6. Hur tillgodoses ensamkommande barns rättigheter enligt barnkonventionen i svensk rätt? barnkonventionen i svensk rätt?
6.10 Barn som söker asyl har rätt till extra stöd för att erhålla sina rättigheter - artikel 22
6.10.1.4 Avvisning och utvisning
Enligt 7 § FL ska en ansökan där en enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. I Migrationsverkets regleringsbrev för år 2009 meddelas att beslut om uppehållstillstånd eller utvisning ska fattas senast sex månader från det att ansökan kommit in till Migrationsverket. Beslut som rör ensamkommande barn och avvisningar enligt Dublinförordningen ska fattas senast inom tre månader från det att ansökan kommit in.443
Enligt Migrationsverkets statistik var den genomsnittliga handläggningstiden för
ensamkommande barn 104 dagar under 2012, vilket kan jämföras med en genomsnittlig handläggningstid på 154 dagar under 2010444.
6.10.1.4 Avvisning och utvisning
En utlänning får avvisas vid ankomst till Sverige om denne saknar de dokument som krävs för att besöka Sverige eller lämnar oriktiga uppgifter i samband med inresa enligt 8 kap. 1 § UtlL. Ett beslut om avvisning får ske senast tre månader efter det att utlänningen ankommit till Sverige enligt 8 kap. 5 § UtlL. I de fall då utlänningen söker asyl, vilket är fallet med de allra flesta ensamkommande barn, så har man rätt att stanna under den tid asylansökan prövas.445 Detta
440 Prop. 2009/10:31 s. 104.
441 Justitiedepartementet, Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Migrationsverket.
442Ascher, Mellander, Asylsökande barns tankar om hälsa, s. 240 f.
443 Prop. 2009/10:31, s. 206.
444 Migrationsverket, Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar, april 2013.
innebär att avvisning sker endast undantagsvis, då ansökan anses uppenbart ogrundad, eller då barnets asylansökan ska prövas i ett annat land enligt Dublinförordningens ansvarsregler. I samband med att man får ett avslagsbeslut på sin asylansökan får man även oftast ett utvisningsbeslut som innebär att man måste lämna Sverige i enlighet med 8 kap. 7 § UtlL.
Ansvaret för återvändandet läggs i normalfallet på personen som har fått utvisningsbeslutet. I fall rörande ensamkommande barn ligger dock ansvaret på den ansvariga verkställande myndigheten, det vill säga Migrationsverket eller polisen.446 Enligt artikel 10.2 i återvändandedirektivet ska myndigheterna i en medlemsstat försäkra sig om att barnet kommer att överlämnas på ett lämpligt sätt i mottagarlandet innan man avlägsnar ett ensamkommande barn från medlemsstatens
territorium i enlighet med principen om barnets bästa i barnkonventionens artikel 3447. Då direktivet genomfördes konstaterades att det inte finns någon regel i den svenska lagstiftningen som motsvarar artikelns bestämmelse, och att en sådan borde införas.448 Regeln återfinns numera i 12 kap. 3 a § UtlL.
Den nya lagstiftningen innebär i praktiken att den verkställande myndigheten måste bedöma förutsättningarna för om barnets kan omhändertas på ett lämpligt sätt i hemlandet av antingen en familjemedlem, en förmyndare eller en mottagningsenhet som är väl lämpad att ta hand om barn. Om barnet inte har några lämpliga anhöriga och den svenska myndigheten inte finner någon lämpad institutionell placering, så kan Migrationsverket själva driva frågan om att det föreligger hinder för att verkställa utvisningen enligt 12 kap. 18 § UtlL.449
I april 2013 kom regeringen och Miljöpartiet överens om att ställa lägre krav för att bevilja barn uppehållstillstånd om det efter ett utvisningsbeslut kommer fram nya omständigheter som gör att barnets utvisning inte kan verkställas. Den nya lagen är tänkt att träda i kraft i juli 2014.450
446 Prop. 1996/97:25 s. 268 f.
447 Prop. 2011/12:60, Genomförande av återvändandedirektivet, s. 44.
448 Ibid., s. 44 f.
449 Socialstyrelsen, Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas– en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan.
6.11 Rätten till hälsa och rehabilitering - artikel 24 och 39
Ensamkommande barns rätt till sjukvård stadgas i lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. vilken är ett införlivande av direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna.
Lagen begränsar sig till vissa typer av grupper och omfattar enligt 4 §:
• Alla asylsökande personer, det vill säga utlänningar som har sökt uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller skyddsbehövande (p.1).
• Personer som har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt UtlL 21 kap. (p. 2).
