För utvärdering, kvalitetssäkring och planering

Exempel 44. Underlag för kvalitetsarbete. Träff 7

Följande samtalssekvens ägde rum efter att deltagarna resonerat om att ar- betet med pedagogisk dokumentation kommit olika långt på olika förskolor. Det talades om att en förklaring till att det förhåller sig så kunde vara att en del pedagoger inte ser värdet eller syftet med att dokumentera och att det då kan upplevas som en pålaga. Susanne funderar över om det kan vara så att en del pedagoger undrar över vad det faktiskt ska leda till varefter Lena och Pia gör följande reflektion.

Lena: varför? men de tror jag man måste förstå =

Pia: = för å synliggöra lärandet å för vår till våran utvärdering sen vi har ju världens material kan jag känna

Lena: underlag

Pia: underlag precis (.) till liksom hela året

Lena: inte bara för er själva utan för skolinspektionerna = Pia: = om vi har uppnått våra strävansmål =

Lena: = för de är viktigt (.) ja […] de kan vara min process mina kollegors process, vad har jag gjort för att de här barnet ska få möjligheter att lyckas utifrån sina intressen (.) strävans- målen

Pia: kvalitetssäkra verksamheten

Lena: ja att man tänker lite så ’vad har jag tillfört? vad har jag till- sammans med mitt arbetslag gett dom här barnen för för- hållningssätt’ så de är mycke som handlar om en själv […] våra processer de behöver inte alltid vara barnens

Här är det varför-frågan som behandlas och det som först kommer på tal är att dokumentationer kan ”synliggöra lärandet” och ge material för verksam- hetens utvärdering. Det verkar som att både Pia och Lena är överens om att dokumentationer kan ge ett rikt underlag för verksamhetens utvärdering. Pia säger att ”vi har ju världens material”, en extremfallsformulering som ger en känsla av att det obestridligt förhåller sig så. Lena kan sägas samarbeta med Pia i ståndpunkten om att dokumentationer har en viktig funktion i utvärde- ringssyfte. Hon framhåller att det inte bara handlar om ett underlag för för- skolans egen utvärdering utan även för ”skolinspektionerna”. Här fortsätter

det samarbetsliknande samtalet med att Pia bekräftar Lenas påstående an- gående skolinspektionerna med orden ”om vi har uppnått våra strävansmål” och Lena svarar ”för det är viktigt (.) ja”. Deras replikskiften kan tolkas som att de försvarar ställningstagandet att dokumentation syftar till att skapa underlag för utvärdering av verksamheten dels för deras egen skull och dels för skolinspektionen. Samtalet fortsätter och de kommer in på vilka proces- ser som kan synliggöras i dokumentation. Lena hävdar att det inte bara be- höver handla om att synliggöra barnens processer utan det kan även handla om pedagogernas process. Hon argumenterar för att pedagoger genom dokumentation kan få syn på sina egna insatser: ”vad har jag gjort för att det här barnet ska få möjligheter att lyckas utifrån sina intressen”. Pia instäm- mer genom att kort och gott säga ”kvalitetssäkra verksamheten” som en slags förtydligande tolkning av Lenas yttrande. I exempel 44 har syftet med peda- gogisk dokumentation förklarats i termer av att synliggöra lärandet, ge un- derlag för verksamhetens utvärdering och för skolinspektionen samt kvali- tetssäkra verksamheten genom att granska pedagogernas arbete.

Exempel 45. För den pedagogiska verksamheten. Träff 2

Dokumentationer tycks fylla flera olika funktioner enligt förskollärarna. I det här exemplet är det Pias dokumentation av två pojkars lek med magneter som ligger till grund för samtalet. Pia berättar att de sätter upp bilder på väggarna så att barnen kan samtala utifrån dem eller få inspiration till att fortsätta med den aktivitet som dokumenterats.

Pia: Axel blir inspirerad av den här pedagogiska dokumentation- en till å fortsätta undersöka magneterna för då har vi ju dom här, dom här sitter ju på väggen så att barnet kan se dom å tack vare den så gick han ju in igen och höll på med magne- terna

Samtalet fortgår och Pia berättar att de dokumenterar verksamheten konti- nuerligt med hjälp av bilder och reflektionsprotokoll och att arbetslaget vid gemensamma träffar två gånger i veckan samtalar utifrån vad som noterats i reflektionsprotokollen.

Terese: så dom här dokumentationerna ligger som grund för nästa planering?

Pia: ja precis (.) å vi planerar ju inte dokumentationerna så de blir ju ingen finplanering

Terese: nej men jag menar om man ser att barnen gärna vill jobba med de här, vi har dokumenterat de här å de finns ett vidare intresse, då måste ni på måndag planera, införa materialval, gruppstorlek å så vidare utifrån de som barnen vill fortsätta med eller? är de så ni tänker?

