Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad kunskap för hur yrkesutövandet hos lärare i fritidshem ser ut under den obligatoriska delen av skolverksamheten. Genom tio intervjuer har det framkommit att, trots insatser från Skolverket med bland annat införande av ett verksamhetsenligt kapitel i läroplanen samt införande av lärarlegitimation för lärare i fritidshem, förutsättningarna för att utöva yrket på ett adekvat sätt till stor del beror på skolans ledning, rektor och dennes inställning till det uppdrag en lärare i fritidshem har.
Det har även framkommit att rektorer tolkar bland annat kompletteringsuppdraget på stundvis helt skilda sätt och dessa tolkningar har gett upphov till studiens olika resultatkategorier, elevorienterat yrkesutövande och kompetensorienterat yrkesutövande, den senare kategorin är indelad i ett ifrågasättande perspektiv och i ett möjlighetsperspektiv. I de fall rektor är förtrogen med fritidshemmets kärna har lärare i fritidshem möjlighet att utöva sitt yrke på det vis som motsvarar dels lärarens egna föreställningar dels styrdokumentens skrivelser. De lärare i fritidshem som upplever att deras kompetens inte tas till vara av ledningen utgör det ifrågasättande perspektivet och uttrycker en önskan om annorlunda förutsättningar. De som fallit inom kategorin för elevorienterat yrkesutövande anser till stor del att de arbetar med det de utbildat sig till och har därmed en ledning som tillgodoser deras krav på arbetet, även om det inte alltid går i linje med de nationella dokumenten och den allmänna uppfattningen kring yrket.
Avslutningsvis kan det konstateras att fritidshemmet är en särpräglad arena för lärande och gemenskap som till stor del saknar motsvarighet i övriga världen, samtidigt bedrivs inte forskning i tillräcklig utsträckning inom området. I syfte att fritidshemmet ska vara den verksamheten som eftersträvas med högskoleutbildad personal vilka har adekvata kunskaper för sitt yrkesutövande behöver villkoren för uppdraget förstärkas, synliggöras samt jämnas ut, möjligtvis är den nya utredningen som nämndes inledningsvis (jmf SOU 2020:34) ett startskott för en standardisering av förutsättningar.
48
Referenser
Ackesjö, H., Nordänger, U.K. & Lindqvist, P. (2016). "Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation". Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem. Educare - Vetenskapliga skrifter. (86-109).
Ackesjö, H. (2018). “Betwixt and Between”: Leisure-time Teachers and the Construction of Professional Identities. Scandinavian Journal of Educational Research, 63(6), 884-898
Ackesjö, H. (2019). Den nya professionen i fritidshemmet – en diskussion om mellanrummets hybriditet. Lärarprofession i en tid av förändringar: Konferensvolym från den tredje nationella ämneskonferensen i pedagogiskt arbete. Göteborg, Göteborgs universitet. 45-64.
Aili, C. (2002). Autonomi, styrning och jurisdiktion: barnmorskors tal om arbetet i mödrahälsovården. Diss. Stockholm: Univ., 2002. Stockholm
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur
Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, B-E., Rohlin, M. & Söderlund, A. (1997). Skola-skolbarnsomsorg i samverkan.
Stockholm: Lärarhögskolan: Inst. för barn och ungdomsvetenskap
Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2013. Umeå.’
Andishmand, C. (2017). Fritidshem eller servicehem?: en etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2017. Göteborg.
Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I L. Maria (Red.), Vetenskap för profession (s. 15-34). Högskolan i Borås.
49
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Calander, F. (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare: fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Diss. Uppsala: Universitet
Crawford, James R. (2001). Teachers Autonomy and Accountability in Charter Schools.
Education and Urban Society, 33(2), 186-200.
Croft, C., Currie, G. & Lockett, A. (2015). Broken “Two-way Windows”? An Exploration of Professional Hybrids. Public Administration, 93(2), 380-394.
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Doumas, K. (2011). Students’ experiences and perceptions of good teaching practice. Lund:
Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds Universitet.
Falkner, C. & Ludvigsson, A. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik - en forskningsöversikt [Elektronisk resurs]. Lund: Sveriges Kommuner och Landsting Kommunförbundet Skåne.
