5 Rekommendationer och slutdiskussion
5.9 Avslutande reflektioner och förslag på vidare forskning
I rapporten ges flera förslag på vidare forskning. Bland de rekommendationer som ges finns även förslag på konkreta utvärderingar (se kap 4.3, 5.1 och 5.2). Vi ska dock avsluta med några reflektioner och ge ytterligare några förslag på områden där fördjupad kunskap erfordras.
Ett sådant område är att det finns ett behov av att tydliggöra samband och avvägningar som görs i praktiken mellan trafiksäkerhet och mobilitet. Finns det inte en risk att uttrycket ”säker mobilitet” bara blir en slogan ifall det är otydligt hur avvägningarna mellan trafiksäkerhet och mobilitet görs? Vi har dock i denna studie funnit hur begreppet i vissa sammanhang, som i fallet med stegvis omprövning av körkort, fungerar som ett samlingsbegrepp där olika åtgärder diskuteras samtidigt. Det gäller såväl traditionella trafiksäkerhetsåtgärder (dra in körkortet) som mer traditionella mobilitets-/tillgänglighetsåtgärder (bilanpassning, rehabilitering). På detta sätt framstår målet ”säker mobilitet” som ett fruktbart mål och som en tydlig skillnad mot tidigare i historien då trafiksäkerhet var i fokus. Ur dagens perspektiv framstår det också
oundvikligt att trafiksäkerhet och mobilitet hänger samman, att trafiksäkerhetsåtgärder också inbegriper mobilitet och har effekter på mobilitet (se kap. 1). En viktig fråga är dock hur avvägningarna mellan trafiksäkerhet och mobilitet görs i praktiken samt i en förlängning hur ett önskvärt sådant samband kan se ut i olika kontexter.
I rapporten har vi resonerat om kriterier för ”säker mobilitet” och skapat en enkel tentativ kategorisering. Vid detta steg blev det emellertid tydligt hur det t.ex. i vissa
sammanhang saknas ”värdesättningar” av mobilitet vilket innebär att det blir svårt att göra samhällsekonomiska värderingar där trafiksäkerhet och mobilitet kan relateras till varandra. Det innebär att mobilitet blir otydligt och både kan prisas av vissa aktörer såväl som ignoreras av andra. Det blir svårt att jämföra trafiksäkerhet och mobilitet med varandra. Särskilt för åtgärder där det kan finnas en målkonflikt mellan trafiksäkerhet och mobilitet, t.ex. åtgärder som ökar trafiksäkerheten men reducerar mobilitet (t.ex. vid begränsning eller indragning körkort), kan samhällsekonomiska beräkningar som både beaktar trafiksäkerhet och mobilitet vara särskilt motiverade att ta fram.
Med andra ord behövs det forskning där användningen av ”säker mobilitet” problematiseras och förtydligas. I sådan forskning kan såväl begreppsanalys som samhällsvetenskaplig forskning om hur aktörer i praktiken agerar utifrån målsättningen säker mobilitet bedrivas. En viktig del i sådan forskning bör även utgöras av studier av tidigare metoder/modeller samt utveckling av metoder för att uppskatta mobilitets- effekter samhällsekonomiskt i relation till trafiksäkerhet.
En annan begränsning som vi fann i vår studie är bristen på studier som analyserar åtgärders effekter på olika färdsätt. Denna begränsning kan delvis bero på vår
utgångspunkt med sitt fokus på äldre bilförare. Tidigare forskning pekar dock på att det finns en uppdelning mellan forskning om bilkörning och forskning om andra färdsätt t.ex. kollektivtrafik (Heikkinen, 2008). Ur såväl trafiksäkerhets- som mobilitets-
perspektiv kan systemöverskridande ansatser vara viktiga för att utvärdera genomförda åtgärder. Studier pekar t.ex. på att restriktiva åtgärder för äldre bilförare kan innebära att olyckorna totalt sätt ökar bland äldre i trafiken då äldre i högre grad byter från
bilkörning till att andra transportsätt som oskyddade trafikanter. (Hakamies-Blomqvist et al., 1996; Sirén & Meng, 2010). Detta eftersom risken för att dö eller skadas i trafiken är lägre för äldre i en bil som har ett skyddande hölje än när de rör sig som t.ex.
