2 Litteraturstudie över åtgärder för äldre bilförare och deras effekter på
2.5 Fordonsåtgärder för äldre bilförare
Baserat på litteratursökningarna valdes 25 artiklar ut, vilka kunde klassificeras i 3 kategorier:
Rekommendationer för inköp eller anpassning av bil för äldre bilförare Effekter av säkerhetssystem
Potentiella negativa effekter av säkerhetssystem.
Åtgärder riktade mot fordon kan vara ett sätt att underlätta körningen för äldre förare. Detta kan göras t.ex. genom informationssystem och säkerhetssystem eller genom att ta bort vissa moment i körningen, exempelvis växling, genom att utrusta bilen med
automatväxel (Bolin, 2008). Fordonsåtgärder som främst kan kopplas till ergonomi och komfort nämns endast kort i denna rapport, eftersom de inte i första hand är trafiksäker- hetsåtgärder och därmed inte är i fokus i denna studie. Vi tar dock upp denna typ av aspekter under rekommendationer för inköp eller anpassning av bil. Det innefattar t.ex. instrumentpanelsutformning med avseende på knappstorlek och läsbarhet, höjden för insteg/ursteg, dörröppningens storlek och form (Koppa, 2001).
2.5.1 Rekommendationer för inköp eller anpassning av bil för äldre bilförare För att hjälpa äldre bilförare att kunna fortsätta köra bil under säkra förhållanden kan man anpassa fordonet till deras speciella behov (Koppa, 2001; Shaheen & Niemeier, 2001). Åtgärderna är främst kopplade till ergonomi och lösningar som kan öka komfortkänslan i bilen.
Exempel på fysisk anpassning av fordonet kan vara att ha en bred dörröppning samt handtag för att hjälpa förare att komma in och ut ur bilen. Det handlar också om att ha en sitthöjd som är hög nog för att underlätta att komma in och ur bilen. Synbarhet av andra trafikanter genom stora glasrutor både framåt och bakåt och sidospeglar spelar stor roll när det gäller säkerhet.
Dessa aspekter är viktiga att förmedla till konsumenter när de skall köpa ett nytt fordon eller när de vill anpassa sitt fordon till eventuella funktionsnedsättningar. Det är viktigt att förstå att det inte finns en typ av äldrebil som är önskvärd för alla äldre bilförare på samma sätt som det inte finns en enda bil för alla yngre kvinnor eller medelålders män. Det finns däremot bilar som har olika egenskaper som kan matcha individuella behov. Beroende på förares behov och körmönster (t.ex. vilka vägar man kör) så finns det bilar som passar bättre än andra. Ett exempel är egenskapen sitthöjd: med åldern blir vi mindre flexibla i muskulaturen. Att böja knäet samtidigt som man vrider kroppen för att komma in i bilen kan upplevas obekvämt och till och med mycket besvärligt. Om en bil har en något högre sitthöjd kan det leda till positiva konsekvenser på komfortnivå för att komma in och ut ur bilen. Den lilla skillnaden kan ha stor betydelse för hur ofta man väljer att använda bilen.
Det finns en del offentliga organisationer som pensionärs- och konsumentorganisationer som ger ut råd till bilförare när det gäller att välja en ny bilmodell. Sådana checklistor eller handböcker riktar sig generellt mot bilförare, dock finns det en del information
som handlar om äldre bilförare specifikt. Nedan följer ett antal exempel på checklistor och råd som riktats till äldre bilförare.
På hemsidan för den amerikanska organisationen Automotive Association (AA) finns en guide för att hjälpa allmänheten att köpa en ny bil beroende på vilken livsstil föraren har, t.ex. småbarnsförälder. För äldre bilförare har de en kategori som heter ”Jag är 65 år” och som riktar sig till personer som är nyblivna pensionärer. Aspekter som lyftes fram för nyblivna pensionärer är följande: en ren instrumentpanel dvs. ett fåtal och tydliga reglage, breda dörrar för att underlätta att komma in och ut ur bilen, enkla och lättanvända reglage (http://www.theaa.com/motoring_advice/car-buyers-
guide/cbg_lifestyle.html).
