Forskningscirkeln utformas

Under veckorna före den första träffen hade två av förskollärarna meddelat att de inte skulle komma att delta. Då jag redan från början hade bedömt att minst åtta och max tio deltagare utgjorde ett lämpligt antal nöjde jag mig med de åtta deltagare som nu kvarstod. Efter den andra träffen meddelade ytterligare en av förskollärarna att hon inte hade möjlighet att fortsätta sitt deltagande. Det innebar att deltagarantalet skulle bli sju och jag ansåg att vid eventuell frånvaro under kommande träffar skulle gruppen bli ganska liten. Jag beslöt då att tillfråga en av de fyra som hade anmält intresse men inte kom med vid lottningen. Urvalskriteriet grundade sig även denna gång på områdestillhörighet. Svaret blev ja och gruppens antal var åter åtta. Då det återstod två av de totalt åtta träffarna fick gruppen ytterligare ett avhopp. Vid några träffar förekom frånvaro på grund av sjukdom, andra uppdrag och semester. Forskningscirkelns deltagarantal och sammansättning kom följaktligen att variera något under tidens gång. Nedanstående tabell visar tidpunkt för träffarna och antal deltagare per träff. I tabellen introduceras samtidigt förskollärarnas fingerade namn.

Tabell 1. Forskningscirkelns träffar och deltagare.

Samtliga förskollärare arbetar med barn i åldrarna ett–fem år. En av dem har sin tjänstgöring i en åldershomogen grupp medan övriga arbetar i ål- dersblandade grupper indelade i ett–treåringar alternativt fyra–femåringar. Deltagarnas yrkeslivserfarenhet som förskollärare varierar mellan två och trettiotvå år och två stycken har tidigare arbetat inom andra professioner än förskolan.

5.2.1 Första träffen sätter ramarna

Vid första träffen gick vi gemensamt igenom blanketten gällande Informerat samtycke (se bilaga 3) vilket innebar att vi talade om forskningscirkelns syfte, träffarnas upplägg och etiska frågor. Första träffen ägnades också åt att deltagarna presenterade sig för varandra samt åt praktiska frågor som håll- tider, frånvarorapportering och liknande.

Att deltagare och forskare kan ha olika intressefokus i en forskningscirkel klargjordes och vi talade om våra olika förväntningar. Jag klargjorde mitt syfte med forskningscirkeln som en datainsamlingsmetod för min studie och att min roll inte skulle betraktas som en lärarroll eller att jag skulle förväntas sitta inne med några slags rätta svar. Jag var noga med att understryka bety- delsen av att allas bidrag i form av samtal och frågor skulle styra innehållet.

Träffarnas upplägg bestämdes gå till så som jag föreslagit redan i den första inbjudan (se bilaga 2) att var och en skulle turas om att ta med någon form av dokumentation som de ville visa eller få belyst på något sätt. På så sätt skulle alla komma att bidra till träffarnas innehåll och växelvis leda träf- farna. Vi talade vidare om värdet av att inte bedöma varandras dokumentat- ioner utifrån rätt eller fel, bra eller dåligt. Detta har av flera deltagare i efter- hand uttryckts som mycket betydelsefullt för det samtalsklimat som utveck- lades i forskningscirkeln. Det gjorde att de inte behövde oroa sig för att dokumentationerna skulle bedömas utan istället reflekteras utifrån ett öppet och intresserat sinne. Att det lätt blir så att vi bedömer både egnas och and- ras prestationer utifrån bra, rätt, dåligt eller fel tycks ligga nära tillhands. Vi

Träff 1 4/9 2012 Träff 2 3/10 2012 Träff 3 8/11 2012 Träff 4 3/12 2012 Träff 5 5/2 2013 Träff 6 13/3 2013 Träff 7 18/4 2013 Träff 8 20/5 2013 Ulla Anna Gisela Helen Pia Sigrid Susanne --- --- --- --- Gisela Helen Pia Sigrid Susanne Terese --- --- Anna Gisela Helen Pia Sigrid Susanne --- Lena --- Anna Gisela Helen Pia Sigrid Susanne Terese Lena --- Anna Gisela Helen Pia Sigrid Susanne Terese Lena --- Anna Gisela Helen --- Sigrid Susanne Terese --- --- Anna --- --- Pia --- Susanne --- Lena --- --- Gisela Helen Pia Sigrid Susanne --- Lena

fick påminna varandra om detta upprepade gånger under forskningscirkelns första träffar.

Etiska överväganden som gjordes handlade om tystnadsplikt i gruppen, hur de medhavda dokumentationerna skulle hanteras på ett etiskt sätt samt om hur deltagarna skulle kunna få del av preliminära resultat. Gruppen kom överens om att inte nämna namn på barn eller förskola om exempel från träffarna skulle återges till andra utanför gruppen. Inom gruppen skulle barns rätta namn tillåtas att nämnas då det annars bedömdes som svårt att på ett naturligt sätt kunna berätta om det som dokumenterats. När det gällde etiskt handhavande av de dokumentationer som skulle tas med betonades vikten av att föräldrarna måste ha gett sitt tillstånd och att ansvaret för det låg hos deltagarna. Angående deltagarnas möjligheter att få del av prelimi- nära resultat kom vi överens om att en första träff för återkoppling skulle ske någon gång under hösten 2013. För att få en bild av ett initialläge för forsk- ningscirkeln ombads deltagarna vid den första träffen att muntligt formulera vad de ansåg som angelägna frågor rörande pedagogisk dokumentation.