fotgängare. Erke och Elvik (2007) har dock pekat på att förändrade resmönster också kan förändra olycksrisken för respektive transportslag. Om äldre börjar gå mer till fots kommer det inte bara att ha positiva hälsoeffekter utan reducerar också deras olycksrisk som fotgängare. Förändrade resmönster kan i ett systemperspektiv således ge komplexa effekter som är viktiga att utforska vidare. Det finns en del forskning om vad som händer i mobilitetshänseende när äldre individer slutar köra bil men det behövs också forskning med ett bredare perspektiv som beaktar hur äldre individer använder olika färdsätt i vardagen samt hur åtgärder kan främja den generella mobiliteten, inte bara ett färdsätt.
Referenser
AAA Foundation for Traffic Safety (2006). How to Help an Older Driver, a Guide for
Planning Safe Transportation, Washington, DC.
AARP. (2004). 2004 AARP Driver Safety Program: volunteer and graduate survey
report. Washington, DC: AARP, Driver Safety Program.
ADI (2008). The prevalence of dementia worldwide. Alzheimers Disease International. http://www.alz.co.uk/adi/pdf/prevalence.pdf (2010-03-16).
AGILE hemsida (2009-11-25) http://www.agile.iao.fraunhofer.de/indexi.html.
Alicandri, E., Hutton, P., Chrysler, S., Depue, L., Glassman, H., Granda, T., et al. (2008). Improving safety and mobility for older road users in Australia and Japan. Report no: FHWA-PL-09-001. Washington: Federal Highway Administration, U.S: Department of Transportation.
Amundsen, A. H., Elvik, R. & Fridstrøm, L. (1999). Virkninger av "Sei i frå"
kampanjen i Sogn og Fjordane på antall skadde og drepte i trafikken. TØI-Report
425/1999. Oslo: Transportøkonomisk institutt.
Andersson, L. (2002). Ålderism. I Lars Andersson (red). Socialgerontologi. Lund: Studentlitteratur, 104–127.
Arno, P. & Boets, S. (2004). AGILE DELIVERABLE D.5.1 Elderly driver’s integrated
assessment methodology.
Asmervik, S. (2009). Universell utforming. Byer, hus, parker og transport for alle. Tapir Akademisk Forlag.
Austroads (2004). Model licence re-assessment procedrue for older drivers: Stage 2
research. Report no AP-R259/04. Sydney: Austroads.
Backer-Grøndahl, A. (2009). Healthy driving: A study of drivers' health condition and relative crash risk. Paper presenterad på Young Researcher Conference, Torino, Italia. Bagdade, J. (2004). Low cost intersection improvements reduce crashes for senior drivers. Paper presenterad på the Annual Meeting and Exhibit Compendium of
Technical Papers, Lake Buena Vista, Florida, USA.
Baggett, S. A. (2003). Highway facilities for an aging Arizona population. Phoenix: Arizona Department of Transportation.
Ball, K. & Owsley, C. (1991). Identifying correlates of accident involvement for the older driver. Human Factors, 33, s. 583–595.
Ball, K., Owsley, C., Sloane, M.E., Roenker, D.L. & Bruni, J.R. (1993). Visual attention problems as a predictor of vehicle crashes in older drivers. Investigative
Opthalmology & Visual Science, 34, s. 3110–3123.
Ball, K.K., Roenker, D., Wadley et al. (2006). Can high-risk older drivers be identified through performance-based measures in a department of motor vehicles setting? Journal
of the American Geriatrics Society, 54, s. 77–84.
Baltes, P.B., Baltes, M.M. (1990) Psychological perspectives on successful aging: the model of selective optimization with compensation. In: Baltes, P.B., Baltes, M.M. (Eds.), Successful Aging: Perspectives from the Behavioural Sciences. Cambridge University Press, New York, s. 1–34.
Beard, J., Rowell, D., Scott, D., van Beurden, E., Barnett, L., Hughes, K., et al. (2006). Economic analysis of a community-based falls prevention program. Public Health, 120, s. 742–751.
