8. Samtal om att göra pedagogisk doku mentation
9.6 Avslutande reflektioner
I en tillbakablick på studien som helhet kan vi se att förskolans arbete med dokumentation har präglats och förändrats i samspel med teorier om barn, kunskap och lärande men även i samspel med rådande samhälle och ideolo- gier. I förskolans styrdokument syns en teoretisk förskjutning från utveck- lingspsykologiska teorier mot sociokulturella, konstruktionistiska och nu mot posthumanistiska teoribildningar (Skolverket, 2012). I dag har den svenska förskolan inordnats i ett utbildningssammanhang tillika ett globalt
kunskapssammanhang. Det gör att uppdraget om dokumentation nu både riktas mot det enskilda barnets kunnande och mot verksamhetens kvalitet (Lpfö 98, 2010).
Pedagogisk dokumentation som ett sätt att ta sig an dagens dokumentat- ionsuppdrag i förskolan har i tidigare forskningsstudier visat sig ge upphov till både positiva och negativa effekter. Föreliggande studie har på nära håll lyssnat in förskollärares samtal om pedagogisk dokumentation och med hjälp av diskurspsykologiska verktyg sökt nå kunskap om vad som kommer till uttryck i dessa samtal.
Jag kan nu konstatera att i studiens forskningscirkel har pedagogisk dokumentation gett upphov till samtal av komplex karaktär och att det i spänningsfältet mellan styrdokument och praktik, precis som Ozga (2000) hävdar, har varit allt annat än tyst och lugnt. Jag vill här återuppta det Freire (1970) säger om att människan inte växer i tystnad, utan i ord, arbete och handling-reflektion och att medvetandegörande bara kan ske genom dialog. Studien har belyst hur dialogerna i forskningscirkeln har kretsat kring olika ställningstaganden angående frågor om kunskapsinnehåll i förskolan, barns lärande, pedagogens roll och det praktiska arbetet med pedagogisk doku- mentation. De ställningstaganden som människor argumenterar för hämtas, enligt Billig (1991) inte ur tomma intet utan har sin grund i olika ideologier och tänkanden. Detta har synliggjorts och lyfts fram i föreliggande studie.
De olika ställningstagandena om barns lärande och pedagogens roll har i samtalen framträtt som dilemman vilka deltagarna aktivt orienterat sig mot men de har även framträtt på ett mera implicit sätt. Begreppet dilemma för- utsätts ofta i vardagligt tal handla om en svårighet eller ett problem av något slag. Om vi däremot gör oss medvetna om att dilemman återspeglar olika ideologiska ställningstaganden skulle de reflektioner som görs kring doku- mentationen kunna berikas och fördjupas. Lenz Taguchi (2013) menar att en rad kunskaps- och lärandeteorier som vi tänker och handlar utifrån sätts i arbete då vi dokumenterar, observerar och reflekterar över dokumentation- en. Hon säger vidare att pedagogisk dokumentation inte är något i sig själv utan ”blir till i mötet med de föreställningar, teorier och praktiker som man använder dokumentationen ihop med” (s. 14). Men för att den ska bli till något meningsfullt och utvecklande för barn, pedagoger och verksamhet är min uppfattning att det förutsätter ett medvetandegörande om på vilka ideo- logiska grunder vi gör som vi gör och att reflektioner görs genom ett när- mande mellan teori och praktik. Förskollärare behöver stödjas i ett reflekte- rande förhållningssätt, det är inget som gör sig självt utan tar tid att utveckla (Elfström, 2013). Den här studien visar att förskollärare har ett stort behov av att få lyfta sina frågor kring den komplexitet som omgärdar arbetet med pedagogisk dokumentation.
Till sist vill jag föreslå att denna licentiatuppsats kan betraktas som en dokumentation som synliggjort hur förskollärares samtal om pedagogisk
dokumentation kan komma till uttryck. En förhoppning är att den på så vis kan ligga till grund för fortsatta samtal och bidra till att samtal i förskolors arbetslag kan fördjupas kring frågor om kunskap, lärande och undervisning i förhållande till det arbete som bedrivs med pedagogisk dokumentation. Frå- gor kan till exempel ställas om vilket kunskapsinnehåll som synliggörs i dokumentationen och därmed lyfts fram som viktigt i förskolan. Eller vilken syn på barn, lärande och pedagogens roll som synliggörs i dokumentations- arbetet. Frågor kan också ställas om vad som kännetecknar den pedagogiska dokumentation som görs på den egna förskolan och vad den leder till. Leder den till att kvalitetssäkra barn och verksamhet i relation till förutbestämda utbildningspolitiska mål? Eller leder den till att barn får möjlighet att för- djupa och utveckla kunskaper i ett icke förutbestämt här och nu? Eller leder den till ett ”både och”? Eller till något annat?