Gustafsson, J. (2003). Integration som text, diskursiv och social praktik: en policyetnografisk fallstudie av mötet mellan skolan och förskoleklassen. Diss. Göteborg: Univ., 2003. Göteborg
Haglund, B. (2004). Traditioner i möte: en kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2005. Göteborg.
Haglund, B. (2018). “Men dom flesta har en liknande situation.” Ett narrativ om bristande personella resurser och omgivningens begränsade förväntningar. Barn nr.2. 2018. 36. 75-92
50
Hansen, M. (1999). Yrkeskulturer i möte: läraren, fritidspedagogen och samverkan. Diss.
Göteborg: Univ. Göteborg.
Hansen, Orwehag, M. (2015). Fritidshemspedagogiken och skolan. I A. Pihlgren (Red.), Fritidshemmet och skolan: det gemensamma uppdraget. (s. 41-65) Lund: Studentlitteratur.
Heggen, K. (2008). Profesjon og identitet. I Molander, A. & Terum, L.I. (Red.) Profesjonsstudier (321-332). Oslo: Universitetsforlaget.
Hippinen, Ahlgren, A. (2017). Yrkesroll i förändring. I A. Pihlgren (Red.), Fritidshemmet:
fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan (s.29-46). (Andra upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Holmberg, L. & Börjesson, M. (2015). Ideological dilemmas in Leisure- time Centers- The Swedish Schools Inspectorate and the Concept of Meaningfulness. Nordic Studies in Education, 35 (03-04), 313-331.
Holmberg, L. (2017). Styrningen av fritidshemmet. I A. Pihlgren (Red.), Fritidshemmet:
fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan (s.49-63). (Andra upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, I. (1984). Fritidspedagog på fritidshem: en yrkesgrupps syn på sitt arbete. Diss.
Göteborg: Univ. Göteborg.
Jonsson, K. (2017). Socialt lärande i fritidshemmet: personalens perspektiv. Anders Garpelin
& Gunilla Sandberg (red.). I Barn och unga i skola och samhälle (s. 111-133) Västerås:
Mälardalens högskola.
Jonsson, K. (2018). Socialt lärande: arbetet i fritidshemmet. Lic.-avh. Västerås: Mälardalens högskola.
Kjørup, S. (2009). Människovetenskaperna: problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori. (2., [rev. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
51
Lager, K. (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling: en policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet, 2015. Göteborg
Lager, K. (2018): Leisure-time centres: social pedagogical tradition in educational practice.
Early Child Development and Care. Vol.189
Llewellyn, S. (2001). “Two-way windows”: Clinicians as medical managers. Organization Studies, 22(4), 593-623.
Lundström, U. (2007). Gymnasielärare: perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid millennieskiftet. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2007. Umeå.
Lärarförbundet. (2019). Rätt förutsättningar för lärare i fritidshem. Hämtad 2020.02.11 https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/ratt-forutsattningar-for-larare-i-fritidshem#du-ska-ha-ratt-forutsattningarna-for-ditt-uppdrag Stockholm: Lärarförbundet
Olsson, E. (2019, 14 november). Så vill ministern höja fritidshemmets status. Lärarnas tidning.
Hämtad 2020.02.14 https://lararnastidning.se/bristande-likvardighet-pa-fritids-skolverket-far-rycka-in/
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pálsdóttir, K. (2014). The professional identity of recreation personnel. Barn, 3, 75-89.
Perselli, A.,K. & Hörnell, A. (2019). Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget. Barn, 37, 63-79. Trondheim.
Pihlgren, A.S. (red.) (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2009/10:89. Bäst i klassen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Qvarsell, B. (2013). Om barns perspektiv och miljöer i fritidshemmets pedagogik. I A. Pihlgren (Red.), Fritidshemmets didaktik (s.77-94). Lund: Studentlitteratur.
52
Rohlin, M. (1996). Skolbarns omsorg - en samhällsfråga?: [den offentliga skolbarnomsorgen ur ett nutidshistoriskt perspektiv]. Stockholm: HLS
Rohlin, M. (2012). Fritidshemmets historiska dilemman: en nutidshistoria om konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms universitetsförlag.