Bédard, M., Porter, M. M., Marshall, S., Isherwood, I., Riendeau, J., Weaver, B., et al. (2008). The combination of two training approaches to improve older adults' driving safety. Traffic Injury Prevention, 9, s. 70–76.
Bédard, M., Weaver, B., Drzin, P. & Porter, M. (2008). Predicting driving performance in older adults: We are not there yet! Traffic Injury Prevention, 9, s. 336–341.
Bédard, M., Isherwood, I., Moore, E., Gibbons, C., & Lindstrom, W. (2004). Evaluation of a re-training program for older drivers. Canadian Journal of Public Health, 94, s. 295–298.
Bjørnskau, T. (2008). Risiko i trafikken 2005-2007. TØI-rapport 986/2008. Oslo: Transportøkonomisk institutt.
Bohensky, M., J. Charlton, Odell, M. & Keeffe, J. (2008). Implications of vision testing for older driver licensing. Traffic Injury Prevention, 9, s. 304–313.
Bolin, I. (2008). Betydelsen av användning av bil med automatisk växelåda för äldre
bilförare. Göteborg: Mobilitetscenter.
Braekhus, A, & Engedal, K. (1996). Mental impairment and driving licences for elderly people - a survey among Norwegian general practitioners. Scandinavian Journal of
Primal Health Care, 14, s. 223-228.
Braitman, K. A., Kirley, B. B., Ferguson, S., & Chaudhary, N. K. (2007). Factors leading to older drivers' intersection crashes. Traffic Injury Prevention, 8, s. 267-274. Butler, R. (1969). Ageism: Another form of bigotry. The Gerontologist, 9, s. 243–246. Bytheway, B. (1995). Ageism. Buckingham: Open University Press.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner: En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Caird, J. K., Chisholm, S. L., Edwards, C. J., & Creaser, J. I. (2007). The effect of yellow light onset time on older and younger drivers' perception response time (PRT) and intersection behavior. Transportation Research Part F-Traffic Psychology and
Behaviour, 10, s. 383–396.
Caird, J. K., Chisholm, S.L: & Lockhart. J. (2008). Do in-vehicle advanced signs enhance older and younger drivers' intersection performance? Driving simulation and eye movement results. International Journal Human-Computer Studies, 66, s. 132–144. Cantin, V., Lavallière, M., Simoneau, M., & Teasdale, N. (2009). Mental workload when driving in a simulator: Effects of age and driving complexity. Accident Analysis
and Prevention, 41, 763–771.
Carlson, P. J., & Brinkmeyer, G. (2002). Evaluation of clearview on freeway guide signs with microprismatic sheeting. Transportation Research Record, 1801, s. 27–38. Cassavaugh, N. D., & Kramer, A. F. (2009). Transfer of computer-based training to simulated driving in older adults. Applied Ergonomics, 40, s. 943–952.
Chipman, M.L., Payne, J. & McDonough, P. (1998). To drive or not to drive: The influence of social factors on the decisions of elderly drivers. Accident Analysis and
CIECA (2006). EU MEDRIL project. Medical testing for driving licence. Final report feb. 2006. Bryssel: CIECA.
Classen, S., Horgas, A., Awadzi, K., Messinger-Rapport, B., Shechtman, O. & Joo, Y. (2008). Clinical predictors of older driver performance on a standardized road test.
Traffic Injury Prevention, 9, s. 456–462.
Classen, S., Shechtman, O., Stephens, B., Davis, E., Justiss, M., Bendixen, R., et al. (2007). The impact of roadway intersection design on driving performance of young and senior adults. Traffic Injury Prevention, 8, s. 69–77.
Clay, O.J., Wadley, V.G., Edwards, J.D. et al. (2005). Cumulative meta-analysis of the relationship between Useful Field of View and driving performance in older adults: Current and future implications. Optometry & Vision Science, 82, s. 724–731. Cole, T.R. (1992). The journey of life: A cultural history of aging in America. Cambridge: Cambridge University Press.
Craik, F. I. M., & Salthouse, T. A. (Eds.). (2008). The handbook of aging and cognition (3rd ed.). New York: Psychology Press.
Creaser, J. I., Rakauskas, M. E., Ward, N. J., Laberge, J. C., & Donath, M. (2007). Concept evaluation of intersection decision support (IDS) system interfaces to support drivers' gap acceptance decisions at rural stop-controlled intersections. Transportation
Research Part F-Traffic Psychology and Behaviour, 10, s. 208–228.
