Jag har i denna PM försökt att visa på hur en större studie om de svenska sovjetemigranterna och deras liv i Sovjetkarelen mellan 1917 och 1939 skulle kunna utformas. Utgångspunkten har varit den tidigare vetenskapliga forskningen om sovjetemigrationen, där den svenska är begränsad och inte heller anlägger något helhetsperspektiv. Den inriktar sig mest på de
190 Det finns en rad memoarer och andra arbeten att tillgå. De här nämnda samt en del andra presenteras under rubriken 8. Källor och litteratur.
191 En diskussion om just svenska reseberättelser om Sovjetryssland står att läsa i Kristian Gerners
”Sovjetryssland med svenska ögon” i Väst möter öst 1996 och Charlotte Tornbjers ”Att resa till framtiden? Svenska resenärers föreställningar om kvinnan och familjen i Sovjetunionen i Ryska spegel, 2008 Gerner, K. och Karlsson, K-G.
192 Påpekas kan även att Takala och Demitriev varit mycket positivt inställda till att någon med
forskningsambitioner intresserar sig för emigranterna från Sverige. Takala har även utlovat handledning för arkivstudier från universitetet i Petrozavodsk för en kommande mastersuppsats.
73
svenska politiska och fackliga diskussionerna om emigrationen. Och en slutsats är att diskussionerna och emigrationen hänger samman med de ekonomiska kriserna på 1920- och 1930-talet. Från den akademiska forskningen är en annan slutsats att stora delar av Kommunistpartiet var emot en svensk sovjetemigration, eftersom man ansåg att en sådan skulle urholka partiet och att kampen skulle föras först och främst på hemmaplan. Detta strider mot andra resultat som menar att SKP drev på en svensk sovjetemigration.
Den internationella forskningen som jag lyckats tillägna mig består till största delen av studier om den finska och amerikafinska emigrationen till Sovjetkarelen. Här konstateras att de bakomliggande faktorerna var dels politiskt medvetande och en förhoppning på den nya arbetarstaten och dels de ekonomiskt dåliga tiderna i början av 1920- och 1930-talen, då den största emigrationen ägde rum. Dessutom poängteras det finska ledarskapet i Sovjetkarelen och deras efterfrågan på arbetskraft, men då främst arbetskraft med finskt ursprung som kunde konsolidera den finska kulturens ställning i Sovjetkarelen. Den internationella forskningen har också gett oss en bild av hur den sovjetiska immigrationspolitiken såg ut under mellan krigstiden. Argumentationen om att agera för det internationella proletariatet var mest framträdande efter revolutionen 1917, då också den spontana invandringen i viss mån tilläts även om den inte uppmuntrades från officiellt håll. I och med införandet av NEP 1921 förändras synen på immigration till att mer bli av ekonomisk karaktär, vilket efter en rad inskränkningar i immigrationspolitiken ledde till att immigrationen stoppades 1927. I och med genomförandet av den första femårsplanen ansåg den sovjetiska ledningen i början av 1930-talet åter att landet var i behov av arbetskraftinvandring. Fokus lades på utbildad arbetskraft och organiserad invandring. Immigrationen minskade dock från 1933 och stoppades i samband med Stalins förändrade nationalitetspolitik i mitten av 1930-talet.
Utifrån den tidigare forskningen om sovjetemigrationen och de teoretiska perspektiven formulerades ett huvudsyfte för en tänkt avhandling enligt följande: Det övergripande syftet är att undersöka arbetaremigrationen från Sverige till, och emigranternas liv i, Sovjetkarelen mellan 1918 och 1939 genom de teoretiska perspektiven klass, genus, etnicitet och generation. Frågorna och problemformuleringarna går i linje med de valda teoretiska perspektiven. Anledningen till de teoretiska valen var såväl deras kategoriserande och strukturella inneboende förmåga som deras fördelar med att belysa relationer mellan människor.
En tänkt kommande större undersöknings upplägg består av två sammankopplade delar, där den första definierar emigranternas bakgrund och sociala situation i Sverige och vars huvudsyfte är att kategorisera och analysera de svenska sovjetemigranterna utifrån de teoretiska perspektiven klass, genus, etnicitet och generation. Huvudfrågeställningen är: vilka
74
var det som emigrerade, och varför? Den andra undersökningen är den tänkta studiens huvuddel och rör immigranterna i Sovjetkarelen. Huvudsyftet för den här delen av undersökningen är att undersöka emigranterna från Sverige i Sovjetkarelen utifrån begreppen klass, genus, etnicitet och generation. Dessutom syftar den här delen av undersökningen till att undersöka det sovjetiska samhället genom den teoretiska analysen av emigranterna. Här kommer, till skillnad mot den tidigare svenska forskningen, fokus ligga på källor i Ryssland. Interaktionen och relationerna mellan olika grupper kommer att studeras, men fortfarande är det emigranterna från Sverige som är den huvudsakliga utgångspunkten i undersökningen. Här står levnadsförhållandena i det nya hemlandet i fokus. Den sammanfattande huvudfrågeställningen här är: hur gestaltade sig emigranternas liv utifrån klass-, genus-, etnicitets- och generationsperspektiven i Sovjetkarelen mellan 1917 och 1939?