Hade förskollärarna i den här studien fått fortsätta samtalen hade de velat tala om etiska frågor i samband med pedagogisk dokumentation samt om hur man får med alla pedagoger i ett arbetslag på (dokumentations-) tåget. Detta framkom då jag vid den sista cirkelträffen frågade vad de mera hade velat tala om. Det har funnits en outsinlig energi och entusiasm bland forsk- ningscirkelns deltagare, vilket ett uttalande som fälldes i slutet av en träff kan vittna om: ”Är klockan redan så mycket? Ja men vi pratar ju så mycket (.) å gud det är så roligt det här!”
Referenser
Alnervik, K. (2013). ”Men så kan man ju också tänka!” Pedagogisk doku- mentation som förändringsverktyg i förskolan. Doktorsavhandling, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:659182/FULLTEXT01.pdf Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2009). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfi-
losofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, F. (2007). Att utmana erfarenheter – kunskapsutveckling i en forskningscirkel. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:197827/FULLTEXT01.pdf Augoustinos, M. & Tilega, C. (2012). Twenty five years of discursive psychol-
ogy. British Journal of Social Psychology. Vol. 51, issue 3:406. https://dspace.lboro.ac.uk/2134/11654
Barsotti, A. (2007). D-som Robin Hoods pilbåge. Stockholm: HLS Förlag. Bath, C. (2012). ‘I can't read it; I don't know’: young children's participation
in the pedagogical documentation of English early childhood education and care settings. International Journal of Early Years Education, 20:2, 190-201.
Berger, P. & Luckmann, T. (2010). Kunskapssociologi. Hur individen upp- fattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Billig, M. (1991). Ideology and Opinions. London: Sage.
Billig, M. (1996). Arguing and thinking. Cambridge: Cambridge University Press.
Billig, M., Condor, S., Edwards, D., Gane, M., Middleton, D. & Radely, A. (1988). Ideological dilemmas. A social Psychology of Everyday Think- ing. London: Sage.
Bjervås, L-L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan – en diskursanalys. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/25731
Bryman, A. (2008). Social Research Methods. Oxford: Oxford university press.
Bublitz, W. (1988). Supportive Fellow-Speakers and Cooperative Conversa- tions. Amsterdam: John Benjamins Publishing Co.
Buldu, M. (2010). Making learning visible in kindergarten classrooms: Peda- gogical documentation as a formative assessment technique. Teaching and Teacher Education, 26(7), 1439-1449.
Burr, V. (2003). Social constructionism. New York. Routledge.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber.
Dahlberg, G. & Moss, P. (2005). Ethics and Politics in Early Childhood Edu- cation. London/New York: RoutledgeFalmer.
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2009). Från kvalitet till meningsskap- ande. Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: Stock- holms universitets förlag.
Edley, N. (2001). Analysing Masculinity: Interpretative Repertoires, Ideolog- ical Dilemmas and Subject Positions. I Wetherell, M., Taylor, S., & Yates, S. Discourse as Data. A guide for analysis. London: Sage.
Edwards, D. (2000). Extreme Case Formulations: Softeners, Investment, and Doing Nonliteral. Research on Language and Social Interaction, 33:4, 347-373, DOI: 10.1207/S15327973RLSI3304_01.
Edwards, D. (2012). Discursive and scientific psychology. British Journal of Social Psychology, 51: 425–435. doi: 10.1111/j.2044-8309.2012.02103.x. Edwards, D. & Potter, J. (1992). Discursive Psychology. London : Sage. Ekström, K. (2007). Förskolans pedagogiska praktik – Ett verksamhetsper-
spektiv. Doktorsavhandling, Umeå universitet. Institutionen för Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning.
http://www.lh.umu.se/digitalAssets/6/6084_avh_ekstrom.pdf
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring – pedago- gisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Doktorsavhandling, Stock- holms universitet. Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Emilson, A. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Jakten på det kompetenta
barnet. Nordisk barnehageforskning, 2012, vol 5 (21) sid 1–16. https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/download/476/457 Emilson A. & Pramling Samuelsson, I. (2014). Documentation and commu-
nication in Swedish preschools. Early Years: An International Research Journal, 34:2, 175-187, DOI: 10.1080/09575146.2014.880664.
Emmoth, K. (2013). Grunden läggs i förskolan. Förskolepedagogers tankar om utveckling, lärande och dokumentation. Licentiatuppsats, Umeå uni- versitet. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
Enö, M. (2005). Att våga flyga. Doktorsavhandling, Malmö högskola. http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/6707
Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Fleet, A., Patterson, C. & Robertson, J. (2012). Conversations: Behind early childhood pedagogical documentation. Mt Victoria, New South Wales: Pademelon Press.