Christensen, P. (1994). Pilotundersøkelse blant eldre førerkortinnehavere om
helseattest for eldre bilførere. Opublicerat manuskript. Oslo: Transportøkonomisk
institutt.
Daimon, T. and H. Kawashima (2003). Study of aged driver's behaviours when using the advanced cruise-assist highway systems (AHS) at an intersection. JSAE review, 24, s. 393–402.
Davidse, R. J. (2006). Older drivers and ADAS-Which systems improve road safety?
IATSS Research, 30, s. 6–20.
Davidse, R. (2007). Assisting the older driver: intersection design and in-car devices to
improve the safety of the older driver. Rijksuniversiteit Groningen, Leidschendam.
De Raedt, R. & Ponjaert-Kristoffersen, I. (2001). Short cognitive/neuropsychological test battery for first-tier Fitness-To-Drive Assessment of older adults. The Clinical
Neuropsychologist, 15, s. 329–336.
Dobbs, B. M. (2008). Aging baby boomers-A blessing or challenge for driver licensing authorities. Traffic Injury Prevention, 9, s. 379–386.
Dobbs, B.M. (2005). Medical conditions and driving: A review of the scientific
literature (1960–2000). Report DOT HS 809 690. Washington, D.C.:U.S. Department
of Transportation.
Dunbar, G., Holland, C.A., Maylor, E.A. (2004). Older pedestrian: A critical review of
the literature. Road Safety Research Report No. 37. Department for Transport, London.
Eberhard, J. (2008). Older drivers’ “high per-mile crash involvement”: The implications for licensing authorities. Traffic Injury Prevention, 9, s. 284–290.
Eby, D.W., Molnar, L. J., Kartje, P., St. Louis, R., Parow, J.E., Vivoda, J.M. & Neumeyer, A.L. et al. (2008). Older driver self-screening based on health concerns.
Volume I: Technical report. Report DOT HS 811 046A. Ann Arbor, Michigan: The
University of Michigan, Transportation Research Institute.
Eby, D.W., Molnar, L.J., Shope, J.T., Vivoda, J.M. & Fordyce, T.A. (2003). Improving older driver knowledge and self-awareness through self-assessment: The driving decisions workbook. Journal of Safety Research, 34, s. 371–381.
Eby, D.W., Shope, J.T., Molnar, L.J., Vivoda, J.M. & Fordyce, T.A. (2000).
Improvement of older driver safety through self-evaluation: The development of a self- evaluation instrument. Report UMTRI-2000-4. Ann Arbor, Michigan: The University
of Michigan, Transportation Research Institute.
Eck, R. W., & Winn, G. (2002). Older-Driver Perception of Problems at Unsignalized Intersections on Divided Highways. Transportation Research Record 1818, s. 70–77 Edwards J.D., Leonard, K.M., Lunsman, M., Dodson, J., Bradley, S., Myers, C.A. et al. (2008). Acceptability and validity of older driver screening with the DrivingHealth® Inventory. Accident Analysis and Prevention, 40, s. 1157–1163.
Edwards, J. D., Myers, C., Ross, L. A., Roenker, D. L., Cissell, G. M., McLaughlin, A. M., et al. (2009). The longitudinal impact of cognitive speed of processing training on driving mobility. The Gerontologist, 49, s. 485–494.
Egidius, H. (2003) Pedagogik för 2000-talet, Stockholm, Natur och Kultur. Elvik, R., & Wesemann, P. (2002). A framework for cost-benefit analysis of policy
potions designed to control impaired driving. IMMORTAL-Report Status Confidential.
Elvik, R., Høye, A., Sørensen, M. & Vaa, T. (2009). The handbook of road safety
measures. Emerald.
Englund, L. (2007). Körkort med geografisk begränsning. Trafikmedicin. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet. Nr 14, maj.
Englund, A., Gregersen, N-P., Hydén, C., Lövsund, P., & Åberg, L. (1998).
Trafiksäkerhet: en kunskapsöversikt. Kommunikationsforskningsberedningen (KFB).
