V ERTIKAL  ANALYS

Inspirerade  och  påverkade  valet  

Det som skilde grupperna åt var att grupp O, de elever som bytt program hade flera elever valt ett program som krävde pendling eller att de skulle flytta. En elev nämnde att flytta hemifrån och en längtan att lämna sin hemort var starkt avgörande i valet av

gymnasieskola. Två andra elever valde program som krävde dagspendling men att de till en början inte såg det som något problem. Avståndet visade sig sedan var ett problem och även den opersonliga atmosfären en stor skola kan ge.

Lång pendling och en jävla massa plugg, bland annat dubbla mattelektioner. Kom sent nästan varje dag. (Calle, grupp O).

Den skolan var så jävla stor, där går det fem gånger så många elever och det blir så opersonligt. Man blir ett användarnamn och ett nummer, opersonligt. Man fick inte vara sig själv där. Det är mer familjärt här, de bryr sig mer här. (Calle, grupp O).

Här analyserar vi enligt Hodkinson & Sparkes (1997) med begreppen brytpunkt,

handlingshorisont, fält och kapital. En viktig strukturell brytpunkt för elevens identitet är gymnasievalet där valet sker inom deras handlingshorisont. Eleven väljer ett program och drömmer om ett yrke för de tror det är möjligt. Det är möjligt att bli arkitekt för man har erfarit att få uppskattning av att vara duktig i bild. När sen fältet visar sig vara nytt och det sociala kapitalet ser annorlunda ut i den nya kontexten kan personen vilja återgå till det tidigare fältet och identiteten där. Rutinerna kan vara motsägelsefulla och eleven blir missnöjd. Det stämmer inte överens med elevens erfarenhet. Att börja gymnasiet i en opersonlig miljö där eleven upplever att man är en siffra jämfört med tidigare där eleven är känd och sedd och någon som omgivningen bryr sig om gör att eleven vill återgå till den kontexten där det sociala kapitalet har ett annat värde och inte bara upplevs som en siffra. Han är missnöjd utifrån sin intention om att lyckas på det nya programmet.

Det visar sig att även om eleven väljer ett gymnasieprogram grundat i ett intresse och att deras självinsikt verkar utforskat så blir det tydligt när eleven kommer till det valda programmet om det är ett val som helt och fullt upplevs vara rätt.

Jag själv håller också på med musik och sjunger och så och spelar piano och jag tänkte när jag gick i så här sjuan, åttan att jag skulle välja estet men sen blev jag intresserad av no-ämnena, främst fysik ehhh och jag kände att jag inte ville jobba med musik när jag blir stor eller äldre och jag ville gå något högutbildat [...] Mina föräldrar är inget som

det jag har valt, de var sämst på matte båda två [...] Jag liksom valde motsatt för jag verkligen inte ville bli något som dom blivit. (Klara, grupp V).

[...] Dom har visat vilka resor dom gjort under åren och jag har också känt att jag också vill upptäcka sånna saker och jag vill lixom bort härifrån [...] jag vill inte leva i en liten håla längre så när jag bytte till (Småstad) kände jag bara ahhh jag vet inte det blev ett lite för stort steg kanske. (Anna, grupp O).

Dessa två citat är exempel där de valt utifrån egna intressen samt att valet även påverkas av att de inte ville göra som sina föräldrar eller i det andra fallet var inspirerad och ville följa de fotspår de närstående gått, valen blev i slutändan mer eller mindre framgångsrika för eleverna. Lovén (2015) berättar om att det är viktigt att lära känna sitt habitus för att kunna göra väl underbyggda val. Elevers självkännedom hänger ihop med Bourdieus begrepp om habitus. Det är viktigt för elever att bli medveten och lära känna sitt habitus

