B EARBETNING  OCH  ANALYS

De inspelade gruppdiskussionerna har lyssnats igenom för att fånga upp det som är intressant för vår undersökning. I analysen har vi bytt ut elevernas namn och när vi citerar

något som en elev har sagt benämns eleven med ett påhittat namn samt om eleven ingått i grupp O som betyder omval eller grupp V som menas den grupp elever som enbart gjort ett val till gymnasiet och stannat på samma program. Citaten har i minsta mån anpassats till skriftspråk för att bevara känslan av att det är elevernas egna ord och variationer i uttryck men citaten har anpassats något för att få dem mer lättlästa.

En analys utan fullständig transkribering har gjorts då interaktionen i gruppen inte varit fokus för vår undersökning, vi ansåg att det kändes överflödigt och tidskrävande. Vi transkriberade det som varje elev sa som stämde överens med det vi söker svar på enligt studiens syfte och frågeställningar. Det vill säga vad som påverkade elevernas

gymnasieval, om och hur de fått möjlighet till stärkt valkompetens i grundskolan samt vad som eventuellt påverkade ett omval. Vi sorterade svaren i transkriberingen utifrån de frågor vi ställt upp i intervjuguiden. Därefter analyserade vi likheter och olikheter i elevernas uppfattningar om sina val. Möjligheten finns att jämföra fokusgruppernas diskussioner för att se skillnader i hur de har upplevt det stöd och yttre påverkan de har fått från skolan, familj och vänner. Vi är också intresserade av att uppmärksamma det eleverna berättar om vad de saknat för att göra sitt gymnasieval. Vårt mål med analysen är att bättre förstå hur arbetet går till för att förbereda elever inför gymnasievalet och hur deras valkompetens blir stärkt eller inte. I analysen vill vi komma fram till rimliga

slutsatser vi finner i elevernas samtal och svar genom koppling till den valda teorins olika begrepp samt den tidigare forskningen.

Kvale och Brinkmann (2009) skriver att kodning kan vara begreppsstyrd eller datastyrd.

Vi är intresserade av att analysera svaren från de två fokusgrupperna med samma utgångspunkt för att uppmärksamma likheter och olikheter mellan de två grupperna och använde då vår intervjuguide för att strukturera upp teman som vi undersökte i varje grupps insamlade empiri. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver gången där jakten på likheter och olikheter sedan går vidare till en mer fokuserad kodning. I den fasen förskjuts analysen från att vara deskriptiv till att bli mer teoretisk.

Det mest tidskrävande men bästa analysverktyget är att transkribera samtalet och det kan göras på flera olika nivåer (Wibeck, 2010). Vidare skriver författaren att ju grövre nivå desto större risk finns att viktig information går miste av gruppinteraktionen, t.ex. att långa pauser indikerar att det är en känslig fråga eller att de inte vill tala mer om det eller att de börjar tröttna. Den valda nivån av transkribering bör utgå från forskningsfrågan. Nivå 1 är den mest noggranna och detaljerade även nivå 2 är mer ordagrann. Nivå 3 är helt

skriftspråksnormerad vilket innebär att oavslutade meningar, omtagningar, tvekljud och uppbackningar helt har tagits bort. Texten består av fullständiga meningar som inleds med stor bokstav. Syftet med denna typ är att återge det huvudsakliga innehållet i det som sägs, inte att vara helt ordagrann (Wibeck, 2010).

Vidare anser Wibeck (2010) att en första transkription med fördel kan ligga mellan nivå 2 och 3 där uppbackningar och markerade pauser finns. Det är så vi har valt att transkribera den insamlade empirin. Det finns inte någon bestämd metod att analysera materialet på utan varje forskare har frihet att upptäcka och prova men med en process där man går systematiskt tillväga. Innehållsanalys av data från fokusgrupper handlar om att koda materialet, att dela upp i enheter och söka trender och mönster (Wibeck, 2010).

Innehållsanalysen kan vara horisontell och/eller vertikal (Wibeck, 2010). En horisontell analys innebär att ämnen som kommer igen i varje grupp redovisas. Den är lämplig när man har flera liknande grupper, t.ex. en kategori av människor som talar om samma sak.

En vertikal analys diskuterar varje grupp och de ämnen som kommer upp separat (Wibeck, 2010). I denna studie har vi valt att göra både en horisontell och en vertikal analys för att belysa likheter och olikheter.

Transkribering av ljudinspelning och videoinspelning gjordes när båda grupperna var genomförda. Sammanfattningen av rådata kan aldrig vara neutral då valet av beskrivning och valet av tillvägagångssätt alltid är färgad av medvetna och omedvetna val (Wibeck, 2010) Utifrån de nyckelfrågor som ställdes i intervjuguiden (Bilaga 1) transkriberades de kommentarer och svar som eleverna hade. Då eleverna fick frågor om något som hänt för ett eller två år sedan blev frågorna retrospektiva och det är nära att tro att den upplevelse de hade då om omval och påverkansfaktorer inte skulle ha speglats lika som vid detta senare tillfälle i elevens liv.

Vi valde att speciellt fördjupa vårt fokus i analysen runt studievägledaren och skolans roll i elevernas berättelse för att sedan se vad studien gav information om. Ett syfte med analysen är att komma åt innehållsliga aspekter i det som sägs. Vanligt är att gå tillbaka till syftet då forskningsfrågan styr datainsamlingen och analysmetod. Intervjuguiden kan diktera ämnena för analysen. Vissa frågor i intervjuguiden har gett så lite att det inte är mening att ta upp informationen. Analysen ger en översikt över materialet och visar på mönster, trender och tendenser i diskussionen. Forskaren kan då få idéer till nya

analysingångar. Analysen bör gå bakom orden och uppmärksamma kroppsspråk (Wibeck,

2010). Med hjälp av det filmade materialet kan vi uppmärksamma kroppsspråk som kan förstärka det informanterna säger. Det kan handla om nickningar eller andra uttryck som visar på en spontan känsla angående frågan. Det filmade materialet visar på en avslappnad kroppshållning, informanterna uttryckte en artigt atmosfär där de uppmärksammade att alla skulle få komma till tals genom ögonkontakt och att de inte avbröt varandra. Det som främst förekommer är nickningar när de instämmer med den som talar. Det går att tolka att det som talas om under det 45 minuter långa samtalet stämmer överens med

kommunikationen för en grupp i dess första skede eller fas. Endast någon uttrycker annan åsikt och det runt hur föräldrar bör tycka.