Kompetensorienterat yrkesutövande– Ett ifrågasättande perspektiv 29

Inom denna kategori faller de respondenter vars uppfattning är att arbetsuppgifterna på förmiddagen definieras av andra aktörer. Med aktörer menas i detta fall enligt intervjupersonerna att klasslärare eller rektorer dikterar vilka arbetsuppgifter fritidslärarna ska ägna sig åt, sysslor som inte alltid stämmer överens med egna föreställningar kring den egna professionen. En annan gemensam faktor för respondenterna är att de uppfattar sina arbetsuppgifter av tillfällig karaktär samt att respondenterna upplever att de får släcka bränder inom skolans verksamhet, dessutom har de begränsad påverkan gällande vilka arbetsuppgifter de tilldelas på förmiddagen.

7.2.1 Släcka bränder

Uttrycket släcka bränder handlar enligt fritidslärarna om att hitta tillfälliga lösningar på problem som beror på exempelvis underbemanning, hög arbetsbelastning eller bristande ledning. Några av respondenterna beskriver att det är lärare i fritidshem som får rollen som

”fixaren”, det förväntas av dem att olika situationer löses utan att påverka klasslärarens undervisning. Respondenterna redogör för hur de tar elever åt sidan och att det arbetas i smågrupper med skolämnen och somliga sysslor som andra lärarkategorier borde vara ansvariga för läggs över på intervjupersonerna.

En återkommande uppfattning för samtliga respondenter inom denna kategori är att de förväntas, av olika skäl, vara den personen som löser olika slags konflikter orsakade av elever.

Respondenterna Naomi, Anna och Johan redogör för en arbetssituation där det finns förväntningar på att fritidsläraren ska ta hand om klasslärarens ”störningsmoment” så att denne kan fortsätta med sin egen planering och därmed för att undervisningen ska kunna fortlöpa.

Detta anser intervjupersonerna vara problematiskt eftersom en sådan situation även i stor grad påverkar eftermiddagens verksamhet, de menar att energin har ägnats åt förmiddagens problemlösning och därmed kommer till korta under fritidshemmets kärnuppdrag på eftermiddagen. Fritidslärarna lyfter det förekommande som energidränerande och menar vidare att såvida situationen fortgår på samma vis kan det resultera i konsekvenser i form av att personalen inte kommer orka arbeta kvar i verksamheten.

Man jobbar i två verksamheter och det är inte hållbart, man kommer inte orka det.

Det är tufft, jag kommer inte orka göra det tills jag går i pension, det kommer jag inte göra. - Naomi

30

Vi är trötta för oftast är det ju vi på fritids som får ta konflikterna med eleverna på förmiddagen för att klassläraren ska kunna fortsätta undervisningen – Anna Det var jag som fick ta konflikterna om de dök upp för mentorerna tyckte inte att de skulle ta det. Så det var ju jag som var problemfixaren där. Konflikter var det enda jag gjorde kändes det som och det var ju inte det jag utbildade mig till, att vara någon konfliktlösare, inte varje dag i alla fall. – Johan

Andra exempel som belyser att respondenterna tilldelas oväntade arbetsuppgifter är respondenterna Antonio och Zelda som lyfter fram problematiken med fritidsläraren som lösning för längre vikariat. I exemplet nedan illustreras hur ledningen valt att ersätta en frånvarande klasslärare med en fritidslärare som då är tänkt att undervisa i ett skolämne som denne saknar behörighet för. Vidare belyser respondenterna att konsekvensen av denna lösning riskerar att påverka elevernas lärande, men också att den reella kompetensen som fritidslärarna förfogar över inte tas i hänsyn.