Pia: ja så kan de vara (.) just nu har vi vårt jätteprojekt Sagopro- jektet som tar vår mesta tid för alla grupper som vi har […] så de går i första hand liksom, de stora arbetet

I ovanstående utdrag från Pias berättelse av hur hennes arbetslag arbetar med pedagogisk dokumentation framkommer två funktioner för doku- mentationen. Dels uppfattar Pia att barnet Axel blir inspirerad att fortsätta med magneterna då han ser bilder som satts upp på väggarna av magnetle- ken. Hon hävdar att ”tack vare den så gick han in igen och höll på med mag- neterna”. Här kan man tolka det som att bilden blir en påminnelse och kanske en hjälp för barnet att välja aktivitet och på så sätt kan bilden i sig ses ha en påverkande faktor för barnets val av aktivitet. När sedan Terese efter- frågar ett klargörande av dokumentationens funktion för planeringen svarar Pia jakande på att den används som grund för planering och att ”vi planerar ju inte dokumentationerna så det blir ju ingen finplanering”. Tolkningen kan göras att Pia här ger uttryck för repertoaren om det icke-förutbestämda lä- randet då hon säger att de inte planerar dokumentationerna vilket förmodli- gen avser vad som kommer att dokumenteras. Man kan anta att hon vill framhålla att de som pedagoger följer vad barnen gör och vad som sker i praktiken genom dokumentationen och att de inte i förväg finplanerar vad som ska göras eller ske. ”Det blir ju ingen finplanering” säger hon med ”ju” som markör för den slutsats hon tycks se som självklar i arbetet med peda- gogisk dokumentation. Terese som i samtalen varit den som tydligast tagit ställning för ett förutbestämt lärande, verkar vara mån om att förstå hur Pia använder dokumentationen. Hon redogör för hur hon uppfattat Pias berät- telse och tycks vilja få bekräftat att det är utifrån barnens visade intressen som planeringen sker då hon frågar ”är det så ni tänker?” Pia svarar att ”ja så kan det vara” och fortsätter att berätta att flera dokumentationer pågår pa- rallellt, dels enskilda barns aktiviter som i magnetdokumentationen hon visat och dels ”de stora arbetet” som här beskrivs som ett ”jätteprojekt för alla grupper”.

Exempel 46. Barns kreativa idéer i fokus. Träff 5

Då Lena visar och berättar om hur hennes arbetslag arbetar med doku- mentation kommer samtalet in på vad man skriver till de bilder som tagits. Hon talar om utmaningar och att det är viktigt att dokumentera ”före och efter” för att verkligen se om det pedagogerna tillfört i form av material eller liknande verkligen inneburit en utmaning för barnens lärande. Kort därefter följer nedanstående samtalssekvens:

Terese: men då återigen då måste ni dokumentera vad barnen kan nu för att ni ska veta hur ni ska utmana dom sen eller hur? Lena: ja det ser vi ju

Terese: ja jag menar de men dokumenterar ni på något sätt var bar- nen befinner sej just nu kanske i (.)

Lena: ja genom att titta på deras görande så ser ju jag

Terese: mm mm men skriver ni ner de också att ’nu kan de här bar- net eller nu befinner sej de här barnet i de här stadiet’ Lena: nej aldrig nånsin aldrig någonsin

Terese: nej nej men ni säger de ’nu kan dom det här å nu måste vi utmana dom mer’

Lena: alltså vi säger nog inte (.) näe näe inte såna diskussioner Terese: nej hur säger ni då för å veta hur ni ska utmana dom? Lena: nä men alltså om vi ser att barnen håller på här med (.) här

till exempel på den här bilden då om vi hör när vi håller på och diskuterar med dom här barnen här att de finns för få av dom här eller att dom måtten, där hade dom smala sugrör å så frågar dom, dom vill ju vidare dom vill ha saxar dom vill klippa dom ville prova med såna här jätteihåliga spaghettin alltså dom har ju väldigt mycke kreativa idéer som inte alltid funkar å då försöker vi lyssna å sen liksom till nästa vi försö- ker faktiskt se till att de finns då (.) de som dom frågar efter så mycket vi kan

I exempel 46 framträder ställningstagandena om ett förutbestämt lärande respektive ett icke-förutbestämt lärande när Terese och Lena diskuterar vad som ska dokumenteras. Terese första fråga ger uttryck för ett förutbestämt lärande då hon argumenterar för att det är vad barn kan som måste ligga till grund för utmaningarna. Lena svarar jakande, men samtidigt framkommer att de inte dokumenterar detta utan istället att de ser vad barnen kan. ”Ge- nom att titta på deras görande så ser ju jag”, säger Lena. Terese fortsätter att fråga om de ändå inte dokumenterar vad barnet kan här och nu genom att exempelvis skriva ner i vilket stadium barnet befinner sig. På det svarar Lena med extremfallsformuleringen ”nej aldrig nånsin” och upprepar dessutom samma fras och då med ännu mera eftertryck med ordet ”någonsin”. Ex- tremfallsformuleringen bidrar här till att maximera skillnaden (Potter, 1996, s. 187) mot Terese uttalande om att dokumentera vilket stadium barnet be- finner sig i. Det tyder på att hon är mån om att tydliggöra sitt ställningsta- gande om att inte lägga tonvikt vid att bedöma barn utifrån vilket stadium det befinner sig. Terese fortsätter att ställa frågor utifrån sitt ställningsta- gande om att man måste veta vad barn kan för att kunna utmana dem. Det verkar som att Terese är angelägen om att försöka förstå vad Lena menar då hon ställer frågan: ”hur säger ni då för att veta hur ni ska utmana dom?” eller så är det uttryck för ett ifrågasättande av det Lena säger om att de inte disku- terar utmaningar utifrån vad barnen kan. Efter den frågan ger Lena sin syn på vad de dokumenterar och då framkommer att det är vad barnen gör och vad barnen säger i sitt görande som hennes arbetslag dokumenterar och som de utgår från för att utmana barnens lärande. För henne tycks utmaningarna i det här fallet handla om att tillföra material utifrån hur barnen vill gå vi- dare i aktiviteten och utifrån barnens ”kreativa idéer”.