I Storbritannien, ger konsumentorganisationen Ricability en del råd om olika aspekter att tänka på när man köper en ny bil. Råden är specifika för äldre bilförare. Bland annat finns en checklista tillgänglig på deras hemsida. Följande aspekter lyfts fram som viktiga att tänka på vid inköp av ny bil:
Komma in och ut ur fordonet
Sittställning, justering och komfort av stolen
Utrymme för att sitta och komma in med rullstol om så behövs Användning av reglage, bl.a. nåbarhet.
(http://www.ricability.org.uk/consumer_reports/mobility_reports/choosing_a_car/ )
I Australien ger den statliga myndigheten i Victoria län, Vic Roads, ut en
säkerhetshandbok för äldre bilförare där det finns ett kapitel som heter ”Säkrare bilar” (Vic Roads 2008). Tre områden lyfts fram:
Förhindra olyckor (t.ex. ABS, farthållare) Dämpa olyckor (t.ex. krockkuddar)
Öka komfort (t.ex. servostyrning, automat växel).
”Royal Automobile Club of Victoria (RACV), en försäkringsorganisation, ger råd för att köpa ny bil för äldre bilförare. Valet att köpa en ny bil är ännu viktigare för äldre eftersom de är mer sköra och konsekvenser av en olycka har större effekter på dem. På deras hemsida är det möjligt att ta del av en checklista som innehåller följande råd: bil utrustad med air bags, säkerhetsbälte, systems som hjälper att lätt hantera bilen som servostyrning och ABS bromsar och andra system som stödjer bra synbarhet och lätt justering av stolen.
(http://www.racv.com.au/wps/wcm/connect/Internet/Primary/road+safety/road+safety+f or+seniors/choosing+a+safe+vehicle/making+the+right+choice)
Vägverket i Sverige har kommit med en liten publikation som heter Bilar för äldre som sammanfattar olika områden som är viktiga att tänka på när man skall köpa en ny bil. Dessa områden är passiv säkerhet, aktiv säkerhet, ergonomi och komfort.
(http://publikationswebbutik.vv.se/upload/2566/2007_29_bilar_for_aldre.pdf)
2.5.2 Effekter av säkerhetssystem
Aktiva säkerhetssystem har tillkommit i våra bilar de senaste 15–20 åren. Det mest vanliga systemet i dag är farthållare som hjälper förare att hålla en viss hastighet. Om
bilen sköter en del av köruppgiften automatiskt så är tanken att förare får mer resurser över för att koncentrera sig på övrig trafik och får därmed bättre förutsättningar för att köra på ett säkert sätt. Marknadsandelen av säkerhetssystem är i dag fortfarande mycket låg och andelen äldre personer som har bilar utrustade med säkerhetssystem är därmed också mycket låg. Detta medför svårigheter att undersöka effekter av säkerhetssystem på äldre bilförare. Det saknas data om säkerhetssystem påverkar körningen för bilförare i allmänhet och äldre bilförare i synnerhet.
Tabell 4 ger en översikt av studier om säkerhetssystem.
Tabell 4 Översikt av studier om säkerhetssystem som kan vara relevanta för äldre bilförare.
Referens Metod
(faktorer/variabler, population)
Typ av åtgärder och förklaring (förklara om de är
implementerade eller ej)
Effekt av åtgärder på trafiksäkerhet och mobilitet Vrkljan & Miller-Polgar, 2005 Översikt av ADAS-system och kopplingar till äldres nedsättningaroch vilka möjligheter dessa system har att hjälpa förare att köra säkrare.