• Utlänningar som är förvarstagna eller häktade (p. 3).
• Personer som vistas här med tillfälligt uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 § UtlL.
Barn har enligt 5 § rätt till sjukvård i samma utsträckning som andra som är bosatta i landstinget. Detta till skillnad från myndiga asylsökande som enligt 6 § endast erbjuds ”vård som inte kan
anstå” samt mödravård, vård vid abort samt preventivmedelsrådgivning. Det är oklart vad ”vård som inte kan anstå” innebär men uttrycket förlitar sig i stor utsträckning på läkares bedömning i
det enskilda fallet. Enligt förarbetena innebär det ”behandling av sjukdomar och skador där även
en måttlig fördröjning av behandlingen kan medföra allvarliga följder för patienten”451.
Definitionen av begreppet har kritiserats för att leda till godtyckliga bedömningar452.
Enligt 7 § i lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska landstinget erbjuda utlänningen en hälsoundersökning då denne etablerat boende inom landstinget. Hälsoundersökning är således frivilligt för den asylsökande. Om det är uppenbart obehövligt behöver inte undersökning
erbjudas. Ett exempel på ett sådant fall är om personen endast kortvarigt befinner sig i Sverige eftersom denne inte har rätt att söka asyl här till följd av principen om första asylland453. Det finns således ingen skyldighet att erbjuda hälsoundersökning till ensamkommande barn som ska avvisas enligt Dublinförordningen.
451 Prop. 2007:08:105, Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., s. 20.
452 Lövtrup, Michael, Samfälld kritik mot förlaget om vård till papperslösa, Läkartidningen, 2012-11-13.
Rätten till sjukvård och tandvård infinner sig således som huvudregel från det att man ansökt om uppehållstillstånd och kvarstår fram tills man lämnar landet. Rätten upphör dock om personen håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas, eller om han eller hon fyllt 18 år454. För barn som avviker eller inte medverkar till ett avvisnings- eller utvisningsbeslut erbjuds dock samma vård som tidigare fram tills den dagen man blir myndig. Denna rättighet gäller dock endast för barn. Har barnet inte tidigare varit asylsökande omfattas det inte av bestämmelserna i 2008 års lag, utan har samma tillgång till hälso- och sjukvården som vuxna papperslösa det vill säga till osubventionerad akut vård. Detta följer av 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:736) och 6 § tandvårdslagen.455
Den första juli 2013 införs en ny lag om att alla gömda och papperslösa barn ska erbjudas samma rätt till sjukvård som andra barn i Sverige oavsett om man tidigare ansökt om asyl. Papperslösa vuxnas rätt till vård ska utökas från akut vård till ”vård som inte kan anstå”. Landstingen ska därutöver ges möjlighet att frivilligt erbjuda vård till alla papperslösa personer upp till samma nivå som för bosatta.456
6.12 Rätten till utbildning och fritid - artikel 28 och 31
Enligt 1 kap. 8 § SkolL ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning och förskoleverksamhet i Sverige. Rätten sträcker sig till alla personer som är bosatta i landet vilket även innefattar personer som är asylsökande eller som har tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 29 kap. 2 § 2 st. SkolL. Rätten begränsas
emellertid gentemot asylsökande och personer med tillfälligt uppehållstillstånd eftersom dessa endast har rätt till utbildning i gymnasieskola om de påbörjat sin utbildning innan de fyllt 18, till skillnad från svenska ungdomar som har den rätten tills de är 20 år. De har inte heller rätt till kommunal vuxenutbildning eller utbildning i svenska för invandrare.457 Dessa rättigheter och begränsningar specificeras utförligt i förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet
454 4§ 2 st. Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
455 SOU 2011:48, Vård efter behov och på lika villkor - en mänsklig rättighet, s. 17.
456 Prop. 2012/13:109, Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, s. 1.
och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Här stadgas också att det är vistelsekommunen som är ansvarig för att erbjuda barnen utbildning458 samt att så ska ske inom en månad efter ankomst till Sverige459. Vid genomförandet av skyddsgrundsdirektivet ansågs att direktivets krav på att alla barn och vuxna som beviljats asyl ges tillträde till utbildningssystemet på samma villkor som medlemsstatens medborgare tillgodoseddes genom befintlig lagstiftning.460
I Sverige motsvaras rätten till utbildning av en skolplikt för alla barn som är bosatta i Sverige enligt 7 kap. 2 § SkolL. Plikten omfattar dock inte asylsökande och personer med tillfälligt uppehållstillstånd enligt 2 § förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Undantaget beror på att det inte har ansetts rimligt att ålägga barn och deras föräldrar en sådan plikt innan man har fått ett beslut om att man får stanna i landet461. Skolplikten infaller dock så fort man har fått beslut om permanent uppehållstillstånd.