Freire, P. (1970). Pedagogy of the Oppressed. New York: The Continuum International Publishing Group Inc.
Giamminuti, S. (2008). Representations of each other. I Fleet, A. & Robert- son, J. (Red.) Unpacking possibilities of representation: Conference pro- ceedings. Sydney: Institute of Early Childhood, Macquire University. Gillberg, C. (2009). Transformativa kunskapsprocesser för verksamhetsut-
veckling – en feministisk aktionsforskningsstudie i förskolan. Doktors- avhandling, Växjö universitet. Institutionen för pedagogik. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:413528/FULLTEXT01.pdf Holmer, J. & Starrin, B. (red.) (1993). Deltagarorienterad forskning. Lund.
Studentlitteratur.
Holmstrand, L. & Härnsten, G. (2003). Förutsättningar för forskningscirk- lar i skolan. En kritisk granskning. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Fritzes förlag.
Jonsson, A. (2011) Nuets didaktik. Förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta. Licentiatuppsats, Göteborgs universitet. Institutionen för pe- dagogik, kommunikation och lärande.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24984/1/gupea_2077_24984_1. pdf
Kahlin, L. (2008). Sociala kategoriseringar i samspel. Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal. Doktorsavhandling, Stock- holms universitet. Institutionen för nordiska språk. http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:198377/FULLTEXT01
Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lenz Taguchi, H. (2000). Emancipation och motstånd-dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan. Doktorsavhandling, Lärarhögsko- lan i Stockholm. Institutionen för individ, omvärld och lärande. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:484893
Lenz Taguchi, H. (2010). Going Beyond the Theory/Practice Divide in Early Childhood Education. London/New York: Routledge.
Lenz Taguchi, H. (2011). Investigating Learning, Participation and Becoming in Early Childhood Practices with a Relational Materialist Approach. Global Studies of Childhood, 1(1), s. 36-50.
http://dx.doi.org/10.2304/gsch.2011.1.1.36
Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent. In- troduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation? (2. uppl.)
Stockholm: HLS Förlag.
Lind, U. (2010). Blickens ordning: bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform. Doktorsavhandling, Stockholms universi- tet. Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete.
Lindensjö, B. & Lundgren, U. P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm. HLS Förlag.
Londen, A-M. (1995). Samtalsforskning. En introduktion. www.fnf.fi/Site/Data/822/Files/Londen_fms36.pdf
Lpfö 98 (1998). Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes.
Lpfö 98, (2010). Läroplan för förskolan 98. Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.
MacDonald, M. (2007). Toward formative assessment: The use of pedagogi- cal documentation in early elementary classrooms. Early Childhood Re- search Quarterly, 22, 232-242.
McKenzie, P. J. (2005) Interpretative repertoires. I Fisher, K. E., Erdelez, S. & McKechnie, L. (E.F.) Theories of information behavior: A researcher's guide. Medford, NJ. http://publish.uwo.ca/~pmckenzi/McKenzie.pdf Merriam, S. B. (2006). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlit-
teratur.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspekti- ven? Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 10 Nr. 2, s. 124 -138.
Norrby, C. (2004). Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, L. M. (2009). Movement and Experimentation in Young Children's Learning: Deleuze and Guattari in early childhood education. London: Routledge/Taylor & Francis Ltd.
Olsson, L. M. (2012). Eventicizing Curriculum: Learning to Read and Write through Becoming a Citizen of the World. The Journal of Curriculum Theorizing, 28(1), s.88-107.
Olsson, L. M. (2013). Taking Children's Questions Seriously: the need for creative thought. Global Studies of Childhood, 3(3), s. 230-253. http://dx.doi.org/10.2304/gsch.2013.3.3.230
Ozga, J. (2000). Policy Research in Educational Settings. Contested terrain. Philadelphia: Open University Press.
Palmer, A. (2011a). How many sums can I do? Performative strategies and diffractive thinking as methodological tools for rethinking mathematical subjectivity. Stockholm: Stockholms universitet.
Palmer, A. (2011b). Hur blir man matematisk? Att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. Stockholm: Liber AB. Patterson, C. (2012). Learning to document: Student teachers speak. I Fleet,
A., Patterson, C. & Robertson, J. Conversations: Behind early childhood pedagogical documentation. Mt Victoria, New South Wales: Pademelon Press.
Persson, S. (2008a). Forskningscirklar. En vägledning. Malmö: Malmö stad.
