5 Rekommendationer och slutdiskussion
5.4 Egentester bör införas stegvis och denna användning bör evalueras
Vår bedömning är att egentester har en potential att främja säker mobilitet för äldre bilförare. Det finns dock många frågetecken och vi rekommenderar därför att egentester tas i bruk stegvis. Det är av yttersta vikt att användningen av egentesterna evalueras. Här redogör vi kort för vår rekommendation och hur egentester skulle kunna utformas i Norge (se även kap. 3 och 4.2).
Det existerar redan varianter av frågescheman och checklistor på olika språk. Dessa skulle kunna översättas till norska (se kap. 4 och tabell 6 för en sammanfattning av tester). Det är också möjligt att modifiera dessa befintliga frågescheman och checklistor med avseende på norska förhållanden. Inget av de befintliga
frågeschemana/checklistorna har blivit empiriskt evaluerad med körförmåga eller olycksinblandning som beroende variabel. Validiteten och nyttan är därmed inte mer eller mindre påvisad för en hemmasnickrad variant än för en som redan finns. Det finns flera tänkbara målgrupper för egentester i Norge:
1. Äldre förare som av trafiksäkerhetskäl borde vidta åtgärder, t.ex. förändra sitt körbeteende eller söka professionell hjälp. Dessa förare kan ha nytta av ett egentest på så sätt att de kan få rekommendationer om hur de kan vidta åtgärder. Det är osäkert i vilken grad sådana förare är motiverade att ta ett egentest eller följer rekommendationer. Det är möjligt att sådana förare lättare låter sig påverkas av familjemedlemmar och vänner (se målgrupp 3).
2. Äldre förare som reducerar sin bilkörning i högre grad än vad som är nödvändigt. Dessa förare kan ha nytta av ett egentest om de uppmuntras till fortsatt bilkörning, möjligen i kombination med hjälpmedel eller vissa
beteendeförändringar. Sådana förare kan förväntas vara mer motiverade att ta ett egentest än förare i den första gruppen.
3. Familjemedlemmar och vänner till äldre förare. Äldre förare som är svagt motiverade att tro på rekommendationerna från ett egentest kan möjligen påverkas av familjemedlemmar eller andra personer på samma sätt som
kampanjen ”Sei ifrå” motiverade passagerare av unga osäkra förare till att säga ifrån (se kapittel 3.1 Familjemedlemmar och vänner till äldre förare som har en förhöjd olycksrisk).
Mer konkret skulle egentester i Norge kunna utformas på följande sätt:
Kort och lättillgängligt test för alla: En kort checklista med indikatorer på reducerad
körförmåga, samt rekommendationer för möjliga ändringar av körvanor, hjälpmedel och alternativa transportmedel kan skapas baserat på befintliga frågescheman och check- listor. Checklistan formuleras så att det kan användas av både äldre förare och andra personer som önskar att värdera en äldre förares körförmåga. Checklistor och rekom- mendationer kan läggas ut på Internet, en pappersversion kan skickas ut tillsammans med information om kursen Bilfører 65+. En utgångspunkt kan vara den befintliga checklistan Driving Decisions Workbook. Den innehåller länkar till frågeformulär och till checklista för hälsoproblem (se de nästa två punkterna).
Grundligare värdering för de mer intresserade: Ett norskt frågeformulär skapas
baserat på Driving Decisions Workbook. Det bör också göras modifikationer för att anpassa formuläret till norska förhållanden. En PC-version som ger en sammanfattande feedback på frågeformuläret kan även skapas. Frågeformuläret kan användas på kursen
Bilfører 65+ och läggas ut/beställas på Internet. Ett sådant frågeformulär fungerar
troligen bäst som egentest och i mindre grad för värdering genom andra personer.
Checklistor för hälsoproblem: Checklistor för risken för diabetes, hjärtinfarkt och
hypo/hyperthyreose kan användas som egentester för äldre bilförare men även av andra närstående personer. Det finns en rad befintliga checklistor. Några av dessa kan troligen användas som egentest i Norge, men det bör först göras en värdering av validiteten. En checklista eller självtest för att testa kognitiva färdigheter eller självinsikt anses inte lovande.
Test for de speciellt intresserade: Roadwise Review används på kursen Bilfører 65+ i
den nu offentligt tillgängliga engelska versionen (bara aktuellt för förare med tillräckliga kunskaper i engelska). Användningen evalueras. Om evalueringen ger positiva resultat kan det konstrueras en norsk version. Testet kan endast brukas som egentest.
Useful Field of View kan användas på kursen Bilfører 65+, också för de deltagare som
inte kan engelska. Det finns en version med norsk text. Användningen av testerna förutsätter emellertid användarlicens.