Bolin, 2008 31 personer >70 år, samtliga aktiva bilförare, körde en slinga i manuellt växlad bil kontra bil med automatisk växellåda. En arbetsterapeut och en trafiklärare gjorde en bedömning av de praktiska förmågorna. Försökspersonerna besvarade ett fråge- formulär om deras upplevelse av skillnaden mellan manuellt växlad bil kontra automat.
Författaren undersökte hur användning av bil med automatisk växellåda påverkar körförmågan och körbeteenden hos äldre friska bilförare samt hur bilförarna upplevde skillnaden mellan bilkörning i manuellt och automatiskt växlad bil.
*Bättre reglering av hastighet i stadsmiljö *Bättre uppmärksamhet på trafikmiljön
*Större tolerans för distraktion vid bilkörning *Säkrare passage i korsningar
*Fler äldre kvinnor som aktiva, säkra bilförare
Davidse, 2006 Litteraturgenomgång. Författaren identifierar fyra områden där äldre behöver stöd:
*dra uppmärksamhet till ankommande trafik
*visa trafikanter som befinner sig i döda vinkeln
*att rikta sin uppmärksamhet på relevant information *att ge kunskap/information om kommande situationer i trafiken.
För varje område finns ett säkerhetssystem: *kollisionsvarning för korsningar och automatisk filbyte/ merging system *automatiska filbyte/ merging system och döda vinkeln/obstacle detection system *in-vehicle signing system och speciella intelligenta farthållare *system som ger information om
kommande korsningar Suen et al.,
1998
Analys av system från ett säkerhetsperspektiv fokuserat på ITS-system
Författarna går igenom olika ADAS- lösningar och redovisar deras nytta för äldre förare:
Kö- och vädervarningar: finns redan idag i bilar och kan påverka förare
Författare menar att dessa åtgärder påverkar både säkerhet och mobilitet men anger inte siffror eller effekter konkret.
Referens Metod
(faktorer/variabler, population)
Typ av åtgärder och förklaring (förklara om de är
implementerade eller ej)
Effekt av åtgärder på trafiksäkerhet och mobilitet
genom att de kan undvika att köra i vissa situationer.
Navigationssystem: röstmed- delande kan avlasta minnet och genom att ange vägen minskas filbyten som anses som en riskfylld manöver.
Obstacle detection: systemet kan hjälpa till med döda vinkeln- problematiken samt filbyten om ett objekt finns i vägen
Night vision: system som hjälper till att upptäcka andra trafikanter i mörker.
Intelligent farthållare och system som registrerar om man kör utanför sin fil.
Kollisionsvarningssystem Förarbevakningsystem: mäter trötthet eller distraktion eller alkoholkonsumtion
Skyltar in i bilen: ger information om bl.a. vägmärken, ger mer tid att ta till sig information.
Daimon & Kawshima, 2003 Simulatorstudie. Åldersgrupper: 22–34 år och 61–70 år, totalt 20 personer Mätvariabler: antal kollisioner, visuellt beteende och på en subjektiv skala angavs hur systemen uppfattades.
Testade två system för att undvika kollisioner vid högersvängar (vänstertrafik råder i Japan): ”Support system for prevention of right turn collisions” and ”Support system for prevention on collisions with pedestrians”.
Antal kollisioner: färre kollisioner inträffade när systemet användes. Dock inträffade kollisioner fortfarande när de använde systemet, fler kollisioner för äldre än yngre.
Visuellt beteende: unga förare fokuserade mer på kollisionssystemet vid högersväng medan äldre förare delade sin visuella uppmärksamhet på båda systemen.
Subjektiv skala: bägge grupperna tyckte om informationen som presenterades. Caird et al., 2008 Simulatorstudie. Åldersgrupper: 18–24 år (12 st) och +65 år (12 st). Mätvariabler: körbeteende och ögonbeteende.
Testade om säkerheten kan förbättras i korsningar genom att använda ett system som projicerar information på vindrutan (HUD; Head-Up Display).