Rohlin, M. (2017). Fritidspedagogik och lärande. I A. Pihlgren (Red.), Fritidshemmet:
fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan (s.115-140). (Andra upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2018). Undervisning i fritidshemmet inom områdena språk och kommunikation samt natur och samhälle. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2012). Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Hämtad 2020.02.23 https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2012/systematiskt-kvalitetsarbete---for-skolvasendet Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015) Rektorsprogrammet. Måldokument 2015-2021. Hämtad 2020.01.06 https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a654d5/1552994869169/Rektorspr ogrammet_maldokument_red19mars2019.pdf Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Hämtad 2020.02.16 https://www.skolverket.se/regler-och-
ansvar/lararlegitimation-och-forskollararlegitimation/regler-och-krav-for-lararlegitimation/krav-for-att-fa-legitimation-med-behorighet-i-fritidshemmet. Stockholm:
Skolverket.
SOU Utredningen om skolans inre arbete (1974). Skolans arbetsmiljö: betänkande. Stockholm:
Allmänna förl..
53
SOU 1968 års barnstugeutredning (1976[1974]). Barns fritid: fritidsverksamhet för 7-12-åringar : betänkande. Stockholm: Allmänna förl.
SOU Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg (2020). Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg: betänkande. Stockholm: Allmänna förl.
Svensson, L., & Doumas, K. (2013). Contextual and Analytic Qualities of Research Methods Exemplified in Research on Teaching. Qualitative Inquiry, 19(6), 441-450.
I
Bilaga 1 - Missivbrev
Växjö 2020-01-26
Missivbrev
Jag skickar detta brev till dig eftersom du har visat intresse för att delta i min intervjustudie, men önskar mer detaljerad information innan du bestämmer dig huruvida du vill delta eller ej.
Som jag nämnt tidigare handlar uppsatsen i stort om vilken inställning du som fritidslärare har till dina arbetsuppgifter som förekommer på förmiddagen samt huruvida arbetsuppgifterna utformas i relation till din kompetens.
I syfte att besvara mina frågor behöver jag utföra intervjuer som beräknas pågå mellan 35–50 minuter och om du samtycker kommer intervjun även att spelas in och senare transkriberas.
Vill du ta del av transkriberingen så kan jag sända den till dig och du kan i samband med detta lämna synpunkter om du så önskar. Vid intresse kan jag även skicka den färdiga uppsatsen till dig.
Jag kommer givetvis ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska regler vilket kort innebär att du som medverkande ska informeras om studien vilket inträffar i samband med detta brev.
Som deltagare har du också rätt att när som helst under studiens gång avbryta din medverkan.
Uppgifterna du lämnar i intervjun samt ditt namn och annan känslig information om dig kommer avidentifieras och kommer således inte härledas tillbaka till dig. Alla uppgifter du lämnar i samband med intervjun kommer endast användas i forskningssyfte och därmed inte nyttjas för kommersiellt bruk.
Vid intresse att delta kontakta mig via mejl. Om du har några frågor eller andra funderingar tveka inte att höra av dig. Tack på förhand.
Med vänlig hälsning, Alexandra Diaconu As224cn@student.lnu.se
II
Bilaga 2 - Intervjuguide Intervjuguide:
1. Beskriv vad du har för arbetsuppgifter en typisk förmiddag.
• Anser du att det finns arbetsuppgifter som är eller mindre relevanta under förmiddagen?
2. Vem bestämmer vilka arbetsuppgifter du ska ha på förmiddagen?
• Finns det en arbetsbeskrivning för förmiddagen? Vad säger den?
3. Beskriv dina tankar som du hade under utbildningen gällande arbetsuppgifter på förmiddagen.
• Vad trodde du att du skulle arbeta med under förmiddagen när du gick utbildningen?
4. Hur fungerar planeringstiden?
• Vad handlar planeringstiden om?
• Hur mycket planeringstid har du?
5. Hur upplever du att rektor ser på ditt uppdrag (dina arbetsuppgifter) under förmiddagen?
6. Hur upplever du att klasslärare ser på ditt uppdrag (dina arbetsuppgifter) under förmiddagen?
• Hur upplever du samverkan med klassläraren?
• I vilka sammanhang samverkar du med klassläraren?
7. Hur ser du själv på ditt uppdrag under förmiddagen?
8. Vad skulle du vilja förändra? Hur ser din drömförmiddag ut?
9. Finns det något du vill tillägga eller förtydliga? Kan jag höra av mig om det uppstår oklarheter vid transkriberingen?
III