Information och tolk

Många flickor upplevde trots detta asylintervjun som mycket ansträngande och jobbig.

Handläggaren på Migrationsverket ställde i regel många ingående frågor som gjorde att flickorna behövde återuppleva sina minnen. Detta kommer att behandlas vidare i avsnitt 8.3.6.3 om psykisk ohälsa.

8.3.1.3 Barns egna asylskäl

Vi har under processen inte fått tillgång till barnens beslut från Migrationsverket. Det är därför svårt att uttala sig om hur väl barns egna asylskäl har tillgodosetts. Eftersom de flesta flickorna har fått permanent uppehållstillstånd, och deras asylskäl därmed har beaktats, verkar dock så ha skett. Flera av flickornas asylskäl korresponderar också med vad FN:s barnrättskommitté definierar som barnspecifika, bland annat militärtjänstgöring, tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning⁴⁸⁴. En flicka som riskerade militärtjänstgöring fick sitt besked om permanent uppehållstillstånd muntligt vid asylintervjun när handläggaren fick höra hennes berättelse. Mycket talar därför åtminstone för att just detta barnspecifika asylskäl har tagits i beaktande.

8.3.1.4 Information och tolk

Tillgången till en bra tolk och information på det egna språket är en förutsättning för att barnets rätt att komma till tals ska kunna tillgodoses enligt artikel 12 i barnkonventionen⁴⁸⁵.

Intervjuerna ger ingen övergripande bild över hur flickornas tillgång till tolk ser ut. De flesta uppgav dock att de mest fick tillgång till tolk under den första tiden till Sverige. Efter hand begränsades dock tolktillfällena till mer viktiga administrativa åtgärder och samtal med god man.                                                                                                                

484 Ibid., punkt 74. Jfr 4.3.9.1 och 6.10.1.2.

Vid samtal, med personalen på boendena försöker man istället kommunicera på svenska eller några få ord på sitt eget eller andra språk. Vid flera, men inte alla, boenden fanns personal som kunde kommunicera med barnen på deras eget språk, något som upplevdes positivt. Flera av flickorna uttryckte dock en önskan att bara tala svenska i syfte att snabbare lära sig språket.

De intervjuade flickorna upplevde över lag att det hade fungerat bra med tolk vid de tillfällen då det använts, bland annat vid asylintervjun. De problem som har framkommit är dock allvarliga. En av flickorna hade vid asylintervjun en tolk som tolkade direkt felaktigt på en fråga.

”När jag har lärt mig bättre svenska har jag förstått att om du säger mig någonting så säger tolken det till mig på ett annat sätt, inte rätt. Och han svarar fel till dig vad jag säger. Ibland jag förstår ingenting vad hon säger. Oftast förklarade min gode man på svenska.”

Felen som uppstod uppdagades till följd av att flickans gode man, som var med under

asylintervjun, kunde prata både barnets språk och svenska. Andra barn har inte tillgång till den här typen av kontrollmekanism och det är därför oklart hur stort problemet är.

Det andra fallet rör en afghansk flicka som har fått tolkning på persiska och inte sitt modersmål dari. Flickan upplevde till följd av språkskillnaderna att hon inte riktigt förstod vad tolken sade under besök på Migrationsverket. Detta har troligtvis påverkat flickans tillgång till korrekt information och kan även ha påverkat tolkens förståelse och därmed dennes översättning. Risken är då att asylbeslutet grundas på felaktig information.

Problem med förståelse mellan tolk och asylsökande påverkar barnets möjlighet att komma till tals enligt barnkonventionens artikel 12 samt artikel 13 som behandlar barnets rätt till

information. Det påverkar också rättssäkerheten i asylprocessen negativt överlag eftersom information om flickans asylskäl riskerar att misstolkas eller utebli.

Vidare har flera av flickorna inte fått frågan om de önskar en kvinnlig eller manlig tolk vid asylintervjun, vilket Migrationsverket enligt interna riktlinjer är skyldiga att erbjuda486. Förfarandet kan leda till att flickorna undanhåller information som involverar könsspecifik                                                                                                                

förföljelse eftersom tolkens kön kan påverka benägenheten att berätta om sexualitet, sjukdomar, övergrepp och andra känsliga delar av asylberättelsen⁴⁸⁷. Det är emellertid svårt att säga vad konsekvensen av att flickorna inte har fått välja kön på tolken är. Flera av flickorna uppgav också att könet på tolken inte spelade någon roll. Om information återhålls till följd av att

Migrationsverket inte efterlevt sina interna regler, innebär det dock att flickorna inte kommer till tals och att deras rätt enligt artikel 12 i barnkonventionen inte tillgodosetts.

8.3.1.5 Familjeåterförening

Enligt artiklarna 9, 10 och 22.2 i barnkonventionen ska konventionsstaterna göra alla

ansträngningar för att spåra ensamkommande och separerade barn och återförena dem med sina familjer så fort som möjligt om det är förenligt med barnets bästa. Ansvaret att återförena barnet med sina föräldrar ligger på Migrationsverket⁴⁸⁸.

Det är utifrån intervjuerna oklart i vilken grad Migrationsverket har eftersökt flickornas föräldrar under asylprocessen. Nästan alla flickor som kommit i kontakt med sina föräldrar efter ankomst till Sverige har dock gjort det själva utan assistans från Migrationsverket. Endast en flicka fick med hjälp av Migrationsverket reda på att två av hennes syskon befinner sig i Sverige. Dessa kunde enkelt spåras med hjälp av familjenamnet.

Inte alla flickor som har fått permanent uppehållstillstånd har fått information om att deras föräldrar har rätt att söka uppehållstillstånd på anknytning till barnet enligt 5 kap. 3 § UtlL. Förfarandet tyder på att flickorna inte har fått tillgång till adekvat information enligt

barnkonventionens artikel 13. Att inte få information att möjligheten finns leder till att flickans åsikt om ett återförenande inte kan tas i beaktande, vilket kan kopplas till artikel 12 och barns rätt att komma till tals. Det påverkar också rätten till familjeåterförening eftersom flickans ovetskap om rätten till återförening gör att önskan inte dryftas.

I ett fall har rätten till familjeåterförening gått om intet till följd av brister i en god mans agerande, vilket behandlas vidare under avsnitt 8.3.4 om god man.

487 Bexelius, Asylrätt, kön och politik - en handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter, s. 85.

Enligt FN:s barnrättskommitté ska syskon som flyr tillsammans inte skiljas åt vid

boendeplacering i enlighet med principen om att hålla ihop familjen489. En flicka hade vid ankomst till Sverige blivit separerad från sin lillebror vid placering på transitboende efter den första kontakten med Migrationsverket. Tjänstemannen hade sagt att syskonen skulle bo på olika boenden för pojkar och flickor. Vid ankomst till boendena visade det sig dock bo både flickor och pojkar där. Boendet tillsammans med socialtjänsten hjälpte syskonen att återförenas inom några dagar. Flickan beskriver dock upplevelsen som mycket traumatisk. Förfarandet tyder på att Migrationsverket inte tillgodosett principen om att hålla ihop familjen och därmed artikel 9 och 10 i barnkonventionen.