberg, L. (2020). Construction of service users in strategic collaboration including mental health and social services, and service user organisations. European Journal of Social Work,

23(4), 594–605. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1080/13691457.2019.1589426

Nouf-Latif, Andersson, Markström. (2020) Cherry Picking Disability Rights? Swedish Disability Policy on Employment, Health and Participatio. Nordic Journal of Working Life

Studies, 10(3). https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.18291/njwls.v10i3.121844

Nykänen, P. (2020). Shared decision making in the social services? Reasons to consider when choosing methods for service user participation. Journal of Evaluation in Clinical Practice,

26(2), 569–574. Doi: 10.1111/jep.13323

Sida 55 av 61

Prop. 1992/93:159 Om stöd och service till vissa funktionshindrade.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-stod-och-service-till-vissa-funktionshindrade_GG03159

Rask, M. (2007). Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden för personer med

psykiska funktionshinder: En studie av boendes och personals perspektiv i fem kommuner.

Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.

Rogers, J. (2012). Anti-Oppressive Social Work Research: Reflections on Power in the Creation of Knowledge. Social Work Education, 31(7), 866–879. Doi:

10.1080/02615479.2011.602965

Sépulchre, M. & Lindqvist, R. (2016). Enhancing active citizenship for persons with

psychosocial disabilities. Scandinavian Journal of disability research, 18(4), 316–327. Doi: 10.1080/15017419.2015.1105288

Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. A New Model for Enhancing Children’s Participation in Decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. Children & Society, 15, 107-117. Doi: 10.1002/CHI.617

Socialstyrelsen (2011). Bostad med särskild service och daglig verksamhet: En

forskningsöversikt. Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2013). Att ge ordet och lämna plats. Vägledning om brukarinflytande inom

socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård. Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2017). Vägar till ökad delaktighet. Kunskapsstöd för socialtjänsten om arbete

med stöd och service enligt LSS. Socialstyrelsen.

Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Söder, M. & Hugemark, A. (red.) (2016). Bara funktionshindrad?: funktionshinder och

intersektionalitet. (2 uppl.) Gleerups Utbildning

Talman, L., Wilder, J., Stier, J. & Gustafsson, C. (2019). Participation in daily life for adults with profound intellectual (and multiple) disabilities: How high do they climb on Shier’s ladder of participation? Journal of Intellectual Disabilities.

https://doi.org/10.1177/1744629519863959

Terkelsen, T. B., Nodeland, S., & Tomstad, S. T. (2020). Robert Nozick and Axel Honneth: An attempt to shed light on mental health service in Norway through two diametrical philosophers. Nursing Philosophy, 21(2). https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1111/nup.12244

Sida 56 av 61

Tideman, M. (1999). Gemensam eller särskild organisation? – om organisationsval och dess konsekvenser för tolkning av handikappideologiska begrepp. Socialvetenskaplig Tidsskrift

6(1), 43–59. Hämtad från https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15410.

Toms, G., Green, S., Orrell, A., & Verity, F. (2020). Building relational research capacity in care homes in the COVID-19 era: applying recognition theory to the research agenda. Quality

in Ageing & Older Adults, 21(4), 229–239.

https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1108/QAOA-09-2020-0042

Qian, X. Tichá, R. Larson, S. A. Stancliffe, R. J. & Wuorio, A. (2015). The impact of

individual and organisational factors on engagement of individuals with intellectual disability living in community group homes: a multilevel model. Journal of Intellectual Disability

Research 59(6), 493-505. Doi 10.1111/jir.12152

Vitorino Fontes, P. (2020). Axel Honneth’s Normative Proposal for the Renewal of Human Rights. Janus.Net 11(1), 1–17. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.26619/1647-7251.11.1 Vetenskapsrådet. (2011). God Forskningssed. Vetenskapsrådet.

Widerlund, L. (2007). Nya perspektiv men inarbetat praxis. En studie av utvecklingsstördas

delaktighet och självbestämmande. [Licentiat-uppsats, Luleå tekniska universitet].

Sida 57 av 61