Persson, S. (2008b). Forskning om villkor för yngre barns lärande i för- skola, förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Potter, J. (1996). Representing reality. Discourse, Rhetoric and Social Con- struction. London: Sage.
Potter, J. (2012). Discourse analysis and discursive psychology. I Cooper, H. (Red.). APA handbook of research methods in psychology: Quantitative, qualitative, neuropsychological, and biological. Vol. 2., s. 111-130. Washington: American psychological Association Press.
Potter, J. & Wetherell, M. (1987). Discourse and Social Psychology. London: Sage.
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lä- rande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB. Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2010). A turning‐point or a back-
ward slide: the challenge facing the Swedish preschool today. Early Ye- ars: An International Research Journal, 30:3, 219-227, DOI: 10.1080/09575146.2010.513328.
Rinaldi, C. (2001). Dokumentation och utvärdering: vilket är sambandet? I Giudici, C., Rinaldi, C., & Krechevsky, M. (Red.) Att göra lärande synligt. Barns lärande – individuellt och i grupp. Project Zero. Reggio Children. Stockhom: HLS Förlag.
Rinaldi, C. (2006). In Dialogue with Reggio Emilia. Listening, researching and learning. London/New York: Routledge.
Rintakorpi, K., Lipponen, L. & Reunamo, J. (2014). Documenting with Par- ents and Toddlers: a Finnish case study. Early Years: An International Research Journal, 34:2, 188-197.
SFS, (2010:800) Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Siljehag, E. (2007). Igenkännande och motkraft: förskole- och fritidspeda-
gogikens betydelse för specialpedagogiken: En deltagarorienterad stu- die. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. Institutionen för individ, omvärld och lärande.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:197801/FULLTEXT01.pdf Skolinspektionen, (2011). Förskolans pedagogiska uppdrag. Kvalitet-
granskning. Rapport 2011:10.
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/forsko laped/kvalgr-forsk-slutrapport.pdf
Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola – lärande och bärande. Kvali- tetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta peda- gogiska uppdraget. Kvalitetsgranskning. Rapport 2012:7.
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/forsko la-2011/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf
Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskola. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2009). Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan. Redovisning av regeringsuppdrag U2008/6144/S.
Skolverket (2010). Barndomens förändrade villkor. Förutsättningar för barns lärande i en ny tid. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation. Stockholm: Fritzes.
Socialstyrelsen (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Socialstyrelsens allmänna råd, 1987:3. Stockholm: Kundtjänst, Allmänna förlag.
SOU (1997:157). Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskola. http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/52/24/61fa71bf.pdf
Sparrman, A. & Lindgren, A-L. (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk Forsk- ning i Sverige, 2003 årg 8 nr 1–2 s. 58–69.
Sparrman, A. & Lindgren, A. L. (2010). Visual Documentation as a Normaliz- ing Practice: A New Discourse of Visibility in Preschool. Surveillance & Society, 7 (3/4), s. 245-258.
Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Malmö: Liber AB.
Svenning, B. (2012). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjlig- heter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur. Tallberg Broman, I. (1995). Perspektiv på förskolans historia. Lund: Stu-
dentlitteratur.
Tallberg Broman, I. (2010). Svensk förskola – ett kvalitetsbegrepp. I Rid- dersporre, B. & Persson, S. (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.
Unga, J. (2013). Det är en spricka i allt, det är så ljuset kommer in… Mate- matik och förskolebarns experimenterande och potentialitet. Licentiat- uppsats, Stockholms universitet. Barn- och ungdomsvetenskapliga in- stitutionen.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:613707/FULLTEXT01.pdf Utbildningsdepartementet (1996/97:112). Regeringens skrivelse. Utveckl-
ingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvär- dighet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/51/99/e7f5b2f6.pdf Vallberg Roth, A-C. (2010). Att stödja och styra barns lärande – tidig be-
dömning och dokumentation. I Perspektiv på barndom och barns lä- rande. En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Skolverket. Stockholm: Fritzes.
Vallberg Roth, A-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria – didaktik, dokumentation och bedömning i förskola. Lund: Studentlitteratur. Vallberg Roth, A-C. & Månsson, A. (2010). Dokumentation i förskolan. I
Riddersporre, B. & Persson, S. (red). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.
Vecci, V. (2010). Art and Creativity in Reggio Emilia. Exploring the Role and Potential of Ateliers in Early Childhood Education. London/New York: Routledge.
Wehner-Godée, C. (2010). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber AB.
Wingård, B. (red.) (2006). Livslång nyfikenhet. Stockholm: HLS Förlag. Winther Jörgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och
metod. Lund: Studentlitteratur.
Yin, R. K. (2007). Fallstudier: Design och genomförande. Malmö: Liber AB. Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik. Etik och de-