Avslutningsvis återvänder jag ännu en gång till relationen med Sofia. Jag menar att de perspektiv som jag har presenterat på relationell specialpeda- gogik är av betydelse i ett språkutvecklande arbete för alla elever som liksom Sofia ställs inför uppgiften att lära sig ett nytt språk och att lära på ett nytt språk.
Den första aspekten på relationell specialpedagogik som jag pekar på ovan är den betydelse som val av perspektiv för med sig. När ett punktuellt brist- perspektiv förekommer i skolans verksamhet menar jag, med utgångspunkt i von Wrights (2000) forskning, att fokus bör flyttas och riktas mot ett beja- kande av ett överordnat relationellt perspektiv som innebär att flerspråkig- het betraktas som en tillgång och som en aspekt som skolan har att förhålla sig till.
Min andra aspekt av relationell specialpedagogik omfattar att se till kommu- nikation som relation. Perspektiv på relationell specialpedagogik tillför här frågor som rör vilken ”sam-varo” som Sofia tillåts att bli en del av. Det medför att synliggöra och se till den mångfald av aspekter och relationer som en elev är delaktig i vid språklig interaktion.
Kapitlets tredje aspekt på relationell specialpedagogik tar avstamp i socio- kulturell teoribildning och ser till kunskap som relation och deltagande. Det innebär att utgå ifrån att elevers lärande sker genom språket, i en språklig samspelsprocess parallellt med och i den ämnesundervisning som ges. Avslutningsvis vilar min fjärde aspekt på didaktiska frågeställningar. De relateras till det som jag ser som den relationella specialpedagogikens brännpunkt, där pluralitet och mångfald är utgångspunkt för- och i mötet med eleven. För skolans och lärares möte med flerspråkiga elever innebär det att relationell specialpedagogik återkommande tillför perspektiv på språkutveckling, kommunikation och mångfald, med en ständigt återkom- mande undran inför vem eleven ”Sofia” är.
Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik – Ett kunskapsområde i utveckling. I C. Nil- holm, & E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professo- rer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 66-84). Vetenskapsrådets rapport- serie 5: 2007. www.vr.se Hämtad 2010-09-10.
Ahlberg, A. (Red.), (2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, J. (2007) Biesta och utbildningens brännpunkt. I Utbildning och demokrati; (3) (s. 95-100), Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.
Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups. Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups.
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Biesta, G. (2004). Mind the Gap! Communication and the Educational Relation”. I C. Bingham & A. Sidorkin (Eds.) No Education Without Relation (s. 11-22). New York: Peter Lang Pub. Inc.
Biesta, G. (2006). Bortom lärandet. Demokratisk utbildning för en mänsklig fram- tid. Lund: Studentlitteratur.
Björck-Åkesson, E. & Nilholm, C. (2007). Inledning. I Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 7-16). Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007. www.vr.se Hämtad 2010-09-10.
den Brok, P.; van Erde, D. och Hajer, M. (2010) Classroom interaction studies as a source for teacher competence: the use of case studies with multiple instruments for studying teacher competencies in multicultural classes. I Teachers and Teaching: theory and practice. Nr 6:2010.
Bruce, B. (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I Louise Bjar (Red.) Det hänger på språket. (s. 349-369). Lund: Studentlitteratur.
Buber, M. (1923/1990). Jag och Du. Ludvika: Dualis förlag. Buber, M. (1993). Om Uppfostran. Ludvika: Dualis förlag.
Creese, A. (2005). Teacher collaboration and talk in multilingual classrooms. Clevedon, Multilingual Matters.
Cummins, J. (2000). Language, Power and Pedagogy – Bilingual Children in the Crossfire. Cleve don: Multilingual Matters.
Hajer, M. & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning – en handbok. Stock- holm: Hallgren och Fallgren.
Hammarberg, B. (2004), Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I Hyltenstam, K.& Lindberg, I. (Red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och sam- hälle (s. 11-24). Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. A. (2009). Visible learning. A Synthesis of over 800 Meta-Analyses Relating to Achievment. New York: Routledge.
Hyltenstam, K. (2007). Modersmål och svenska som andraspråk. I Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckl- ing.
Hyltenstam, K. & Lindberg, I. Förord. I Hyltenstam, K.& Lindberg, I. (Red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle (s. 11-24). Lund: Stu- dentlitteratur.
Jons, L. (2008) Till-tal och an-svar. En konstruktion av pedagogisk hållning. Avhandling. Stockholm: Stockholms universitet.
Lahdenperä, P. (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter. Stockholm: HLS förlag. Lantolf, J. P. och Poehner, M. E. (2008). Sociocultural Theory and the Teaching of Second
Languages. London: Equinox Publishing Ltd.
Lindberg, I. (2010). Förord. I Maaike Hajer & Theun Meestringa. Språkinriktad undervisning – en handbok. Stockholm: Hallgren och Fallgren.
Lorentz, H. (2010). Mångfald som interkulturell utmaning. I Pirjo Lahdenperä & Lorentz, H. (Red.), Möten med mångfaldens skola – interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar (s. 173-198) Lund: Studentlitteratur.
Rosenqvist, J. (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I Claes Nil- holm & Eva Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 7-16). Veten- skapsrådets rapportserie 5:2007. www.vr.se Hämtad 2010-09-10.
Sfard, A. (1998). On two metaphors for learning and the dangers of choosing just one. Educational Researcher, 27(2), pp. 4-13.
Skolverket (2008a). Allmänna råd och kommentarer - för arbete med åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008b). Studieavbrott och stödinsatser i gymnasieskolan – En kunskapssammanställning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Hämtad 2012-10-01.
Svensk författningssamling (SFS 2007:638). Examensordning för specialpedagog- examen/speciallärarexamen. Hämtad 2010-12-01.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Valencia, R. (1997): Conceptualizing the notion of deficit thinking. I R. Valencia (Eds.), The evolution of deficit thinking: Educational thought and practice (s. 1–12). Washington, DC: FalmerPress.
von Wright, M. (2000) Vad eller vem? Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Walsh, S. (2011). Exploring clasroom discourse. Language in action. Abingdon, Routledge. Ödman, P-J (1998). Intervjuer: hermeneutiska strategier. Häften för didaktiska studier