Körbeteende: HUD verkar vara positivt för bägge åldersgrupperna: de stannade oftare med HUD än utan, även när signalen visade gult sken.
Hastigheten sänktes. Visuellt beteende: yngre tittade oftare på HUD och under en längre tid än äldre.
Referens Metod
(faktorer/variabler, population)
Typ av åtgärder och förklaring (förklara om de är
implementerade eller ej)
Effekt av åtgärder på trafiksäkerhet och mobilitet Maltz et al., 2004 Simulatorstudie. Åldersgrupper: 20–35 år och 62–84 år, totalt 20 personer. Mätvariabler: antal kollisioner, visuellt beteende och subjektiv skala.
Testade ett system (Headway detection and alerting device, HDAD)
Resultaten var lika bra för äldre som för yngre förare.
Vissa problem kan uppstå om varningen meddelas auditivt eftersom det kan störas av andra ljud i kupén. Det problemet kan vara ännu mer relevant för äldre förare som i högre omfattning har nedsatt hörsel.
Det gick inte att beräkna trafiksäkerhetseffekten eftersom det var få bilar i fordonsparken som var utrustade med systemet.
De flesta studier som finns idag är på ett teoretiskt plan där författare beskriver typiska nedsättningar hos äldre och vilka svårigheter de kan medföra i trafiken och kopplar detta till vilka säkerhetssystem som skulle kunna underlätta bilkörningen (Suen et al., 1998; Vrkljan & Miller-Polgar, 2005; Davidse, 2006; Oxley and Whelan, 2008). Tabell 5 ger en sammanfattning av kopplingar mellan nedsatt körförmåga, konsekvenser på bilkörning och säkerhetssystem som finns i litteraturen.
Tabell 5 Koppling mellan nedsatt förmåga, konsekvenser för bilkörning och säkerhetssystem.
Nedsatt förmåga Konsekvens för bilkörning Säkerhetssystem
Försämring av syn Svårare att se kontraster i mörker
Mindre uppmärksamhet på omgivningen
Svårigheter att köra på natten och under svåra väderförhållanden, svårare att se gående i trafiken
Döda vinkeln Mörkerseende Trafikväderrapport Svårigheter att utföra
parallella uppgifter Väljer alltid samma vägar och har svårt att hitta i en okänd miljö och att köra i rusningstrafik
Navigeringssystem Trafikrapport online Längre reaktionstider
Svårigheter med delad uppmärksamhet
Tar längre tid att planera körningen Trafikrapport online Navigeringssystem Minskad rörlighet i nacken Svårare att köra om och att byta filer Filkörning
Filbyte Döda vinkeln Svårighet att uppskatta
avstånd och hastighet Tar lång tid att köra in i en T-korsning vilket kan leda till kollisioner Svårare att köra om
Kollissionsvarningssystem, framåtriktat
Mer känslig för trötthet Visar trötthetssymptom under långa
resor Adaptiva farthållare Trötthetsvarning
Ett annat sätt att angripa frågan om säkerhetssystem, som skulle kunna hjälpa äldre bilförare, är att utföra studier på små populationer, exempelvis hur ett säkerhetssystem används och upplevs av en äldre population i jämförelse med en annan åldersgrupp. Dessa studier görs inte i verklig trafik men väl i en isolerad miljö (McLaughlin et al., 2003) eller i simulatormiljö (Daimon & Kawashima, 2003; Maltz et al., 2004; Kramer et al., 2007; Caird et al., 2008).
Daimon & Kawashima (2003) testade i simulatormiljö två system mot kollision med gående och mot andra fordon vid en korsning. De jämförde antalet kollisioner med och utan system bland två olika åldersgrupper, 22–34 år och 61–70 år. Resultatet visade att kollisionssystem bidrar till att minska antalet kollisioner. Antalet kollisioner med system var dock högre för den äldre gruppen än för den yngre gruppen. Det framkom också att systemet som var placerat närmare vindrutan var mer användbart för äldre förare eftersom de inte behövde justera dess visuella fokus för att uppfatta information, vilket de däremot var tvungna att göra för skärmen som var placerad längre ner i bilkupén.