(Lovén, 2015). Citaten berättar om elever som utforskat sitt habitus och därmed aktivt tagit val utifrån sina värderingar om intressen och framtida möjligheter såväl som de inspirerats av sin närhet att gå samma väg som att göra det motsatta. Om eleven lär känna sitt habitus ökar möjligheten till medvetna val som inte är styrt av familjens tankar eller val som är könsstereotypa. Den ena eleven har varit nöjd och tillfreds med sitt val, hon hade reflekterat över att musik inte var den väg hon ville gå trots att hon hade

förutsättningarna och intresset. Hon har möjligen utforskat sitt habitus tillräckligt för att göra ett hållbart gymnasieval. Det andra exemplet visar på en elev som börjat på att lära känna sitt habitus, eleven ser vilka möjligheter som finns genom sin farbror och gudfar och längtan bort är starkt avgörande i valet av gymnasieskola. Eleven har fortfarande möjlighet att jobba inom turism trots att hon bytt till Barn och fritidsprogrammet på hemorten. Elevens handlingshorisont har ändrats på vägens gång och i denna brytpunkt har värderingar och andra möjligheter kommit till ytan.

Elever i grupp O som valt om gymnasieprogram uppskattade de övningar de fick göra för att stärka sin självkännedom inför gymnasievalet i årskurs nio. Grupp V nämnde inget om att de gjorde något sådant och de ger intryck av att redan ha bra självkännedom. Eleven i exemplet ovan som uttryckte att hon inte vill bli som sina föräldrar och gjort ett aktivt val visar på en större förståelse av sitt habitus, hon kan känna sina behov och samtidigt se vad som styrt sin omgivning. Det är möjligt att fler som valde som sina föräldrar också kunde se den skillnaden men det framgick inte vid gruppintervjun. Det är samtidigt svårt att finna svar på graden av självkännedom annat än i den reflektion som uttrycks.

Grupp V, de som varit tillfreds med sitt gymnasieval belyste ingen längtan att lämna sin hemort. Det upplevdes som en självklarhet att de skulle gå gymnasiet på hemorten. I deras fall fanns det gymnasieprogram de var intresserade av på den skolan vilket gjorde valet mer självklart. En av eleverna som var säker i sitt val berättade att han flyttat mycket långt men anledningen till flytten var inte att det var något speciellt med skolan eller

programmet, anledningen vara att hans andre förälder bodde här. Eleven var fast besluten i sitt val.

Jag gick och pratade med syven att det fanns skola här och ekonomi… Jag gick ut nian och flyttade hit utan att ha sett skolan. Så jag fick inte se hur skolan såg ut eller nånting innan, jag tänkte att det här kommer bli bra det. Annars får jag fan ta det bara [skratt]

(Pelle, grupp V).

Tillfälligheter och slumpen påverkar också individens val enligt Careershipteorin men handlingshorisonten är avgörande här Hodkinson & Sparkes (1997). Hodkinson och Sparkes betonar att känslor och sinnesstämningar har betydelse för den handlingshorisont individerna har i sin väljandesituation (refererat i Lovén, 2015). Eleven var beslutsam i valet att det skulle bli bra trots ovisshet och en lång flytt. Elevens positiva inställning avgjorde handlingshorisonten samt att tillfälligheten att den utbildning eleven var intresserad av fanns på orten och att upplevelsen var av god karaktär.

Studie-­‐  och  yrkesvägledning  samt  information  under  högstadietiden  

Några av eleverna i grupp O upplevde att de fick information och vägledning under högstadietiden men det säger inte att de var mottagliga för den då. De elever som valt rätt program och är nöjda med sitt val kan inte sägas ha fått sin valkompetens från skolan eller från studie- och yrkesvägledaren.

Som ovan nämnt så belyste ingen av grupperna så starkt att studie- och yrkesvägledaren hade någon avgörande roll i valet till gymnasiet dock så nämner några i grupp O (omval) att de uppskattade de intressetester och övningar de fick göra för att få bättre

självkännedom, dessa elever hade gått på samma högstadieskola och därmed mött samma studie- och yrkesvägledare. Detta kan vara en anledning till att det skiljer sig åt då tidigare forskning säger att studie- och yrkesvägledningen skiftar beroende på vilken skola och vilken studie- och yrkesvägledare eleven mött. Lindblads (2011) utvärderingar som gjorts i Sverige för kunskapsområdet ”studie- och yrkesvägledning” visar tydligt att

vägledningen brister. Den studie- och yrkesorientering som görs i varierad omfattning i kommunerna pekar på att det är den enskilda studie- och yrkesvägledarens ansvar. Citat från grupp O:

Hon la fram förslag på ens personlighet efter ett test, det tyckte jag var bra.