Lund: Studentlitteratur.
Erke, A. (2008). Making Vision Zero real: Prevention of accidents and injuries among
older pedestrians. TØI Report 972/2008. Oslo: Transportøkonomisk institutt.
Erke, A. & Elvik, R. (2007). Realisering av nullvisjonen: Forebygging av
fotgjengerulykker og redusering av ulykkenes alvorlighet. TØI-rapport 889/2007. Oslo.
Transportøkonomisk institutt.
Eurostat 2008. Population and social conditions. Statistics in focus. Europeiska Kommissionen.
Fearnley, N., Flügel, S., Killi, M., Leiren, D.M., Skollerud, K.H, Nossum,Å.& Aarhaug, J. (2010). Kollektivtrafikanters verdsetting av tiltak for universell utforming. TØI-rapport 1039. Oslo: Transportøkonomisk institutt.
Fildes, B. (2006). Older drivers safety and mobility: current and future issues,
Transportation Research Part F: Traffic psychology and behaviour, 9, s. 307–308.
Fildes, B. (2008). Future directions for older driver research. Traffic Injury Prevention, 9, s. 387–393.
Fildes, B., Pronk, N., Langford, J., Hull, M., Frith, B., Anderson, R., 2000. Model
licence re-assessment procedure for older and disabled drivers. Austroads Publication.
AP-R176/00, Sydney: Austroads.
Fildes, B., Corben, B., Morris, A., Oxley, J., Pronk, N., Brown, L., et al. (2000). Road
safety environment and design for older Drivers. Sydney: Austroads.
Fildes, B., Oxley, J., Corben, B., & Langford, J. (2004). Road Environment and Design
for Older Drivers: Stage II Volume 1 – Overview Volume 2 – Handbook of Suggestions for Road Design Changes. Sydney: Austroads.
Fildes, B., Charlton, J., Pronk, N., Langford, J., Oxley, J. & Koppel, S. (2008). An Australasian Model License Reassessment Procedure for Identifying Potentially Unsafe Drivers. Traffic Injury Prevention, 9, s. 350–359.
Freund, B. & Colgrove, A.A. (2008). Error Specific Restrictions for Older Drivers: Promoting Continued Independence and Public Safety. Accident Analysis and
Prevention, 40, s. 97–103.
Goldberg, E. (2006). Visdomens paradox: att kapaciteten ökar när hjärnan åldras. Lund: Studentlitteratur.
Grabowski, D., Campbell, C. & Morrisey, M. (2004). Elderly licensure laws and motor vehicles fatilities. Journal of American Medical Association, 291, s. 2840–2846. Graca, J.L. (1986). Driving and ageing. Clinics in Geriatric Medicine, 2, s. 577–589. Green, B. (1993). Gerontology and the construction of old age: A study in discourse
analysis. New York: Aldine De Gruyter.
Grip, L. (2000). De evigt unga, de redan gamla: en åldersfråga. Stockholm: Carlsson. Guerrier, J. H., & Fu, S.-H. (2002). Elder roadway user program test sections and
effectiveness study. University of Miami.
Gusfield, J. R. (1990). Concept, context and community: Sociological perspectives on traffic safety. I J. Peter Rothe (red). Challenging the old order: Towards new directions
in traffic safety theory. New Brunswick, N.J.: Transactions Publishers, s. 5–24.
Hacking, I. (2002). Making Up People. I Historical Ontology. Cambridge, Mass.: Harvard University Press., s. 99–114.
Haight, F. A. (1985). Place of safety research in transportation research. Transportation
Research Part A: General, 19, s. 373–376.
Hakamies-Blomqvist, L. (1998). Older drivers’ accident risk: conceptual and methodological issues. Accident Analysis & Prevention, 30, s. 293–297.
Hakamies-Blomqvist, L. (1999). A short history of research on ageing and driving. I
Behavioural Research in Road Safety IX. Crowthorne, Storbritannien: Transport
Research Laboratory, s. 138–147.
Hakamies-Blomqvist, L. & Peters, B. (2000). Recent European research on older drivers. Accident Analysis and Prevention, 32, 601–607.
Hakamies-Blomqvist, L. & Wahlström, B. (1998). Why do older drivers give up driving? Accident Analysis & Prevention, 30, s. 305–312.
