Kompetensorienterat yrkesutövande – Ett möjlighetsperspektiv

Denna kategori kan ses vara en slags motpol till de tidigare då respondenternas redogörelse vilken presenteras i denna kategori visar att fritidslärarna ägnar sig fritidspedagogiska aktiviteter samt arbetar på jämbördiga villkor. Det syns också i respondenternas utsagor att ledningen, det vill säga rektorn, anser fritidshemmet, dess personal och fritidshemspedagogiken vara en viktig verksamhet i sig.

7.3.1 Fritidspedagogiska aktiviteter

Fritidspedagogiska aktiviteter åsyftar arbetsuppgifter vilka lärare i fritidshem ägnar sig åt under den obligatoriska skoldagen som de anser överensstämmer med deras förväntningar på professionen. I utsagorna blir det tydligt att fritidspedagogiska aktiviteter kan handla om undervisning i ett praktiskt-estetiskt ämne som fritidslärarna är behöriga att undervisa i, det kan också handla om socialt och praktiskt lärande. Det finns också en uppfattning i respondenternas utsagor om att när tiden under förmiddagen spenderas på ett sätt som tar till vara på fritidslärarens kompetens inom sitt område genererar detta en positiv effekt på eftermiddagens verksamhet.

Följande respondent beskriver det som att de lektioner som denne ansvarar för under skoltid ger upphov till mer energi att lägga ner på eftermiddagens fritidsverksamhet snarare än att dränera denne på ork eftersom intervjupersonen utför ett arbete som han anser vara energipåfyllande.

Jag trodde det skulle vara tuffare att vara på fritids på eftermiddagen eftersom jag har så stort ansvar över egna lektioner på förmiddagen, men de egna lektionerna ger mig så mycket positiv energi så att jag orkar eftermiddagarna också. – Johan

Andra aspekter som framkommer inom denna kategori är respondenternas krav på arbetssituationen redan innan de påbörjar sin anställning i syfte att själva ha en inverkan på de arbetsuppgifter som råder under skoldagen. Detta sker genom att framföra egna villkor för

33

anställningen i dialog med rektor som i sin tur accepteras vidare. Utrymme ges sedan för olika förslag som kan tänkas ingå i uppdraget under förmiddagstid vilket Lena redogör för nedan:

Jag har bland annat etikpass och sen har jag utepass […] så jag har ganska mycket eget och sånt som är kopplat till fritids tycker jag ändå. Jag sa ändå när jag var på intervju här att jag inte ville bara gå bredvid utan jag ville hålla i något själv. Och det tog dom bra tycker jag. -Lena

Ett annat tydligt exempel på ställningstagande står respondenten Juliette för som har valt bort en anställning som innehöll arbetsuppgifter som inte lever upp till de egna förväntningarna på professionen. Att arbetsuppgifterna och sysslorna under förmiddagstid ska spegla den egna kompetensen och förväntningar på yrket är för respondenten av stor vikt. Intervjupersonen har med andra ord prioriterat att få tid och möjlighet att undervisa i det praktiskt-estetiska ämnet hon är behörig i framför en anställning med högre lön och andra arbetsvillkor vilka respondenten upplever som en diskrepans i relation till förväntningarna. Detta framgår av exemplet:

Jag gick ju på ett par arbetsintervjuer sista tiden av utbildningen, innan examen.

Denna skola som jag jobbar på just nu var den enda skolan som kunde erbjuda mig undervisning i bild. Därav tackade jag ja till jobbet. Jag fick ju någon hundralapp bättre lön på en annan skola men tackade nej på grund av att jag enbart skulle gå resurs för en elev, under skoltid. Jag kände verkligen att det inte var värt pengarna och tackade därmed nej till jobbet. Något jag inte ångrar. - Juliette

7.3.2 Jämbördiga villkor

Jämbördiga villkor är den kategori där respondenterna upplever att professionen värderas lika högt som arbetet i den obligatoriska skolan eftersom rektor ger fritidslärarna förutsättningar för att kunna utföra ett adekvat arbete. I utsagorna beskrivs också en likställd nivå mellan lärare i fritidshem och klasslärare vilket enligt intervjupersonerna leder till en god samverkan. Det är framför allt en av respondenterna som framhåller att dennes rektor anser fritidshemmet vara av lika stor vikt som skolans verksamhet. Respondenten Lena framhåller vid flera tillfällen att på hennes arbetsplats ges lärare i fritidshem goda förutsättningar att bedriva en väl fungerande verksamhet. Detta innebär att intervjupersonen, genom att utföra fritidspedagogiska aktiviteter samt att det ges förutsättningar i form av planeringstid för att kunna utföra dem, anser att hennes arbetsuppgifter stämmer väl överens med de förväntningar hon har på den egna professionen.