Grupp O, de elever som valt om menar att studie- och yrkesvägledaren hade en viktigare roll senare i omvalsprocessen i att stödja eleven till ett annat gymnasieprogram. Det skolverket efterfrågar om en längre process tidigt i grundskolan för att utveckla

valkompetens finns inte i så stor grad. Det vi kan analysera utifrån detta är att när eleven tvingas göra ett omval har eleven ett tydligt behov av hjälp och upplever då att syftet med vägledningen är tydligt. Detta är något Lovén (2015) belyser som problematiskt med vägledningen i de fall då syftet inte är tydligt.

Grupp V, de elever som valt rätt program upplevde att studie- och yrkesvägledaren inte syntes till eller att de hade för många möten med den personen som de inte fick ut något av. Även här ser vi att det är av stor vikt att syftet tydligt framgår och uttalas för att eleven ska kunna ta vara på den information de får. Citat från grupp V:

Jag tyckte hon var inne hos oss två gånger i veckan, jag tyckte hon var hos oss hela tiden, men jag hade redan bestämt mig.

Tror jag var dit en gång o då var jag dittvingad.

Jag gick dit en gång, jag vet inte varför, för att få lite information om varje program.

Kommer inte ihåg, vet att jag var där en gång. För o kolla om det fanns skola o hur jag skulle söka.

Tidigare forskning visar att det är vanligt att det läggs mycket krut på gymnasievalet men att det kan vara så att det sker för tätt inpå att valet ska ske, en längre process är det som förespråkas (Lovén, 2015). Holm, et al., (2017) studie samt Thomsens (2014) rapport belyser att den långsiktiga vägledningen behöver styras upp gemensamt. Förslag om ett gemensamt läromedel som ett komplement av det vägledningsarbete som redan pågår skriver Holm et al., (2017) om som en åtgärd. Lovén (2000) skriver att vägledningsarbetet måste bli mer tydligt, att syftet med samtalet eller klassmötena måste ventileras, diskuteras och beskrivas så att eleverna bättre kan ta till sig de färdigheter och den informationen som delas.

Viktiga  personer  för  eleverna  

Skillnader i kommentarerna mellan grupperna när det gäller inflytande från viktiga personer i elevernas liv är att i grupp V med elever som valt rätt hade flera av eleverna nära kopplade personer som var verksamma inom samma fält. I grupp O, de som gjort omval nämndes nära anhöriga som jobbar t.ex. inom turism men eleven hade vad det verkar enbart hört dem berätta om resor och turismlivet, eleven hade inte själv fått uppleva på riktigt det de berättade. För att ett val ska vara grundat behöver eleven själv fått vistas och agera i den tänkta miljön för att förstå vad det innebär. Några av eleverna i grupp V som valt rätt gick estetprogrammet och de hade redan innan gymnasiet vistas i en liknande miljö som de sedan mötte på gymnasiet.

Tankar  före  och  efter  gymnasiet  

Eleverna ställs inför valet till gymnasiet under årskurs nio. Några elever ger uttryck för att valet var lätt att ta och har lite lösa tankar om vad de drömmer om att göra efter

gymnasietiden. Elever i grupp O uttryckte en vilsenhet och berättade att de inte hade någon aning om vad de skulle välja för program och därmed hade de inte några föreställningar om vad de önskar göra efter gymnasiet.

I årskurs nio blir valet till gymnasiet en strukturell brytpunkt. Vissa av de intervjuade eleverna var inte beredda för detta val trots att de var väl medvetna om att de behöver göra ett val under årskurs nio. Det som visar sig i vår studie är att flera elever som inte

utforskat sitt habitus och sin handlingshorisont och därmed inte förstått vad de kan och vill har svårare att göra ett val som håller i längden. De elever som har ett väl grundat intresse, de har ett sammanhang de ingår i som inte skiljer sig så mycket innan gymnasiet som under gymnasietiden. Flera av eleverna som valde rätt gymnasieprogram valde ett program där de stannade kvar på orten och tvingades inte in i ett nytt fält med ny social kontext. De elever som insåg att deras val inte blev rätt sökte sig sedan till ett nytt program på hemmaplan och hade i och med sitt felval lärt känna sitt habitus bättre och kunde göra ett annat mer hållbart val.