Kramer (2007) gjorde en simulatorstudie med olika åldersgrupper, 19–30 år och 65–83 år, för att testa olika gränssnitt för kollisionsvarningssystem. De kortaste reaktionstiderna på varningen hittades när varningen var både auditiv och visuell. När det gäller ålderseffekter, påpekar författarna att äldre bilförare hade lika stor nytta av varningen som yngre bilförare. Deras slutsatser var att kollisionsvarningssystem kan vara till nytta för många olika åldersgrupper för att undvika kollisioner.
Maltz et al. (2004) testade ett system för att undvika kollisioner. Författarna undersökte flera åldersgrupper i simulator, en yngre grupp mellan 20–35 år och en äldre grupp 62–84 år. Deras resultat var också att nyttan av kollisionsvarningssystem var lika stor för äldre förare som för yngre förare. De lyfte problematiken kring auditiva varningar. Om varningen meddelas auditivt kan den störas av andra ljud i bilkupén. Detta problem är mer angeläget för äldre bilförare som i större omfattning har nedsatt hörsel än yngre förare.
Ett system som ligger i gränslandet mellan säkerhetssystem och informationssystem är navigeringshjälpmedel så kallad ”GPS”. Många system finns tillgängliga på marknaden och många bilförare använder numera sådana system för att lättare hitta i främmande miljöer. Gränssnittet skiljer mellan olika produkter. Kartan kan visas ovanifrån som ett flygfoto eller så visas vägen från vägnivå. Själva navigeringen och guidningen kan ske enbart via visuell återkoppling på skärmen eller så kan kan välja att ha ett auditivt meddelande som talar om för föraren vart hon/han skall köra för att komma fram till målet. Majoritet av produkter erbjuder guidning genom kortaste eller snabbaste väg. Forskare i Australien har föreslagit att även inkludera ’säkrare väg’ där antal korsningar eller trafikmiljöer som kräver svåra manövrar är få jämfört med andra alternativ
(Whelan et al., 2006).
2.5.3 Potentiella negativa effekter av användning av säkerhetssystem Nya säkerhetssystem kan innebära att bilförare upplever att de måste köra på ett annat sätt än tidigare. Fenomenet kallas för anpassningsbeteende (på engelska ” behavioural adaptation”), dvs. att förare kör på ett annat sätt med säkerhetssystem i bilen jämfört med utan system. Några exempel är att förare kan ha en tendens att ligga närmare framförvarande bil om hans eller hennes fordon är utrustad med kollisionsvarning eller att accepterar en snävare tidslucka i en korsning om systemet säger att det är säkert (Oxley & Mitchell, 1995).
2.5.4 Diskussion och slutsatser om fordonsåtgärder för äldre bilförare Sammanfattningsvis kan vi säga att vilka egenskaper en bil ska ha är något som delvis är individuellt beroende och handlar om förarens behov och körmönster. Det finns dock vissa egenskaper hos fordon som underlättar vid typiska nedsättningar som kan
uppträda med åldern. Denna typ av bilegenskaper har sammanställts av pensionärs- organisationer och konsumentföreningar i form av checklistor och rekommendationer vid köp av eller anpassning av bil för äldre bilförare.
När det gäller säkerhetssystem har aktiva säkerhetssystem inte fått någon högre
spridning på marknaden i dag. Sannolikt har de dock en god trafiksäkerhetspotential och kan komma att öka säkerheten i framtiden. Det behövs mer forskning när det gäller utvärdering av deras prestanda för att visa att de kan öka säkerheten. Det finns också en del potentiella negativa effekter relaterat till användning av säkerhetssystem, t.ex. anpassningsbeteende, vilket man behöver ta hänsyn till.