Både syftet och problemformuleringarna för den tilltänkta avhandlingen hämtar sin grund ur det ovan presenterade forskningsläget och i de teoretiska begreppen. Genomgången av den tidigare forskningen ger oss vid handen att den till stor del saknar teoretiska diskussioner som kan kontextualisera och fördjupa förståelsen av arbetaremigration till Sovjetunionen och
183 Scott, J. i Genushistoria, 2004, s. 99
184 Thor, M. Hechaluz – en rörelse i tid och rum, 2005, s. 67
65
samtidigt utröna emigrationens speciella karaktär. Det övergripande syftet för en kommande studie är att undersöka emigrationen från Sverige till, och emigranternas liv i, Sovjetkarelen mellan 1918 och 1939 genom de teoretiska perspektiven klass, genus, etnicitet och generation.
En kortfattad beskrivning av den tänkta undersökningens upplägg består av två delar, där den första kommer att utgöra grunden till den senare, vilken utgör undersökningens huvuddel. I likhet med materialet, som beskrivs nedan, finns här naturligtvis vissa frågetecken angående metod, eftersom materialet inte är helt identifierat. Detta har gjort att jag valt att inte närmare gå in på frågan om den metodologiska inriktningen, utan nöjt mig med att beskriva en färdplan, som till stora delar vilar på de teoretiska perspektiven, som utgångspunkt för undersökningen. Tilläggas kan också att vissa tankar och problemformuleringar redan presenterats i det teoretiska avsnittet, varför en del upprepningar förekommer och även utelämningar.
5.1 Undersökning 1: Emigranterna
Huvudsyftet med den första delen av undersökningen är att identifiera och analysera emigranterna, som åkte från Sverige till Sovjetkarelen utifrån de teoretiska begreppen klass, genus, etnicitet och generation. Dessutom är syftet att mer detaljerat analysera orsakerna till emigrationsbesluten för att kunna diskutera emigrationens specifika karaktär. Den här undersökningen utgår huvudsakligen från de listor över 394 emigranter som redovisats i Enebergs böcker. Enligt Eneberg kan det, som redan nämnts, ha rört sig om betydligt fler, vilket gör att jag i undersökningens andra del kommer att försöka lokalisera fler emigranter. Detta är dock inte huvudmålet för någon del av den tänkta studien.
Emigranterna kommer att analyseras utifrån Eric Olin Wrights klassbegrepp för att få fram emigranternas relation till andra människor och produktionsmedlen och på så vis deras klassbakgrund och klassposition i Sverige. Huvudfrågan är alltså vilka det var som emigrerade. Dessutom är frågan om det skedde förändringar under perioden med avseende på emigranternas klassposition, dvs. om en grupp var mest representerad i början av 1920-talet och en annan i början av 1930-talet. Tanken är att den här undersökningen senare ska utgöra jämförelsematerial till emigranternas klassposition i det sovjetkarelska samhällsbygget. Här blir det också en utmaning att jämföra klasspositionen hos emigranterna mot andra grupper, som inte valde att emigrera, för att om möjligt kunna urskilja specifika och särskiljande drag. Så långt det nu är möjligt kommer även ansträngningar att göras för att försöka undersöka klassmedvetandet hos emigranterna i det svenska samhället och undersöka hur stor roll det
66
hade för emigrationsbeslutet. Centralt är också att studera emigranterna utifrån Katznelsons teoretiska diskussion om klassformation, som kan ha varit betydelsefullt för emigrationsbeslutet. Detta erbjuder en möjlighet att utröna emigrationens om möjligt speciella karaktär, viket också ska jämföras med andra emigrationsströmmar och då främst kanske de av mindre omfattning till t.ex. Brasilien och Argentina.