Med några få undantag gäller samma regler för nyanlända elever som för alla andra elever i skolan. Som huvudregel förverkas dock rätten till utbildning om man håller sig undan utvisning eller när ett tillfälligt uppehållstillstånd löper ut462. En skola får också erbjuda utbildning till en elev som inte räknas som bosatt i Sverige eller som faller in under de övriga kategorierna bland annat papperslösa personer. Det är därmed inte förbjudet att erbjuda dessa barn utbildning, men det finns inte heller någon skyldighet för skolan att erbjuda plats. Beslutet huruvida man vill erbjuda utbildning för papperslösa barn ligger således för närvarande på den enskilda skolan.463
Från och med den första juli 2013 kommer dock rätten till utbildning även omfatta papperslösa personer inklusive ensamkommande barn som avvikit efter negativt asylbesked464. Enligt propositionen kommer papperslösa barn även ha rätt till utbildning i förskola, grundskola och gymnasieskola465. Rätten är lika omfattande som för asylsökande barn och innebär ingen
458 8 § förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.
459 Ibid., 4 §
460 Prop. 2009/10:31 s. 157.
461 Prop. 2000/01:115, Asylsökande barns skolgång m.m., s. 19.
462 9 § 2 st., 10 § förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.
463 Skolverket, Allmänna råd för utbildningen av nyanlända elever, 2008, s. 3.
464 Prop. 2012/13:58, Utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd, s. 6. Ny lydelse i SkolL 29 kap. 2 § 2 st. 5 p.
skolplikt466. I de flesta fall kommer ungdomar som vistas i landet utan tillstånd att sakna
tillräckliga kunskaper i svenska för att vara behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. I sådana fall ska de erbjudas en plats på Språkintroduktion som är ett introduktionsprogram i gymnasieskolan467.
Lagändringen är en följd av att FN:s barnrättskommitté länge kritiserat Sverige för att man inte tillgodosett barns rätt till utbildning fullt ut.468 Förslaget innebär dock inte något förbud för polispersonal att hämta barn utan uppehållstillstånd på skolans område469. Kritik kan därför riktas mot förslaget eftersom det inte ger adekvat tillgång till rätten till utbildning eftersom det finns en risk för att rädslan att hittas av polis eventuellt leder till att barn väljer att inte gå i skolan.
Enligt 1 kap. 10 § SkolL ska barnets bästa vara utgångspunkt i all utbildning och all verksamhet som omfattas av den.
Fritid
Barns rätt till fritid regleras inte specifikt i svensk lagstiftning utan motsvaras av
specialregleringar på flera andra områden exempelvis genom det reglerade sommarlovet, samt att barnet ska få tillgång till en viss utbildning i bild och musik470. I Plan- och bygglagen (2010:900) regleras att det ska finnas lämpliga platser för lek, motion och utevistelse vid planläggning av nya områden av sammanhållen bebyggelse471.
6.13 Tortyr, förnedrande behandling och frihetsberövande - artikel 37
Om ett barn inte medverkar till ett beslut om avvisning eller utvisning kan Migrationsverket besluta att barnet ska ställas under uppsikt enligt 10 kap. 7 § UtlL. Med uppsikt innebär att utlänningen är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos polismyndighet eller Migrationsverket. Om detta inte är tillräckligt får barnet tas i förvar vid en av Migrationsverkets förvarsenheter
466 Prop. 2012/13:58, s. 17.
467 Ibid., s. 22.
468 SOU 2007:34, Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas, s. 16.
469 Ibid., s. 15.
470 SkolL bilaga 1.
enligt 10 kap. 2 § UtlL. Förvarstagandet innebär en frihetsberövning fram till dess att utvisning eller avvisning kan genomföras. Barn som hålls i förvar får dock inte placeras i
kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest enligt 10 kap. 20 § 3 st. UtlL. Barnet får inte heller hållas i förvar i längre än 72 timmar. Om det finns synnerliga skäl får dock tiden utsträckas ytterligare 72 timmar enligt 10 kap. 5 § UtlL. Enligt 10 kap. 3 § UtlL får ensamkommande barn också tas i förvar endast om det finns synnerliga skäl, vilket är en konsekvens av genomförandet av återvändandedirektivets artikel 17472.
Den genomsnittliga tiden för barn tagna i förvar har kontinuerligt ökat och uppgår 2012 till 12.3 dygn, vilket är avsevärt längre än maxtiden.473