34

Jag är jättenöjd med mitt uppdrag, man får in lite planering, lite utbildning och lite egna lektioner så det är perfekt. Jag gör det jag har tänkt att jag ska göra, jag har tillräckligt med planeringstid. – Lena

Den tillräckliga planeringstiden förklaras av Lena med att rektor kämpar för att fritidshemmet ska värderas lika högt som skolan. Hon berättar om hur rektor exempelvis inte sätter in fritidshemmets personal som vikarier för annan frånvarande personal. Ledningen har således förståelse om att lärare i fritidshem ska likställas med klasslärare ur ett professionsperspektiv där det inte görs skillnad på de olika yrkeskategorier, istället tas det tillvara på båda professionernas kompetenser.

Min chef är väldigt mån om fritids och kämpar jättemycket för vår skull att det ska vara lika viktigt som skolan […] Rektorn sätter aldrig in fritidspersonal om någon är sjuk eller så. Och när vi lägger fram schema inför nytt läsår så sitter vi med och säger vad vi vill göra så rektorn lägger ut oss på våra lektioner och inte extra på klasslärarens lektioner, det tycker hen är jätteviktigt. – Lena

Jämbördiga villkor kan även grundas i synen kollegorna har på varandra. Respondenten Naomi sätter ljus på hur samverkan tar sig i uttryck på hennes arbetsplats, hon beskriver att det inte finns krav på att hon ska arbeta med det innehåll som kollegan arbetar med på lektionstid och får därför utrymme för fritidshemspedagogiken. Vidare beskriver respondenten att övrig skolpersonal, däribland klasslärare, ser också potentialen i fritidshemspedagogiken och både klasslärare samt fritidslärare samverkar på ett sätt som gynnar båda professionernas verksamhet.

De säger att vi gör ju det viktigaste jobbet, vi som jobbar på fritids för att vi får ju ha de här dubbla verksamheterna så de höjer oss till skyarna lite […] Alltså jag kan tycka att XX jag jobbar med låter mig göra vad jag vill och jag låter XX göra som XX vill […] Alltså jag gör fritidsaktiviteter under skoltid och XX gör vad XX känner för. - Naomi

7.3.3 Alternativa arbetsuppgifter

Slutligen innebär den sista kategorin vilken benämns alternativa arbetsuppgifter att under intervjuerna har det, förutom ovanstående, dessutom framkommit förslag till förbättringar och lösningar som anses av intervjupersonerna vara av mer relevans i relation till uppdraget. Denna kategori bör finnas med för att uppmärksamma att det finns en önskning samt förslag till förändring. I utsagorna förmedlas framförallt en önskan om en längre och sammanhängande

35

planeringstid vilket enligt intervjupersonerna skulle leda till en mer strukturerad och kvalitativ verksamhet.

Respondenterna ger också förslag på hur den obligatoriska skoldagen kan avanceras, bland annat lyfter de fram varierande arbetsuppgifter som de anser att det stämmer överens med deras kompetens. Vidare uttrycker intervjupersonerna vad deras vision är gällande arbetsuppgifter på förmiddagen och vilket upplägg de istället skulle föredra som de anser motsvarar deras profession. En respondent vill exempelvis till viss del behålla den strukturen som förekommer i nuvarande arbetssituation, men önskar förlänga upplägget och menar vidare att hans lektioner skulle också gynna elevernas lärande.

Längre grupptimmar, kanske någon timme varje dag. Det tror jag hade varit bra för eleverna med. – Erik

En annan respondent ger förslag på olika arbetsuppgifter som denne anser skulle kunna utgöra en fritidspedagogisk funktion under skoldagen. I Annas redogörelse framkommer att hon vill ägna tid tillsammans med eleverna genom olika fritidshemspedagogiska aktiviteter.

Rastaktiviteter, förmiddagsrast och planeringstid. Och sen kanske följa med någon klass och äta. Sen ha rastaktiviteter en stund. Det är väl det som hade varit det bästa tror jag. – Anna

En gemensam faktor som flera av respondenterna framhåller är vikten av planeringstid och önskan avseende utökad utrymme av densamma. Med utökad planeringstid menas bland annat att planeringstiden ska vara sammanhängande och längre.

En hel förmiddag med planering så jag inte behöver känna att det är hackat eller malet, alltså det får gärna vara två förmiddagar […] och tid för reflektion. – Per

Respondenterna uttrycker en önskan om att ha samma antal timmar planeringstid till sitt förfogande som en klasslärare har. De menar vidare att mer planeringstid skulle kunna leda till en mer strukturerad och förberedd verksamhet där exempelvis brist på material inte vore ett hinder för att kunna genomföra planerade aktiviteter eller teman.

Jag skulle vilja ha planeringstid, samma mängd som en klasslärare har för samma tid. Man hade haft tid att inventera och beställa material och se till att man hade allting till olika aktiviteter och projekt som man planerar. – Zelda

36