Den första träffen syftade till att undanröja eventuella oklarheter och till att sätta ramarna för kommande träffar. Turordningen av vem eller vilka som skulle hålla i träffarna genom att ta med någon form av dokumentation bestämdes efter hand. Detta upplägg, av att låta forskningscirkelns deltagare aktivt ansvara för innehållet, bidrog till att deltagarrollerna kom att växla och fick även stor betydelse för min roll i forskningscirkeln.

5.2.2 Deltagarroller

Det som jag i egenskap av forskare ville få ut av forskningscirkeln var att få kunskap om det samtalsinnehåll som skulle komma att utvecklas när för- skollärare i ett nätverk möts och talar om pedagogisk dokumentation. Det deltagarna beskrev som ett syfte var att få höra hur andra arbetar och tänker kring pedagogisk dokumentation. För båda parters syfte lämpade sig därför upplägget med att låta deltagarna turas om att ansvara för träffarnas inne- håll genom medhavda dokumentationer. Förutom att alla på så sätt skulle komma till tals innebar arbetsformen även att deltagarrollen skulle komma att skifta. Min roll som forskande deltagare blev emellertid något an- norlunda i jämförelse med de övrigas roll eftersom jag aldrig bidrog med någon dokumentation. Bublitz (1988) har identifierat tre deltagarroller som kan hjälpa till att förklara rollfördelningen.

De tre deltagarroller som Bublitz menar att samtalsdeltagare kan växla mellan har han benämnt för primärtalare, sekundärtalare och lyssnare. Primärtalaren är den som introducerar ämnen, berättar, rapporterar, argu- menterar och därmed tydligt visar sin ståndpunkt i ämnet. Sekundärtalaren uttrycker sig genom att instämma eller ifrågasätta, backa upp eller begära förtydliganden av det som primärtalaren framför. Lyssnarens roll innebär att med begränsade uttryck visa att man hört vad någon sagt och menat. Lyss-

naren vare sig argumenterar för eller framhåller någon ståndpunkt. En del- tagare kan växla mellan de tre deltagarrollerna i ett och samma samtal.

Forskningscirkelns upplägg i den här studien kan sägas ha organiserat en rollfördelning som kan åskådliggöras utifrån Bublitz (1988) identifierade deltagarroller. Den som hade till uppgift att ta med en dokumentation fick per automatik en primärtalarroll genom att berätta om dokumentationen utifrån sina frågor eller ståndpunkter. Det bidrog på ett betydande sätt till samtalens innehåll. Övriga deltagare alternerade då mellan rollerna som sekundärtalare och lyssnare. Att deltagarna turades om att bidra med doku- mentationer till träffarna bildade en struktur som gjorde att alla någon gång tilldelades en roll som primärtalare. Det är här som min roll skiljer sig från övriga deltagares. I och med att jag inte bidrog med några dokumentationer tilldelades jag inte per automatik rollen som primärtalare. Jag bestämde sällan innehållet och gav inte några riktlinjer om vad som var viktigare än något annat att tala om. Eftersom mitt intressefokus var det genuint upp- komna samtalet förskollärare emellan var jag mån om att det var deras frå- gor och funderingar som skulle driva samtalen vidare. Utifrån Bublitz förkla- ring av de tre deltagarrollerna kan min roll i första hand sägas vara lyssnare då jag oftast visade och bekräftade att jag hört vad som sagts och vad som menades. Jag argumenterade aldrig för eller emot något som framfördes, vilket är kännetecknande för lyssnarrollen. Jag kan inte påstå att det var oproblematiskt att förhålla sig neutral då vissa ämnen ibland engagerade mig mera, som exempelvis då samtalen handlade om barns lärande och pe- dagogens roll. En god hjälp var att jag gjorde både skriftliga och muntliga reflektioner efter varje träff som bidrog till att jag kunde inta en reflexiv hållning till samtalet som helhet och till min roll som forskare (se vidare i 5.3).

Förutom rollen som lyssnare kan min roll också beskrivas som sekundär- talare då jag ibland ställde följdfrågor för att fördjupa det innehåll som kommit upp eller bad om förtydligande av något. Att jag oftast hade rollen som lyssnare behöver inte betyda att jag inte påverkade samtalen, tvärtom kan den objektive forskaren ha en stark indirekt påverkan. Deltagarna kan undra vad forskaren tittar på eller lyssnar efter och hur forskaren värderar det som uttrycks vilket omedvetet påverkar deltagares val av uttalanden och handlingar (Lenz Taguchi, 2000). Samtidigt fanns ingen specifik forsknings- fråga uttalad under tiden då forskningscirkeln pågick utan samtalen utfor- mades utifrån deltagarnas eget intresse och engagemang vilket kan tänkas ha bidragit till att de kunde uttrycka sig ganska fritt. Förutom min deltagarroll såsom jag beskrivit den hittills blev min roll även att markera samtalens början samt att avsluta samtalen genom att tillsammans med deltagarna kort sammanfatta träffarnas innehåll.