Hakamies-Blomqvist, L., Johansson, K. & Lundberg, C. (1996). Medical screening of older drivers as a traffic safety measure - a comparative Finnish-Swedish evaluation study. Journal of American Geriatrics Society, 45, s. 388–389.
Hakamies-Blomqvist, L., Henriksson, P. & Heikkinen, S. (1999). Diagnostisk testning
av äldre bilförare. Möjligheter och begränsningar mot bakgrund av mobilitetsbehoven och den allmänna trafiksäkerheten. Fordonsförvaltningscentralens utredningar 1/1999.
Helsingfors: AKE.
Hakamies-Blomqvist, L., Henriksson, P., Falkmer, T., Lundberg, C. & Brækhus, A. (2002). Attitudes of Primary Care Physicians Toward Older Drivers: A Finnish-Swedish Comparison. Journal of Applied Gerontology, 21, s. 58–69
Hakamies-Blomqvist, L., Raitanen, T. & O’Neill, D. 2002. Driver ageing does not cause higher accident rates per km. Transportation Research Part F: Traffic Psychology
and Behaviour, 5, 271–274.
Hakamies-Blomqvist, L., Sirén, A. & Davidsee, R. (2004). Older drivers – a review. VTI rapport 497A. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Hakamies-Blomqvist, L., Henriksson, P., Anund, A. & Sörensen, G. (2005).
Fyrtiotalisterna som framtida trafikanter. VTI rapport 507. Linköping: Statens väg och
transportforskningsinstitut.
Hallmark, S. L. & Mueller, K. (2004). Impact of left-turn phasing on older and younger
drivers at high-speed signalized intersections. Ames: Center for Transportation
Research and Education, Iowa State University.
Hatakka, M., Kesikinen, E., Gregersen, N. P., Glad, A. & Hernetkoski, K. (2002). From control of vehicle to personal self-control; broadening the perspectives to driver
education. Transport Research Part F, Traffic Psychology and Behaviour, s. 201–215. Hedin, A. (2001). Kapitel 2 – Trafiksyn. Avsnitt 1 – Trafiksyn. Trafikmedicin. M. Almgren, L. Englund, S. Kers and I. Werkström. Borlänge, Vägverket,
Trafikmedicinska rådet. 2001:92: s. 39–50.
Heikkinen, S. (2008). Att köra eller inte köra. Hur de äldre, åldrande och bilkörning
har diskuterats i svensk transportpolitik. Ak.avh. Uppsala: Uppsala universitet.
Heikkinen, S. & Krekula, C. (2008). Ålderism – ett fruktbart begrepp? Sociologisk
forskning, vol. 45, nr. 2, s. 18–37.
Heikkinen, S. & Hakamies-Blomqvist, L. (2000). Aktörer på äldre bilförararenan. VTI rapport 460. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstut.
Helmers, G., Henriksson, P., & Hakamies-Blomqvist, L. (2004). Trafikmiljö för äldre
bilförare - analys och rekommendationer utifrån en litteraturstudie. VTI rapport 493.
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Henriksson, P., & Peters, B. (2004). Safety and Mobility for People with Disabilities Driving Adapted Cars. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 11(1).
Hennessy, D. & Janke, M. (2005). Clearing a road to driving fitness by better assessing
driving wellness. Development of California’s Prospecive Three-Tier Driving-Centered Asessment System. Report no.CAL-DMV-RSS-05-215. CA: California Department of
Hennessy, D. & Janke, M. (2009). Clearing a road to being driving fit by better
assessing driving wellness. Development of California’s Prospecive Three-Tier Driving-Centered Asessment System. Report no RSS-05-216, CA: Sacramento,
California Department of Motor Vehicles, Office of Traffic Safety
Henriksson, P. (2007). Äldre deltagare i körsimulatorstudier – en kunskapsöversikt. VTI rapport 581. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Henriksson, P., & Peters, B. (2007). Elderly in drivning simulator studies. Paper presented at the TRANSED 2007, Montreal, Kanada.
Hills BL, Burg A. (1977) A reanalysis of California driver vision data: General
findings. Report 768. Crowthorne, Berks., UK: Transport and Road Research
Laboratory.