Jag är inte behörig att undervisa i till exempel matte. För mig känns det orättvist att undervisa eleverna i ämnen som jag inte är behörig i. Varför det känns orättvist handlar om rädslan att man förklarar fel och gör det svårare för eleverna att begripa. Elever har rätt till likvärdig utbildning men tyvärr så som det ser ut nu i dagens skolor så får eleverna ej den möjligheten. – Antonio

Att åka med på simningen är ju helt, anser jag, idrottslärarens uppgift, eftersom jag inte har kompetensen eller den legitimationen att bedöma om de klarar simningen eller inte. Så där åker man ju egentligen som en vakt i omklädningsrummet. Tre års universitetsutbildning för att vakta omklädningsrummet. – Zelda

7.2.2 Begränsad påverkan

Den upplevda begränsade påverkan grundar sig i respondenternas berättelse där de uttrycker att uppgifterna de utför delvis saknar relevans för deras profession och dessutom saknar de möjlighet att själva påverka sin arbetssituation. Samtidigt som de upplever att somliga uppgifter är irrelevanta är det från ledningen eller från klasslärarens håll bestämt att det är dessa uppgifter som ska utföras. Med andra ord är det yttre faktorer som påverkar arbetsuppgifterna på förmiddagen vilket respondenterna upplever leder till att energin är förbrukad när fritidshemmets verksamhet startar.

31

Respondenten Zelda redogör i sin berättelse om ett ifrågasättande från hennes håll gentemot skolledningen gällande arbetsuppgifterna på förmiddagen som mynnar ut i nedanstående svar:

Rektorn brukar säga när vi ifrågasätter arbetssättet på min arbetsplats att, ja men ska man ha en heltidstjänst inom fritids så betyder det att man måste jobba i klass.

Och det tycker jag är en väldigt snäv och smal syn. – Zelda

Vidare fortsätter samma intervjuperson sin beskrivelse av hur hennes arbetsuppgifter bestäms från skolledningens håll i samråd med klasslärarna. Med andra ord har intervjupersonen en minimal påverkan gällande uppgifterna som hon tilldelas eftersom klassläraren upplevs ha en överordnad position gällande hur fritidsläraren ska arbeta.

Klasslärarna har fått önska till ledningen hur många timmar de vill ha fritidspersonal i klassrummet under förmiddagen och så kallar de det samverkan. Det är en envägsönskan. – Zelda

En annan intervjuperson framhåller klasslärarens påverkan på hennes arbetsuppgifter. Det är tydligt att i första hand kommer dennes behov av stöd i klassrummet och sedan, om tid och utrymme finnes som exempelvis vid en filmvisning, kommer i andra hand fritidslärarens behov vilken i nedanstående fall handlar om planeringstid.

Vissa lektioner när jag är resurs och de kollar på film så säger klassläraren att jag kan smitta ut och planera om jag behöver och då tar jag tillfälle att göra det. – Sofia

Det behöver inte alltid nödvändigtvis vara ett behov av att fritidsläraren ska befinna sig i klassrummet under skoldagen, utan behovet kan också grunda sig i gamla traditioner eller hjulspår. En viss tvekan kan skönjas ur intervjupersonen Eriks redogörelse som bland annat upplever att dennes bidrag i klassrummet är överflödig, i synnerhet på grund av ett överskott av vuxna personer som befinner sig i samma lokal. Respondenten saknar med andra ord ett inflytande över sina egna arbetsuppgifter och trots en observation från hans sida så måste han ändå befinna sig i klassrummet.

Jag kan ju känna ibland att när jag är inne i klassrummet att vi är rätt många vuxna där inne ibland, då känns det som att jag inte tillför något och då kan jag ju känna att man kanske hade kunnat göra på ett annorlunda sätt. - Erik

I andra fall kan den begränsade påverkan ta sig i uttryck genom vilka förutsättningar ledningen ger fritidslärarna att utföra sitt arbete. Respondenten nedan redogör för att ledningen synliggör

32

på diverse möten det viktiga arbetet som en fritidslärare bör genomföra, dock finns en paradox i det uttalandet eftersom fritidsläraren bör ges förutsättningar, alltså planeringstid, för att ha möjlighet att kunna utföra sitt arbete och i detta fall saknar respondenten de förutsättningarna.

Om vi sitter på något möte och de pratar om det sociala arbetet då kan de liksom lyfta en […] där förstår de oss och sådär. Men samtidigt kan jag liksom känna att det rimmar ju inte med att jag inte får någon planeringstid. - Per