Egentesterna bör införas stegvis och användningen evalueras. I evalueringsstudier bör speciellt följande frågor undersökas:
1. Vilka förare gör ett egentest? Har förare som genomför ett egentest fler eller färre egenskaper som kan knytas till förhöjd olycksrisk än förare som inte gör ett egentest? Om förare som har en tendens att reducera sin bilkörning mer eller tidigare än nödvändigt gör ett egentest, kan egentestet motverka denna tendens och därmed reducera onödig minskning av mobilitet?
2. Bidrar genomförande av ett egentest till förändringar i körbeteende eller resvanor? Bland vilka förare finner man de största förändringarna? Bidrar egentester till ökad eller minskad bilkörning och till förändrad användning av alternativa transportsätt?
3. Vilka erfarenheter gör personer som värderar andras körförmåga med hjälp av ett egentest?
5.5
Framtagning och spridning av råd till äldre om att välja bil och
utrustning bör stimuleras
Rapporten har också diskuterat fordonsåtgärder. En rekommendation i detta samman- hang är att Statens vegvesen bör stimulera spridning och framtagning av råd till äldre bilförare om bilar och utrustning som passar deras specifika behov. Konkret kan brochsyrer tas fram och läggas på Statens vegvesens hemsida. Informationsmöten och spridning på olika sätt kan bidra till att öka kunskapen hos äldre om hur olika tillval och utrustning kan underlätta för dem att köra bil. Till exempel kan rekommendationer och checklista för att välja bil skickas tillsammans med information om kursen Bilfører 65+ och/eller egentester för äldre bilförare.
5.6
Separat signalfas för vänstersvängande fordon bör om möjligt
införas i signalreglerade korsningar, eventuellt kompletterad
med ett separat körfält
Åtgärder som förenklar köruppgiften i korsningar är ett sätt att anpassa väg- och trafik- miljön till äldre bilförare. En rekommendation är att prioritera införande av separat signalfas för vänstersvängande, eventuellt kompletterat med ett separat körfält. En separat signalfas för vänstersvängande är en relativt enkel åtgärd och kan genomföras tämligen omgående medan att anlägga ett eget körfält för vänstersvängande är en åtgärd på något längre sikt.
Förutsättningarna för att anlägga ett vänstersvängfält och separat vänstersvängfas beskrivs i Statens vegvesens handböcker 017 Veg- og gateutforming (2008), 048
trafikksignalanlegg (2007) och 263 Geometrisk utforming av veg- og gatekryss (2008).
Om en korsning ska vara signalreglerad eller inte, är enligt handbok 048 avhängig trafikmängden. Trafiksäkerhet kan också vara ett kriterium (handbok 063). Enligt
handbok 048 ska det alltid vara ett separat körfält för den aktuella trafikströmmen där en delinfart regleras med pilsignaler som inkluderar en röd pil. Detta innebär att en separat vänstersvängfas endast ska införas när det finns ett separat vänstersvängfält. Behovet av ett vänstersvängfält bestäms enligt handbok 017 av kapacitetskrav och framkomlighets- standard. Vägledande kriterier för vänstersvängfält ges i handbok 263 Geometrisk
utforming av veg- og gatekryss. Där nämns bl.a. att separata vänstersvängfält är säker-
hetsmässigt fördelaktiga, särskilt i trevägskorsningar. Några trafikantgrupper nämns inte som kriterium för införande av vänstersvängfält eller separat vänstersvängfas i någon av handböckerna.
Initiativ till att installera trafiksignaler i korsningar kan enligt Trafiksäkerhetshandboken (Elvik et al., 2009) tas av vägmyndigheterna, men också av boende och trafikanter för att uppnå en tryggare trafik.
Det krävs inga ändringar av riktlinjer eller normer för att införa separata vänstersväng- faser, vilket underlättar genomförbarheten. Äldre bilförares behov är emellertid inte ett kriterium för att att anlägga ett vänstersvängfält eller signalanläggning och den
nationella transportplanen har heller inte något fokus på anpassningar av befintlig infrastruktur till äldre bilförares behov. I den nationella transportplanen finns ett mål om att ” leggje til rette for at transportsystemet så langt som mogleg skal kunne brukast av alle, utan behov for tilpassing eller spesiell tilrettelegging” och att ”all ny infrastruktur skal utformast etter prinsippet om universell utforming”. Åtgärder som nämns som speciellt riktade mot äldre bilförare är emellertid bara informations-, utbildnings- och föraråtgärder; infrastrukturåtgärder nämns inte. Vidare beskrivs universell utformning för kollektivtransport, inte för vägtrafik. Äldre bilförares behov och förutsättningar bör i högre grad uppmärksammas i detta sammanhang som ett led i att anpassa
transportsystemet till ett åldrande samhälle och utgör ett skäl till att denna typ av ombyggnation bör prioriteras. Denna åtgärd gynnar även andra grupper av bilförare.