Även genusperspektivet kommer att vara en central del av den första undersökningen och här rör huvudfrågan hur isärhållandets princip såg ut hos emigranterna. Hur såg relationerna ut mellan män och kvinnor? Detta går in i alla samhällets sfärer, men störst intresse kommer att riktas på hur genusarbetsdelningen såg ut för emigranterna i Sverige. Denna kommer att undersökas och jämföras bland emigranterna under olika perioder. Resultaten härav kommer återigen att utgöra jämförelsematerial för undersökningens andra del i Sovjetunionen. Av intresse är också frågan om kvinnor i samma utsträckning som män var medlemmar i politiska partier och vem som i ett äktenskap(sliknande) förhållande var drivande för emigrationen. Likaså är skillnader mellan könen i fråga om ensamemigrationen av intresse att undersöka.
Etnicitetsperspektivet kommer i viss mån att beaktas även här, eftersom tornedalsfinnar var en betydande del av emigranterna från Sverige. Etnicitetsaspekten ska bli betydligt mer framträdande i studiens andra del, när emigranterna undersöks i relation till andra arbetare i Sovjetkarelen. Dessutom är problematiken kring etnicitet av intresse att undersöka utifrån den tidigare forskningen som menar att ledarna huvudsakligen var intresserade av finnar, vilket kanske var en av anledningarna till att emigrationserbjudanden riktades till norra Sverige, där en stor del av befolkningen hade finskt påbrå.
Generationsbegreppet kommer att vara relevant vid indelningen av olika generationsenheter, vilka är centrala i generationsbegreppet. En uppdelning och analys av emigranterna blir således möjlig inte bara utifrån vilka de var, utan också genom deras gemensamma erfarenheter. Indelningen utifrån generationsperspektivet kommer således att dela in emigranterna både utifrån den biologiska åldern, men framförallt i fråga om sociologisk generation. Livschanser, liknande värderingar, och destabiliserande omständigheter, som exempelvis arbetslöshet är också viktiga faktorer att analysera utifrån generationsbegreppet. Alla dessa aspekter är av betydelse när relationen mellan olika enheter och generationer analyseras.
67
5.2 Undersökning 2: Immigranterna i Sovjetkarelen
Huvudsyftet för den här delen av undersökningen är att analysera emigranterna från Sverige i Sovjetunionen med fokus på klass, genus, etnicitet och generation. Dessutom syftar den här delen av undersökningen till att undersöka det sovjetiska samhället genom analysen av emigranternas situation där. Här kommer en rad olika källor att vara av intresse, vilka till stor del kontrasterar tidigare svenska vetenskapliga undersökningar, eftersom fokus ligger på källor i Ryssland. Interaktionen och relationerna mellan olika grupper kommer att studeras, men fortfarande är det emigranterna från Sverige som är den huvudsakliga utgångspunkten i undersökningen. Den här delen av studien är koncentrerad till Sovjetkarelen och här blir uppgiften att utifrån de teoretiska resonemangen finna svar på hur emigranternas liv gestaltade sig i ett samhälle där skillnader mellan människor i teorin inte skulle finnas.