De teoretiska begreppens kan visserligen användas var och en för sig, men ett av målen med en kommande större studie är att bredda den teoretiska basen där klass, genus, etnicitet och generation binds ihop. Poängen med att använda sig av, som i det här fallet fyra teoretiska infallsvinklar på en speciell migrationsström är att med ett sådant tillvägagångssätt kunna ur ett material få ett bredare resultat framförallt angående emigranternas maktstrukturella situation. Alla begreppen innefattar makt, men utifrån olika perspektiv, vilket ger förhoppningar om än mer detaljerade resultat angående sovjetemigrationen. Dessa begrepp möjliggör en studie där emigranterna från Sverige är i fokus, men där den konkreta analysen av dem är ett medel att öka kunskaperna om arbetsförhållanden, livssituation, relationerna mellan människor och den politiska situationen i Sovjetunionen. Inte sällan nämns just interaktionen mellan dessa grupper av människor, vilket även varit fallet här. Den i det teoretiska avsnittet utlovade interaktionen och stratifieringen av de olika teoretiska begreppen ämnar vara central i en kommande studie. Jag ska här på ett föga smidigt sätt försöka förklara vad jag menar. Om vi misshandlar de teoretiska begreppen en smula kan vi se dem som en samling variabler eller uppsättningar, vilka har betydelse i det maktförhållande som finns i de olika relationerna i begreppen. Detta kan exemplifieras med att en manlig arbetare från Sverige i 40-årsåldern assimilerades, mottogs, fick följande arbetsuppgifter, etc. i Sovjetkarelen, jämfört med en manlig arbetare från Polen i 40-årsåldern, som assimilerades, mottogs, fick följande arbetsuppgifter, etc. Här kan vi således studera likheter och skillnader utifrån de teoretiska infallsvinklarna och hårdraget konstatera att avgörande här var nationaliteten, språket och etniciteten. Att studera hur en svensk kvinna i samma ålder och klass mottogs, assimilerades, arbetsuppgifter etc. jämfört med hennes manliga vän kan eventuellt visa på vilken betydelse genus hade i sammanhanget. Alltså menar jag med
75
interaktionen och stratifieringen hur klass, genus, etnicitet och generation avgör eller har betydelse för olika företeelser inom migrationsprocessen och emigranternas liv i Sovjetkarelen. Vi kan genom detta tillvägagångssätt (förhoppningsvis) också avgöra om det är någon av de teoretiska infallsvinklarna som har större eller mindre betydelse än övriga. Det ovan nämnda måste också sättas i relation till den politiska situationen och bestämmelser som var rådande för en viss period. Exempelvis sattes många av de illegala finska immigranterna i ”karantän” den första tiden av sin vistelse i Sovjetkarelen i början av 1930-talet, som ett resultat av den förda politiken. Detta är således dubbelbottnat på så sätt att de blev arresterade p.g.a. av sin nationalitet (kanske gällde det för alla men forskningen ger inget riktigt svar på den frågan), men vad gällde när de släpptes? Hade då arresteringen större betydelse för assimileringen, hur de mottogs i samhället, arbetsuppgifter etc. än att de var finnar, eller var det avgörande om det var en man eller kvinna, gammal eller ung, chef eller arbetare? Dessutom måste varje definierad grupp inom varje teoretisk infallsvinkel ställas mot den inom varje begrepp dominerande gruppen, där fokus riktas på relationen mellan dessa. Detta är dock inte tillräckligt, utan här måste hänsyn tas även till de andra för den här studien aktuella maktskapande strukturerna. Ett lika osmidigt exempel här skulle kunna vara att medan männen är i skogen och fäller träd, (makt 1, genusarbetsdelning) delegerar de äldre (makt 2, generationsdelning) ryska (makt 3, etnisk/nationell delning) kvinnorna de yngre kvinnorna att sörja för tvätten, där de svenska immigrantkvinnorna förväntas hålla till vid tvättbrädan i det ännu iskalla vattnet, medan de ryska yngre kvinnorna ombesörjer för upphängningen (makt 4, etnisk/nationell delning). Kanske övervakas också hela spektaklet av den vid Moskvauniversitetet utbildade tidsstudiemannen, som fått sig tilldelat att sörja för planeringen inför den kommande femårsplanen i det här området (makt 5, klassdelning). Det går att tänka sig otaliga (mer eller mindre verklighetsförankrade) dominansförhållanden innehållande dessa strukturer, vilka kräver detaljerade empiriska undersökningar. Det jag här ville visa var hur de olika teoretiska begreppen går in i varandra och således föranleder oss att studera strukturerna och relationerna tillsammans för varje valt fenomen och inte var för sig som de presenterades ovan.
I den här uppsatsen har fokus för forskningsläget varit inriktad på emigrationen till Sovjetunionen från huvudsakligen Norden och Nordamerika och någon ansträngning för att finna forskning som rent generellt undersöker relationerna mellan olika grupper i Sovjetunionen har inte gjorts. En sådan genomgång av forskning är aktuellt för en större undersökning i ämnet. Detta torde ge viktig information om hur relationer mellan olika
76
grupper såg ut med tanke på det multietniska samhälle Sovjetunionen kom att utvecklas till genom både tvångsmässiga folkomflyttningar och andra folkströmningar.
Avslutningsvis kan jag bara konstatera att både emigranter från Sverige och andra länder i Sovjetkarelen till största delen har klumpats ihop och om någon uppdelning skett har den gjorts på nationalitet och inte satts i relation till andra analysdimensioner. För att överhuvudtaget kunna definiera emigrationen krävs en noggrann analys av emigranterna. Att genom begreppen klass, genus, etnicitet och generation problematisera och analysera emigranterna torde alltså ge ytterligare kunskap om den svenska emigrationen till Sovjetunionen. En undersökning av emigranterna från Sverige och emigrationen till Sovjetunionen och då i synnerhet till Sovjetkarelen skulle alltså med det i uppsatsen presenterade teoretiska ramverk kunna ytterligare fördjupa kunskapen om såväl politisk betingad emigration som det sovjetiska samhället.
77