Hirsch, S.R., Elkin, E.B. & Allergrante, J.P. (2001). The economic impact of a multifactorial intervention to improve postoperative rehabilitation of hip fracture patients. Arthritis Care & Research, 45, s. 446–452.
Hjorthol, R.J., Levin, L. & Sirén, A. (in press). Mobility in different generations of older persons. The development of daily travel in different cohorts in Denmark, Norway and Sweden. Journal of Transport Geography, 2010.
Horswill, M.S., Marrington, S.A., McCullough, C.M. et al. (2008). The hazard perception ability of older drivers. The Journals of Gerontology. Series B,
Psychological Sciences and Social Sciences, 63- s. 212–218.
Hudson, R. B. (2005). The contemporary politics of old age policies. I Hudson Robert B. (red). The new politics of old age policy. Baltimore: The Johns Hopkins University Press, s. 265–293.
Insurance Instute for Highway Safety (2009-11-27, hemsida) U.S. Driver License
Procedures for Older Drivers. (http://www.iihs.org/laws/olderdrivers.aspx).
Jackson, L., Chapman, P., Crundall, D. (2009). What happens next? Predicting other road users' behaviour as a function of driving experience and processing time.
Ergonomics, 52, s. 154–164.
Jenkins, R. (1997). Categorization and Power. I Rethinking Ethnicity: Arguments and
Explorations. London: Sage, s. 52–73.
Johansen, H. (2009). Establishment of a methodological platform with driving simulators. Paper presented at the ITMA 2009 Congress.
Jönson, H. & Taghizadeh, A. (2006). Ideologibaserade livsloppskonstruktioner inom handikapp- och äldrepolitik. Socionomens forskningssupplement, 19, s 18–31.
Kantor, B., Mauger, L., Richardson, V. & Tschantz, K. (2004). An analysis of an older driver evaluation program. Journal of the American Geriatrics Society, 52, s.
1326–1330.
Kaufmann, V. (2002). Re-thinking Mobility. Contemporary Sociology. Aldershot: Ashgate.
Keall, M. & Frith, W. (2004). Association between older driver characteristics on-road driving test performance, and crash liability. Traffic Injury Prevention, 5(2), s. 112–116. Kihl, M. (2005). Extending Older Drivers’ Access to Freeways with Intelligent
Kohli, M. (1986). The world we forgot: A historical review of the life course. I Victor W. Marshall (red). Later life: The social psychology of aging. London: Sage,
s. 271–303.
Konstantopoulos, P., Chapman, P., & Crundall, D. (2010). Driver's visual attention as a function of driving experience and visibility. Using a driving simulator to explore drivers' eye movements in day, night and rain driving. Accident Analysis and
Prevention, 42, s. 827–834.
Korner-Bitensky, N.A., Sofer, S., Gelinas, I., Mazer, B.L. (1998) Brief or New— Evaluating Driving Potential in Persons with a Stroke: A Survey of Occupational Therapy Practices. American Journal of Occupational Therapy, 52, s. 916–919. Korner-Bitensky, N., Kua, A., Zweck, C. v., & Benthem, K. v. (2009). Old driver retraining: An update systematic review of evidence of effectiveness. Journal of Safety
Research, 40, s. 105 - 111.
Koppa, R. J. (2001). Adaptive equipment to enhance older drivers performance. Texas Transportation Institute, SWUTC/01/167124-1, 57
Kramer, A. F., N. Cassavaugh, W. J. Horrey, E. Becic and J. L. Mayhugh (2007). Influence of age and proximity warning devices on collision avoidance in simulated driving. Human Factors, 49, s. 935–949.
Kramer, A. F., & Madden, D. J. (2008). Attention. In F. I. M. Craik & T. A. Salthouse (Eds.), The Handbook of Aging and Cognition (3rd ed.). New York: Psychology Press. Kua, A., Korner-Bitensky, N., Desrosiers, J., Man-Son-Hing, M., & Marshall, S. (2007). Older driver retraining: A systematic review of evidence of effectiveness.
Journal of Safety Research, 38, s. 81–90.
Langford, J., Charlton, J., Bohensky, M., Irving,J., Martin, L. & Fildes, B. (2009).