Några exempel på infallsvinklar är att utifrån klassperspektivet undersöka huruvida de i Sverige definierade positionerna bland klassrelationerna förändrades i och med emigrationen till Sovjetunionen och således även om och hur det politiska klassmedvetandet förändrades därigenom. Som poängterats under rubriken klass är klasspositionerna en förutsättning för att relationerna inom och mellan de olika nivåerna ska kunna analyseras. På den första nivån är jag intresserad av hur klass griper in i relationerna mellan chefer och arbetare, mellan arbetare med olika klassposition och relationerna mellan individer. På mesonivån är fokus på relationerna inom och mellan familjer, företag, lösare organisationer och fackföreningar. På makronivån är relationerna mellan ekonomier och stater såsom exempelvis mellan Sovjetkarelen (periferin) och Moskva (centrum) i fokus. Dessutom är frågan hur det ”klasslösa samhället” i Sovjetunionen såg ut med emigranterna som utgångspunkt, vilket hänger samman med frågan om vilka klasser som kan urskiljas genom/bland emigranterna i det nya landet. En fråga är om emigranternas klassmedvetande ändrades i och med emigrationen. Dessutom är det av intresse att, förutom de ”vanliga” klasserna, studera de förmedlade och motsättningsfyllda klasspositionerna i Sovjetunionen. Det förekommer i den tidigare internationella forskningen beskrivningar av att man från sovjetisk sida var intresserad av ”experter” och frågan blir att undersöka dessa utifrån ett klassperspektiv och var dessa kan placeras in i ett klasschema (både i Sverige och) i Sovjetunionen. Dessutom är frågan om klass respektive den faktiska politiken som fördes i Sovjetunionen intressant att studera utifrån emigranternas perspektiv. Den subjektiva och objektiva klasstillhörigheten är av intresse att undersöka och jämföra hos emigranterna. Detta beroende på att det inte är otroligt att den subjektiva klasstillhörigheten skiljer sig från den objektiva med tanke på de
68
fördelar den tidigare forskningen visat att kontraktsbundna arbetaremigranter fick i Sovjetunionen.
Utifrån genusperspektivet är det intressant att studera förändringar i relationen mellan kvinnor och män jämfört med situationen i Sverige och även att undersöka huruvida den ”könsneutrala politik” som det sovjetiska samhället officiellt stod för tog sig uttryck och påverkade immigranter. Vilka var deras olika roller som män och kvinnor i Sverige, och, framför allt, i Sovjetunionen? Centralt här, liksom för den första undersökningen, är hur genusarbetsdelningen såg ut i Sovjetunionen, vilket föranleder frågor om hur den sociala makten, könsmakten och positionsmakten konstruerades. I fokus står skillnader mellan män och kvinnor i fråga om allt från arbetsdelning, deltagande i fackliga och politiska organisationer till behandling i fångläger.
Etnicitetsaspekten kommer att studeras från flera synvinklar. En av dem är att utröna om emigranterna från Sverige höll sig inom sin etniska grupp eller om den kommunistiska uppfattningen att etnicitet och olika nationaliteter var ovidkommande påverkade situationen i Karelen. Annorlunda uttryckt frågar jag mig om den proletära internationalismen dominerade över den etniska tillhörigheten eller om den etniska var mer framträdande hos emigranterna. Dessutom kommer etnicitetsaspekten till användning vid jämförelser av förhållandet/ situationen hos andra immigranter, som också kom till Sovjetkarelen, och även i fråga om etniska relationer till ryssarna. Med vetskapen om Stalins förändrade politik är det av intresse att undersöka hur etnicitetsaspekten förändrades över tid och då med emigranterna från Sverige i fokus. Dessutom är frågan vilka förmåner respektive nackdelar som grundade sig på etnicitet och vilken skillnad som gjordes mellan emigranter från Sverige och från Finland, Norge, Nordamerika etc. i Karelen. Bildades (eller bevarades) någon svensk identitet bland emigranterna från Sverige i Sovjetkarelen? Vilken relation hade emigranterna från Sverige till andra grupper i Sovjetkarelen? Om det fanns konflikter mellan olika grupper i Sovjetkarelen, vad grundades dessa på? Etnicitet, klass etc.?
Generationsaspekten kommer att undersökas i fråga om de olika enheterna, som kan utgöras av nytillkomna emigranter, som ställs mot dem som varit där en längre tid. Frågan blir hur ”nya” generationer tas emot både av emigranter från Sverige och av den ryska befolkningen. Det är inte omöjligt att erfarenheten hos dem som emigrerade och sedan återkom till Sverige ledde till ”avvikande” värderingar i fråga om politisk uppfattning jämfört med dem som inte emigrerat. Detta gör att problematiken om hur återvändare behandlades kan komma i ny belysning med ett teoretiskt perspektiv. I Sovjetkarelen är det tänkbart att olika generationer definierades genom att vissa emigrerat tidigare och att en